- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
667-668

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panamá-hatt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ruiner. Nyligen har fullhordats en vattenledning, som
förser staden med vatten från Rio Grande. Folkmängden
uppgår till omkr. 20,000.

Panamá-hatt. Se Carludovica palmata och Hatt.

Panamákanalen, en sedan 1882 under byggnad varande
vattenväg genom Panamánäset. Kanalen, som bygges
af ett aktiebolag, »La Compagnie universelle du
canal interocéanique», i spetsen för hvilket F. de
Lesseps står, följer jernvägen mellan Colon och
Panamá och skär den på ett par ställen, vid San Pablo
och Culebra. Utgående från Colon, når den efter 9
km. Chagres vid Gatun, följer derefter denna flod,
hvars slingrande lopp den flerestädes skär, och
sedermera hans biflod Obispo, genombryter 15 km. från
Panamá Kordillererna i Cerro de Culebra,
vattenskilnaden mellan de båda verldshafven, och följer
slutligen Rio Grandes dal till Panamáviken. Kanalens
längd kommer att utgöra 73 km., dess bredd i
vattenytan 50 och i bottnen 22 m., utom i Culebraåsen,
der bredden blir 28 och 24 m. Djupet skall blifva
8,5 m. utom vid Stillahafs-mynningen, som till följd
af den större skilnaden mellan ebb och flod kommer
att få 10,5 m. djup. De största terrängsvårigheter,
som möta, äro tvänne bergskedjor af omkr. 50 m. höjd
vid Peña Blanca och Buena Vista samt på sträckan
från Gorgona till Paraiso de derst. 80 m. höga
Kordillererna; men en ännu större svårighet bereder
Rio Chagres, hvars vatten under regntiden ofta
plötsligt stiger 14 m. och förer med sig massor
af slamm och sten. Det är derför nödvändigt att
afleda floden från kanalen och reglera tilloppet af
öfverflödigt vatten. För den skull afstängas alla de
af kanalen afskurna flodkrökarna och alla bifloderna
från den blifvande kanalen och förenas sinsemellan
längs denna genom mindre afloppskanaler. På detta
sätt konstrueras tre kanaler: sjöfartskanalen i
midten samt ett mindre vattendrag å hvardera sidan
att upptaga och afleda allt vattenflöde. Dessutom
är det föreslaget att uppföra en väldig dambyggnad
vid Gamboa straxt ofvanför Obispos mynning, för att
derigenom bilda en ofantlig reservoar eller insjö,
som kan rymma ända till 600 mill. kbm. vatten. De
jord- och stenmassor, som skola utgräfvas, beräknas
till 120 mill. kbm., deraf 20 mill. kbm. komma på
det 2 km. långa Gulebrapasset. Denna del af arbetet
har tagits på entreprenad af ett engelsk-holländskt
bolag. Andra entreprenörer hafva kontraherat om
utförandet af andra arbeten. Arbetspriset för hårda
bergarter uppgår till 8,5 fr. per kbm. och nedgår,
beroende på terrängens beskaffenhet, till 3,5 fr. för
jord och grus samt till 0,25 fr. för muddring. Mycket
stora svårigheter mötte företaget vid dess början,
emedan i det vilda landet allt först måste anskaffas:
ofantligt arbetsmaterial måste ditföras från Europa
och Nord-Amerika, magasin, verkstäder, kaserner och
sjukhus anläggas, de sistnämnda på grund af det osunda
klimatet, som kräfver en mängd lif. Arbetsstyrkan,
ibland kanske uppgående till 10,000 man, består mest
af Jamaica-negrer samt infödda indianer och kreoler,
som bättre uthärda klimatet än européer. Vid arbetets början
beräknade Lesseps, att kanalen skulle kunna vara
färdig 1888 och då hafva kostat 600 mill. fr.;
men i båda hänseendena har han misstagit sig,
och kostnaderna komma säkerligen att blifva mer än
tre gånger större än den beräknade summan. Såsom en
god affär framhålles inköpet för 20 mill. doll. af
största delen (68,500) af Panamájernvägens 70,000
aktier. – Kanalbolagets svåra finansiella läge
och det till följd deraf på senare tiden fördröjda
arbetet hafva inom Förenta staterna bragt planen
på Nicaraguakanalen åter i förgrunden. Ett 1884
med Nicaragua afslutadt fördrag tillförsäkrade
den nord-amerikanska unionen betydliga fördelar,
och i Jan.–April 1885 undersökte en expedition den
landsträcka, som skulle beröras af denna kanallinie.

Panamas, ett halfylletyg med tretrådig varp af
bomull och dubbelt ylleinslag, sålunda påminnande om
panamahattarnas flätning.

Panard [-nar], Charles François, fransk visdiktare,
f. omkr. 1694, d. i Paris 1765, utmärkte sig för
en munter och naturlig ton i sina visor. Han var
dryckessångens bäste odlare före Desaugiers. P. skref
äfven ett 80-tal vådeviller, som ej hade lång tillvaro
på scenen. Hans Oeuvres diverses et théâtre utgåfvos
i 4 bd 1763, Oeuvres choisies 1803, i 3 bd.

Panaro, flod i norra Italien, upprinner vid foten
af Monte Rondinaja på Apenninerna, i prov. Modena,
samt faller ut i Podi Volano vid Bondeno. Längd
omkr. 200 km.

Panasch (Fr. panache), hjelmbuske, fjäderbuske.

Panathenéerna (Grek. Panathenaia) kallades den
förnämsta af de i det forna Athen till stadsgudinnan
Athenes ära firade festerna. Den säges i uräldsta tid,
då den på Attikas landsbygd firades såsom landtlig
skördefest, hafva hetat blott Athenéerna (Athenaia),
men efter de attiska småstaternas sammanslutning till
en politisk enhet erhållit namnet P. (»alla athenares
fest»), likasom nämnda betydelsefulla tilldragelse
firades i en särskild, P. omedelbart föregående fest
(synotkia l. synoikesia). P. voro en årligen mot
slutet af månaden Hekatombaion (början af Augusti)
återkommande fest, men ända från Peisistratos’ tid
(560–527 f. Kr.) var det brukligt att hvart fjerde år
(3:dje året inom hvarje olympiad) fira festen med
större prakt under namn af »de stora P.», hvaremot
de öfriga årens P. betecknades såsom »de små». De
»stora panathenéerna» upptogo åtminstone fyra, men
sannolikt ännu flere dagar. De första dagarna voro
egnade åt täflingsspel (agones) af olika slag,
såsom kappkörning och kappridning, kapplöpning,
brottning, knytnäfvekamp m. m. samt från Peisistratos’
tid homeriska sångers föredragande af täflande
rapsoder och sedermera äfven egentliga musikaliska
täflingar. Till festens förskönande tjenade för
öfrigt dansande chörer af flere slag äfvensom ett
nattligt fackeltåg med Eros’ altare i Akademia såsom
utgångspunkt. Till dessa i Athen utförda festspel
kom en i Peiraievs eller vid Sunion anställd
regatta eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free