- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
669-670

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panamá-hatt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kapprodd med trierer. Segerprisen i alla dessa
täflingar utgjordes till stor del af ett större
eller mindre antal oljekrukor, fyllda med
olja från gudinnans heliga oliveträd. Festens
egentliga glanspunkt var den sista dagen, då
Athens borgerskap i högtidlig procession tågade
från förstaden Yttre Kerameikos upp till borgen
och gudinnans der befintliga tempel för att bringa
henne sin hyllning. I detta panathenaiska festtåg,
hvars anordning är i konstnärlig reliefafbildning
åskådliggjord på den berömda Parthenonfrisen,
var allt samladt, som Athen kunde uppbjuda af
skönhet och prakt: det vapenföra borgerskapet i
praktfull krigsrustning, rytteriet och efeberna
till häst, segervinnarna i de föregående dagarnas
täflingar, bland hvilka segrarna i kappkörning
på sina vagnar, vördnadsvärda ålderstigna män med
oliveqvistar (thalloi) i händerna (derför kallade
thalloforoi), utvalda attiska jungfrur (kaneforoi),
på hufvudet bärande korgar med gåfvor till gudinnan
eller heliga föremål, hörande till gudstjensten,
attiske skyddsborgare (métoikoi) såsom tjenande och
uppvaktande deltagare, prester och tempeltjenare,
ledande skaror af offerdjur. Medelpunkten af
festtåget var den praktfulla klädnad (peplos),
hvilken af Athens qvinnor hembars såsom gåfva åt
gudinnan, hvars seger öfver giganterna var framställd
i konstnärligt broderi på saffrans- eller purpurfärgad
botten. Denna »peplos» var anbragt i form af
segel på ett i festtåget medfördt skepp. Efter
festtågets ankomst upp på borgen (akropolis) hembars
åt gudinnan ett massoffer (hekatomb) af de medförda
offerdjuren, hvarefter hela folket under fröjd och
gamman deltog i den rikliga offermåltiden. – Först
i senare tider förlades panathenéerna till våren.
A. M. A.

Panax L., bot., farmak., ett ganska artrikt slägte
af nat. fam. Araliaceae. De spolformiga rötterna af
P. quinquefolius L. äro i sitt hemland, Nord-Amerika,
använda i medicinen. Dessa rötter träffas stundom
tillfälligtvis inblandade i förråden af rad. Senegae å
våra apotek. – Om P. Schinseng se Aralia. O. T. S.

Panay [-nai], en till de spanska Filippinerna
hörande ö, s. ö. om Mindoro, har en areal af 12,000
qvkm. med omkr. 800,000 innev, (tillsammans med ön
Guimaras). Hufvudort är Iloilo, på sydöstra kusten.

Pancakes [pa’nkäks], Eng. (»pannkakor») kallas i
Norra Ishafvet isstycken af omkr. en fots tjocklek
och flere famnars omkrets, hvilka genom ständiga
sammanstötningar med hvarandra antagit formen af
platta skifvor med uppvikna kanter.

Panchrestum (Med. Lat., af Grek. pan, allt, och
chrestos, brukbar, duglig), föregifvet läkemedel
mot alla sjukdomar. Jfr Panacé.

Panckoucke [pangkouck], fransk boktryckare- och
skriftställarefamilj. – 1. André Joseph P., f. i
Lille 1700, d. derst. 1753, författade bl. a. Manuel
philosophique
(1748), Dictionnaire des proverbes
français
(1749–50) och L’art de désopiler la rate
(1754; flere uppl.). – 2. Charles Joseph P., den
föregåendes son, f. 1736, flyttade 1764 till Paris
och drog till sitt
hus de förnämsta literära förmågor. Han blef egare
till tidskriften »Mercure», hvilken han upparbetade i
betydlig mån, och uppsatte 1789 tidningen »Moniteur
universel», som ännu är i familjens ego. Bland P:s
förlagsartiklar märkas Buffons och Voltaires arbeten,
»Grand vocabulaire français» och jätteverket
»Encyclopédie méthodique» (1781–1832). P. skref
bl. a. Plan d’une encyclopédie méthodique (1781) och
Nouvelle grammaire raisonnée (1795) samt öfversatte
arbeten af Lucretius, Ariosto och Tasso. Död 1798. –
3. Charles Louis Fleury P., den föregåendes son,
f. 1780, d. 1844, förlade bl. a. »Dictionnaire des
sciences médicales» (60 bd, 1812 o. f.), »Expedition
des français en Egypte» (26 bd, 1821–30, illustr.) samt
»Bibliotèque latine-française» (1825–50, omfattande
101 latinska författare jämte fransk öfvers.). Till
denna samling öfversatte P. sjelf Tacitus. Han
författade dessutom resebeskrifningar m. m. –
4. Ernest P., den föregåendes son, f. 1808, har
förlagt bl. a. »Victoires, conquêtes, revers et
guerres civiles des français» (24 bd, 1834–35).

Pancratium L., bot., farmak., ett slägte af lökväxter
med vanligen vackra, hvita, sambladiga blomkalkar,
försedda med en s. k. bikrona kring kalkpipens
mynning. P. hör till nat. fam. Narcisseae Briss.,
kl. Hexandria L., samt växer på stränderna
vid Medelhafvet och varmare haf. Lökarna af
flere arter kunna användas i st. f. vanlig
sjölök (Scilla maritima L.), såsom lättande
slemupphostning och såsom urindrifvande m. m.
O. T. S.

Pancratius, kristen martyr, som föll offer för den
diokletianska förföljelsen i Rom år 293. Hans dag är
d. 12 Maj.

Pancreas, magspottkörteln, bukspottkörteln (se
d. o.).

Pancsova [pa’ntsjåva], Serb. Pançevo, stad i ungerska
komitatet Torontal, vid floden Temes, 5 km. från dess
förening med Donau. 17,127 innev. (1880), dels serber,
dels tyskar. Silkeskultur.

Pandan. Se Kattbjörnslägtet.

Pandaneae R. Br., bot., en tropisk växtfamilj, som i
flere afseenden står nära intill palmerna. Familjen
utgöres af träd eller buskar, som ofta sända
luftrötter från stam och lägre grenar ned
till marken. Hos somliga är stammen slak och
nedliggande. Bladen sitta tegellagda i tre rader. De
äro efter regeln långa, jämnbredt lansettlika och
stjelkomfattande samt hafva nästan alltid
taggväpnade kanter; undantagsvis äro de pardelta eller
solfjäderlika. Blommorna äro polygama, ofullständiga,
med många ståndare. Fruktämnena, ofta sittande
i täta samlingar, bilda antingen stenfrukter
eller bär med många frön. Slägtena Carludovica
och Nipa (se dessa ord) stå så nära palmerna,
att de förr blifvit förda till dessa senare. Af
Pandanus-arterna äro många värdefulla, såsom
lemnande näringsmedel, tekniskt användbara ämnen och
läkemedel, t. ex. P. odoratissimus L. fil., som i Kina
och Kochinkina har stor medicinsk användning, samt
P. utilis Bory, som å Madagaskar och Mascarenhas-öarna
o. s. v. är genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free