- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
639-640

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Palmén, Johan Filip - 2. Palmén, Johan Axel - 3. Palmén, Ernst Gustaf - Palmer, bot., kallas en högst egendomlig typ af träd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kriminal- och statsrätt samt rysk lagfarenhet,
1858 professuren i civil lagfarenhet och
romersk rätt, hvilken lärareplats han innehade
intill år 1867. Från 1853 var han dekanus vid
universitetets juridiska fakultet samt erhöll 1861
kansliråds- och 1866 statsrådstitel. Under sin långa
lärareverksamhet utöfvade P. ett mäktigt inflytande
på de rättsvetenskapliga studierna vid det finska
universitetet, hvarvid han särskildt lade vigt på att
bibringa kunskap om den svenska rättens historiska
utveckling. Ur hans forskningar på detta fält framgick
Rättshistoriska bidrag till tolkningen af 1734 års lag
(1849–52). I öfrigt utgaf P. Lärobok uti Finlands
lagar för finska kadetkorpsens behof
(1852–55),
Juridisk handbok för medborgerlig bildning (1859)
och Storfurstendömet Finlands grundlagar jemte till
dem hörande statshandlingar
(1861), hvilken sistnämnda
publikation var af särskild betydelse med afseende å
det då återuppvaknande politiska lifvet. I »Juridiskt
album» (utg. af R. Lagus) meddelade han Bidrag till
historien om dödsstraffet i Finland
och Det nya
lagverkets historia.
Dessutom må nämnas uppsatser
rörande juridiska ämnen i Juridiska föreningens
i Finland tidskrift, i »Litteraturblad för allmän
medborgerlig bildning» samt i särskilda tidningar. –
P:s insigter togos i anspråk för flere offentliga
uppdrag. Han var 1843–47 sekreterare i komitén för
granskning af lagkommissionens systematiska sammandrag
af författningar. Han kallades 1862 och 1863 till
ledamot af komitén för afgifvande af utlåtande om
utvägar att befordra finska språkets användande i
rättegångshandlingar vid underdomstolarna. Vidare
var han medlem af en af de komitéer, som egde att
utarbeta förslag till propositioner för 1863 års
landtdag, samt af en komité, som hade att granska de
gällande stadgarna om Finlands banks verksamhet. 1867
inträdde P. i styrelsen såsom senator och medlem
af justitiedepartementet. Han blef 1868 chef för
ecklesiastikexpeditionen, 1871 prokurator och 1877
vice ordförande i justitiedepartementet. Han var
1869–72 medlem af skolöverstyrelsen och är sedan 1873 vice
kansler för universitetet i Helsingfors. P. adlades
1875 och blef friherre 1883.
M. G. S.

2. Palmén, Johan Axel, friherre, finsk naturforskare
och universitetslärare, den föregåendes son, född i
Helsingfors d. 7 Nov. 1845, student i Helsingfors
1864, filos. licentiat 1874, filos. doktor 1875,
utnämndes till e. o. professor i zoologi 1882 och
till ordin. professor i samma vetenskap 1884. P. har i
rikt mått och särskildt genom en till Torneå lappmark
1870 företagen resa bidragit till kännedomen om sitt
fäderneslands djurverld. Sommaren 1886 stod han i
spetsen för en större naturvetenskaplig expedition
till Kola-halfön, hvilket dittills föga kända
område derigenom öppnats för forskningen. Äfven
såsom universitetslärare har han utöfvat en
inflytelserik verksamhet, och särskildt har den
komparativa anatomien i honom fått en intresserad och
intresseväckande målsman. Genom studier i Heidelberg
samt under resor till
Italien 1876 och Norge 1880, hvarvid särskild
uppmärksamhet egnades åt hafsfaunan vid dessa lands
kuster, hade P. på ett förtjenstfullt sätt förberedt
sig för sitt kall. Tidigare hade han från en resa till
Österrike hemfört rika samlingar, hufvudsakligen
af insekter. Såsom resultat af hans anatomiska
studier må framhållas tvänne arbeten, hänförande sig
till insekternas inre anatomi: Zur morphologie des
tracheensystems
(1877) och Ueber paarige
ausführungsgänge der geschlechtsorgane bei insecten

(1884). – Jämväl såsom ornitolog har P. förvärfvat
ett kändt namn, hufvudsakligen genom sina arbeten Om
foglarnas flyttningsvägar
(1874; öfvers. och bearb.
på tyska: Ueber die zugstrassen der vögel, 1876)
och Zur diskussion der zugstrassen (1879). I Cabanis
»Journal für ornithologie» offentliggjorde han 1876
afhandlingen Die geographische verbreitung der
hühner-, sumpf- und wasser-vögel in faunistischen
gebiete Finlands,
och redan 1873 utgaf han
en af honom efter författarens död betydligt
omarbetad upplaga af senare delen af M. v. Wrights
»Finlands foglar». Äfven har P. bearbetat de
af Vega-expeditionen hemförda foglarna i
afhandlingen Bidrag till kännedomen om sibiriska
Ishafskustens fogelfauna
(i Vega-expeditionens
vetenskapliga iakttagelser, bd V, 1887).
O. M. R.

3. Palmén, Ernst Gustaf, friherre, finsk
universitetslärare, den föregåendes halfbroder,
född i Helsingfors d. 26 Nov. 1849, blef student i
Helsingfors 1866, filos. magister 1873 och filos.
licentiat 1876, sedan han försvarat afhandlingen
Historisk framställning af den svensk-finska
handelslagstiftningen från Gustaf Vasas tid till 1766

(1876). Han promoverades till filos. doktor 1877,
utnämndes s. å. till docent i nordisk historia och
statskunskap vid Helsingfors universitet, förordnades
särskilda gånger att bestrida professuren i finsk,
rysk och nordisk historia samt utnämndes 1884
till professor i nämnda vetenskaper, sedan han
utgifvit afhandlingen Sten Stures strid med konung
Hans. Kritisk öfversigt
(1883). Han har dessutom
utgifvit Politiska skrifter af Anders Chydenius med
en historisk inledning (1877–80) och Suomalaisen
kirjallisuuden seuran viisi-kymmeren vuotinen
toimi ynnä suomalaisuuden edistys 1831–81
(Finska
literatursällskapets femtioåriga verksamhet jämte
finskhetens framsteg 1831–81; införd i »Suomi», äfven
utg. i fransk öfvers. på. Finska literatursällskapets
förlag). P. har dessutom meddelat bidrag till »Nordisk
Familjebok» och »Biografinen Nimikirja» samt sedan
tidskriften »Valvojas» grundläggning 1881 varit en af
dennas utgifvare, såsom hufvudredaktör från 1888. Han
deltog i ridderskapets och adelns förhandlingar vid
landtdagarna 1876–77, 1882 och 1885, hvarvid han
anslöt sig till det fennomanska partiet, och valdes
1887 till universitetets representant i presteståndet
vid 1888 års landtdag. M. G. S.

Palmer, bot., kallas en högst egendomlig typ af
träd, som utgöra en egen, väl begränsad nat. familj,
Palmae L., af Linné kallade Principes, »växtverldens
furstar», med anledning af sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free