- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
651-652

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palmitinsyra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1685, aktuarie 1693 och sekreterare derstädes
1702. Han adlades 1681 samtidigt med fadern. Redan
1692 började P. sina berömda samlingar, från början
ämnade att blifva grundvalen för en omfattande
text till Dahlbergs »Suecia». Med oaflåtlig
omsorg och otrolig flit hopade han tryckta
och skrifna bidrag till Sveriges politiska,
lärda och vittra historia, biografi, genealogi,
topografi m. m. Mycket upptecknade eller afskref
han egenhändigt, ej sällan efter numera förlorade
original. Han var äfven sedan 1713 sekreterare i
Defensionskommissionen. P. afled i Stockholm d. 7
April 1719. Af hans samlingar, näst Nordins säkerligen
de största enskilda i Sverige, inlöste 1724 Upsala
universitet 295 band, som bilda en af dess biblioteks
berömdaste, ännu alltjämt rådfrågade afdelningar,
Palmskiöldska samlingen. Äfven i Riksarkivet
finnas åtskilliga volymer af P:s afskrifter.
-rn.

Palmskiöldska samlingen. Se föreg. art.

Palmsocker (jaggery) erhålles genom inkokning af den
söta saft, som utrinner genom borrning dels ur många
palmers blomkolfvar, dels ur vissa arters stammar,
t. ex. Attalea Cohune Mart., Acrocomia vinifera
Oerst., Borassus flabelliformis L. och Cocos nucifera
L. O. T. S.

1. Palmstedt, Erik, arkitekt, föddes i Stockholm
d. 16 Dec. 1741, blef elev hos Adelcrantz och
stadskonduktör samt gjorde under hans ledning så
stora framsteg, att arkitektsysslan vid Stockholms
börsbyggnad anförtroddes honom 1767. Med detta
arbete var han sysselsatt till 1776. Under tiden
hade han 1773 befordrats till vice stadsarkitekt
i hufvudstaden och 1775 utgifvit (i förening
med C. J. Cronstedt) Samling af beskrifningar på
åtskilliga eldstäder.
1778–80 gjorde han en studieresa
genom Europa. Sina iakttagelser under densamma
nedlade han i sin dagbok (8 band med tillhörande
ritningar, handskrift i konstakademiens bibliotek)
samt i den likaledes handskrifna afhandlingen Om
de antique monumenterne i Rom
(1780) och en mängd
studieritningar (allt dersammastädes). De visa,
att hans konstnärliga utveckling genom denna resa
mycket främjades och leddes in i helt andra spår än
tillförene. Hans arbeten efter resan tillhöra nämligen
den antikiserande riktning, som uppstått efter
midten af 1700-talet i Frankrike och Italien, och
förmodligen var han lika mycket påverkad af denna som
af sina direkta antikstudier. Ett dekorationsarbete,
som uppdrogs honom straxt efter hans återkomst,
var inredningen af teatern å Gripsholm, der han
lyckats gifva det jämförelsevis lilla rummet ett
både storartadt och förnämt utseende. Såsom vice
stadsarkitekt, en befattning, som han innehade
till 1803, användes han flitigt. Så uppgjorde
han ritningarna till nya Tullpackhuset (färdigt
1788), till Riddarholmsbron (1784, rifven 1867),
nya slagtarehuset (1785, äfven försvunnet), Tyska
brunnen
(1787) m. m. Samtidigt omgestaltade han
från 1783 gamla torstenssonska huset till Sofia
Albertinas palats, der dock fasaden skulle bildas
efter operahusets, och således hufvudsakligen endast
portik och uppgångar
samt indelningen af det inre äro hans verk. Vidare
om- och tillbyggde han hildebrandska huset till
Bondeska palatset vid Rosenbad, uppförde sitt eget
ståtliga hus (»gamla slottskansliet») vid
Vesterlånggatan o. s. v. »Samtliga dessa byggnader hafva
till gemensamma kännetecken en duktig behandling af
proportionerna, förkärlek för rustisering och refflade
doriska kolonner; de ega en viss manlig, men något
kärf och tung karakter. Mot portiken i prinsessans
palats och särskildt mot portarna å Bondeska palatset
gjorde redan samtiden ganska hvassa anmärkningar.»
– P. blef 1777 agré och 1791 ledamot af Målare- och
bildhuggareakademien samt utsågs 1802 till »rektor
för öfningarna i arkitektur» derstädes. Han afled
i Stockholm d. 12 Juni 1803. -rn.

2. Palmstedt, Karl, tekniker, organisatör på den
tekniska undervisningens område, den föregåendes son,
föddes i Stockholm d. 9 Juni 1785. Han studerade
1801–03 naturvetenskap vid Greifswalds universitet
samt blef derefter först affärsman i Stockholm,
sedan landtbrukare i Södermanland. 1816 återflyttade
han till hufvudstaden, der han såsom Berzelius’
lärjunge och vän i 10 års tid hufvudsakligen
egnade sig åt teknisk-vetenskapliga studier. Från
ungdomen hemmastadd i främmande språk, gjorde
han derunder Berzelius goda tjenster med afseende
på de afhandlingar denne lät införa i utländska
facktidskrifter. 1828 mottog P. uppdrag att organisera
Chalmersska slöjdskolan i Göteborg samt var derefter
föreståndare för denna skola, sedan 1830 med titel af
professor, hvarjämte han sjelf undervisade i kemi och
fysik samt kemisk och mekanisk teknologi. Under denna
tid vann han särskilda anspråk på Göteborgs samhälles
tacksamhet genom det nit och mod han ådagalade såsom
sundhetsnämndens ordförande under kolerans härjningar
derststädes 1834 samt genom det initiativ han 1838
tog till bildande af Göteborgs slöjdförening. I 14 år
var P. äfven sekreterare i Göteborgs och Bohus läns
hushållningssällskap. 1852 tog han afsked från sin
plats såsom styresman för Chalmersska slöjdskolan samt
flyttade till Stockholm, men var länge fortfarande
verksam för den tekniska bildningens höjande: vid
anordnandet af slöjdutställningar och inrättandet
af tekniska skolor på skilda håll i riket, vid
Sveriges deltagande i verldsutställningen i Paris
1855 och i London 1862 samt genom att i tidningar
och tidskrifter flitigt popularisera vetenskapliga
rön. Han dog i Stockholm d. 6 Apr. 1870. Sedan 1822
var han ledamot af Landtbruksakademien, sedan 1830 af
Vet. o. vitt. samhället i Göteborg och sedan 1838 af
Vetenskapsakademien. 1856 invaldes han i Musikaliska
akademien, der han bl. a. hållit föreläsningar i
akustik. P. gjorde inalles 24 olika utrikes resor.

Palmstierna, svensk adlig ätt, härstammar från
lagmannen Magnus Schiller, som 1692 adlades med
namnet P. Hans son Nils (se P. 1) upphöjdes 1747 i
friherrligt stånd.

1. Palmstierna, Nils, friherre, krigare, riksråd,
föddes i Stockholm d. 1 Nov. 1696, studerade i Lund
och Upsala, inträdde 1716 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free