Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palikar, ett af det forngrekiska pallax bildadt nygrekiskt ord - Palilia, fornromersk fest. Se Pales - Palillogi, det uttrycksfulla återupprepandet af ett ord eller en sats - Palimbacchius. Se Antibacchius - Palimpsest kallas en handskrift, hvilken efter den ursprungliga skriftens aflägsnande blifvit å nya begagnad såsom skriftbärare - Palin, Nils Gustaf - Palindrom. 1. Gåta öfver ett ord, som, då det läses baklänges, får en annan betydelse - Palindrom. 2. Ord, som blifver sig likt, då det läses baklänges - Palindrom. 3. Vers, som ger samma ord vare sig det läses rättfram eller baklänges - Palingenesi, återfödelse, pånyttfödelse - Palinodi, återkallelse af en föregående dikt medelst en ny - Palinurus l. Palinurum, en udde på kusten af det syditaliska landskapet Lukanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nyttjas ordet om de till grekiska krigsmakten hörande
irreguliera trupper, hvilka såsom uniform bära den
albanesiska drägten. A. M. A.
Palilia, fornromersk fest. Se Pales.
Palillogi (Grek. palillogia, af palin, å nyo, och
logos, tal), det uttrycksfulla återupprepandet af
ett ord eller en sats, i synnerhet af den föregående
periodens slut i början af en ny period.
Palimbacchius. Se Antibacchius.
Palimpsest (Grek. palimpsestos, af palin,
åter, och stammen i psaein, skrapa, skafva;
Lat. codex rescriptus) kallas en handskrift, hvilken
efter den ursprungliga skriftens aflägsnande blifvit
å nyo begagnad såsom skriftbärare. Redan under
den klassiska forntiden var denna metod tydligen
icke alldeles okänd. Men i synnerhet var det under
medeltiden med anledning af pergamentets, det då mest
brukliga skrifmaterialets, dyrhet mycket vanligt
att medelst tvättning, skrapning och slutligen
afslipning med pimsten utplåna skriften i äldre
handskrifter af klassiska författare för att derefter
använda pergamentet till afskrifvande af teologiska
arbeten. Genom användande af lämpliga kemikalier
är det möjligt att å nyo bringa den ursprungliga
skriften i dagen, så att den kan åtminstone delvis
dechiffreras. På sådant sätt har Angelo Mai upptäckt
Ciceros förut obekanta skrift »De republica» äfvensom
den romerske retorn Cornelius Frontos tal och bref,
båda härstammande från klostret Bobbio i Piemont,
der tillverkning af palimpsester synes hafva drifvits
i stor skala. Ett ännu vigtigare palimpsestfynd
äro Gajus’ »Institutiones», upptäckta af Niebuhr i
Verona 1816 (se Gajus). Synnerligen stor svårighet
medförer naturligtvis läsandet af de någon gång
förekommande s. k. dubbelpalimpsesterna (codices ter
scripti), i hvilka äfven den andra skriften blifvit
i sin ordning utplånad för att lemna plats för en
tredje. Af detta slag äro några i British museum
förvarade pergamentblad, hvilka innehålla först
några, måhända i 7:de årh. afskrifna fragment af
den romerske historieskrifvaren Granius Licinianus’
annaler (bekanta endast genom denna handskrift),
ofvan på dessa i 9:de århundradets skrift ett arbete
af en romersk grammatiker och slutligen öfverst
(från 11:te årh.) Johannes Chrysostomus’ homilier
i syrisk öfversättning. A. M. A.
Palin, Nils Gustaf, diplomat, egyptolog, född i
Stockholm d. 15 Aug. 1765, ingick i k. kansliet
1783 och åtföljde med en del af kansliet
Gustaf III på hans italienska resa s. å. 1787
företog han en längre resa genom Europa. Han blef
sedermera legationssekreterare i Madrid och i Wien
(1795). Återkallad 1796, utnämndes han till andre
sekreterare i utrikeskabinettet, var Gustaf IV
Adolf och hertig Karl följaktig på deras resa till
Petersburg samt blef s. å. legationssekreterare i
Konstantinopel. 1801–05 var han chargé d’affaires
i Dresden, 1805–14 i Konstantinopel samt utnämndes
sistn. år till ministerresident derstädes och adlades
(hans ätt utgick på svärdssidan 1885). P. företog
under tiden flere resor i Mindre Asien, Grekland
och Egypten, der han två gånger färdades ända till
katarakterna. 1824 erhöll han på begäran afsked,
vistades någon tid i Sverige, men bosatte sig sedan
i Rom, der han lefde forskarens och samlarens lugna
lif, tills han i Mars 1842 mördades af en bandit,
som haft för afsigt att plundra honom. P. har gjort
sig bekant genom sina skrifter om hieroglyferna:
Lettres sur les hiéroglyphes (1802), Essai sur
les hiéroglyphes (1804), Analyse de l’inscription
du monument trouvé à Rosette (s. å.), De l’étude des
hiéroglyphes (5 del., 1812) m. fl. Dessa ådrogo sig
på sin tid mycken uppmärksamhet, fastän okritiska
och föga systematiska. De ega, efter egyptologiens
nyare utveckling, knappt mer än historiskt
värde, såsom minnen af ett bland de första, ehuru
misslyckade, försöken att tolka Egyptens bildskrift.
-rn.
Palindrom (af Grek. palindromos,
tillbakalöpande). 1. Gåta öfver ett ord, som, då det
läses baklänges, får en annan betydelse (t. ex. Roma
– Amor; axel – lexa; Egron – Norge; sirap – Paris;
stark – krats). – 2. Ord, som blifver sig likt, då
det läses baklänges, t. ex. Otto, amma. – 3. Vers,
som ger samma ord vare sig den läses rättfram eller
baklänges, t. ex, den i djefvulens mun lagda latinska
hexametern Signa te, signa, temere me tangis et angis
(»Korsa dig, korsa dig fritt; du berör och ängslar
mig fåfängt») eller hexameterparet Odo tenet mulum,
madidam mappam tenet Anna – Anna tenet mappam madidam,
mulum tenet Odo, hvarest hvarje ord yttermera är en
palindrom i bemärk. 2. I det latinska ordspelet
| S | A | T | O | R |
| A | R | E | P | O |
| T | E | N | E | T |
| O | P | E | R | A |
| R | O | T | A | S |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
