- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
645-646

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palmerston, Henry John Temple, viscount P. - Palmett, ett ofta förekommande ornament - Palmettopalm. Se Chamærops - Palmezzano, Marco (egentl. Marco di Antonio P.) - 1. Palmfelt, Gustaf - 2. Palmfelt, August Fredrik - Palmi, stad uti italienska prov. Reggio di Calabria - Palmieri, Luigi - Palmitin, kem., en i fett och oljor allmänt förekommande eterart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

qvickaste engelsman. Rörande inrikes frågor var han icke
ens efter sin öfvergång till whig-partiet synnerligen
liberal; och om han i den utländska politiken
framstod såsom en ifrig vän af frihetssträfvandena
på fastlandet, så var äfven der all radikalism
honom motbjudande. Om Englands makt och ära, sådan
han uppfattade den senare, visade han sig månare än
om något annat, och deri låg en hufvudorsak till
den ofantliga folkgunst, som han på sistone vann. I
förhållandet till sin monark och sina medministrar
var han mycket sjelfrådig och antog ej sällan
mot främmande regeringar en öfverlägsen, myndig
ton samt våldförde sig stundom på svagare stater.
E. B.

illustration placeholder

Palmett (Fr. palmette, dimin. af palme, palm),
ett ofta förekommande ornament, sammansatt af
smala, solfjäderformigt ordnade blad, vanligen
sammanhållna vid basen af ett slags fäste, som
stundom åt båda sidorna fortsättes i spirallagda
band. Motivet, som tidigast förekommer i den
assyriska konsten, synes der vara hemtadt direkt
från naturen och utgöra en stiliserad ombildning
af en palmkrona. Det förekommer senare under många
former, både såsom fristående afslutning, i relief
och som målning, inom den grekisk-romerska konsten
ofta omvexlande med andra växtmotiv, särskildt
liljeartade blommor eller knoppar, och med dessa
bildande s. k. antemier. Från den antika konsten
har palmetten upptagits af medeltidskonsten samt,
framförallt, af renaissancen och derpå följande
stilarter. Från den assyriska konsten har palmetten å
andra sidan öfvergått till de senare vest-asiatiska
konstformerna samt återfinnes i arabernas,
persernas och indernas ornamentik, ehuru der på
mångahanda sätt upplöst och ombildad. Jfr Akroterion.
Upk.

Palmettppalm. Se Chamaerops.

Palmezzano, Marco
(egentl. Marco di Antonio P.), italiensk målare af
den toskansk-umbriska skolan, f. i Forli omkr. 1456,
var enligt data på bibehållna bilder af hans hand
verksam ännu 1537. Han var lärjunge af Melozzo da
Forli och tecknade sig i sina äldre arbeten ofta
»Marchus de Melotius», d. v. s. Marco, lärjunge
af Melozzo, men denna beteckning har föranledt det
misstaget att tillskrifva läraren dessa verk. Liksom
denne utmärkte han sig för sin skicklighet att
måla hvalfbilder, med figurer sedda i förkortning
nedifrån, men lyckades bättre i det arkitektoniska
än i figurerna (t. ex. freskerna i S. Girolamo och
S. Biagio). Altartaflor af honom finnas, utom i hans
fädernestad, äfven i Brera (Milano): Madonna med 4
helgon
(1493), i Lateranen
i Rom: Madonna med 6 helgon (1537), i München:
Madonna med helgon (1513), i Berlin: Kristus bär sitt
kors
(1503), och i London: Grafläggningen m. fl.
C. R. N.

1. Palmfelt, Gustaf, friherre, riksråd,
vitterhetsidkare, född 1680 i Stockholm,
blef 1714 krigsråd, 1729 landshöfding i Bleking,
s. å. i Skaraborgs län och 1733 i Stockholms län
samt 1737 president i Kammarkollegium. Han var
en moderat anhängare af Arvid Horns parti (de s.
k. gamla mössorna) och uppställdes såsom dess kandidat
till landtmarskalksplatsen vid 1738 års riksdag,
men besegrades af K. G. Tessin. Då hattarnas
välde efter den olyckliga utgången af det 1741
begynta ryska kriget stod på svaga fötter, blef han
riksråd, 1742. Död i Stockholm d. 14 Sept. 1744.
1731 erhöll han friherrlig värdighet. Såsom
vitterhetsidkare förvärfvade P. sig namn
egentligen genom sina öfversättningar af
Molières »Qvinnoscholan» (uppf. 1738; tr.
1739) och af Virgilius’ »Ecloger eller
Herdeqväden» (1740), den senare med sträng
tillämpning af de latinska positionsreglerna.
I Någre oförgriplige reglor, hvilka afsluta
sistnämnda tolkning, framställde han sitt
prosodiska system. P:s vittra skrifter äro
omtryckta i Hansellis samling (19:de delen).
S. B.         -rn.

2. Palmfelt, August Fredrik, militär, ämbetsman,
sonson till den förres broder, föddes d. 3 Sept.
1767, bevistade 1788–90 års ryska krig och hade
1796 avancerat till öfverste vid Åbo läns
regemente och generaladjutant. 1803 blef han
vice landshöfding i Åbo och Björneborgs län,
deltog i 1807 års krig i Pommern och blef
vid det finska krigets utbrott 1808 chef för
den första af den svensk-finska arméns 5 brigader,
men utmärkte sig endast i striden vid Alavo (d.
17 Aug. 1808). Efter Finlands utrymmande synes
P. hafva slutit sig till sträfvandet att skilja
detta land från Sverige. Han trädde i liflig
förbindelse med ryska officerare, och det antages,
att det var han, hvilken såsom H. H. Gripenbergs
närmaste man förmådde denne att d. 25 Mars 1809
afsluta den sorgligt ryktbara kapitulationen i
Kalix (se Gripenberg 1). Efter fredsslutet
qvarstannade P. i Finland, blef 1810 rysk generalmajor
och 1812 ledamot af kejserliga regeringskonseljen
för Finland samt inspektör för finska milisen. Död
d. 20 April 1814 under ett besök i Stockholm.
S. B.

Palmi, stad uti italienska prov. Reggio di
Calabria, på en höjd vid Tyrrhenska hafvet. 10,926
innev. (1881). Bomullsindustri, fiske, handel med
sydfrukter.

Palmieri, Luigi, italiensk fysiker och meteorolog,
f. 1807, d. 1882, blef 1847 professor vid
universitetet i Neapel och 1848, efter Melloni,
direktör för det meteorologiska observatoriet på
Vesuvius, hvars eruptioner han modigt och ihärdigt
studerade. Vid det stora utbrottet i April 1872
utsatte han sig för ögonskenlig lifsfara. P. uppfann
flere meteorologiska instrument.

Palmitin, kem., en i fett och oljor (i synnerhet
palmolja; deraf namnet) allmänt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free