Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panamá-hatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina ätliga, mandelsmakande frön en vigtig näringsväxt.
O. T. S.
Pandanus. Se Pandanese.
Pandaros, Grek. hjeltes., en son af Lykaon, herskare
öfver de i Zeleia vid Idabergets fot boende lycerna,
deltog i trojanska kriget på trojanernas sida och
gällde såsom en skicklig bågskytt. Då fredsfördrag
redan var aftaladt mellan greker och trojaner, sårade
han med sin pil Menelaos och föranledde dermed, att
kriget å nyo upplågade. I den derpå följande striden
dödades han af Diomedes. A. M. A.
Pandataria, romerskt namn på en ö (nu Ventotene) i
Tyrrhenska hafvet utanför Kampaniens kust. Medlemmar
af den kejserliga familjen förvisades stundom dit.
R. Tdh.
Pandekterna (Lat. Pandectae, af Grek. pandektes,
som innehåller allt), benämning på 50 böcker domslut
och skrifter i lagfarenhet, utgörande hufvuddelen
af kejsar Justinianus’ lagsamling. Se Digesta och
Romersk rätt.
Pandemi, pandemisk (af Grek. pan, allt, och
demos, folk), kallas en sjukdom, som angriper nästan
alla menniskor, hvilka finnas på en ort. Jfr
Endemi, Epidemi och Malaria.
Pandemonium (Med. Lat., af Grek. pan, allt,
och daimon, ande, demon), inbegreppet af alla
öfvermenskliga väsenden; de onda andarnas l. Satans
rike; samling af illasinnade menniskor.
Pandemos (Grek., »tillhörande hela folket»,
offentlig, allmän), ett binamn till Aphrodite (se
d. o.).
Pander, Heinrich Christian, tysk anatom, f. i Riga
1794, d. 1865, började i Würzburg sina oförgätliga
undersökningar öfver djurens utveckling, som väckte
stort uppseende och bildade utgångspunkten för en lång
rad senare undersökningar: Historia metamorphoseos,
quam ovum incubatum prioribus quinque diebus subit
(1817), Beiträge zur entwicklungsgeschichte des
hühnchens im ei (1817). 1820 deltog han såsom
naturforskare i Meyendorffs expedition till
Bokhara, blef 1826 akademiker i Petersburg, men
tog redan 1827 afsked och bosatte sig på sitt gods i
Livland. Han anställdes emellertid 1842 åter i statens
tjenst. Förutom ofvannämnda skrifter utgaf P. flere
mycket betydande geologiska och paleontologiska
arbeten. R. T-dt.
Pandero, de spanske zigenarnas (»gitanos») benämning
på den baskiska trumman, hos oss vanligen kallad
tamburin (se d. o.). A. L.
Panderpur, stad i kejsaredömet Indien,
presidentskapet Bombay, distriktet Sjolapur,
vid Bima, en biflod till Kistna. 16,910
innev. (1881). Staden hålles i stor vördnad af
brahmanerna för sitt ryktbara tempel, helgadt åt
Vithoba, en inkarnation af Vishnu.
Pandion. Se Fiskgjuseslägtet.
Pandion, sagokonung i Athen, var son af
Kekrops. Fördrifven af sina slägtingar på mödernet,
metioniderna, tog han sin tillflykt till Megara,
der han förmälde sig med konung Pylas’ dotter och
erhöll konungavärdigheten. Hans söner, Pandioniderna,
återvände efter sin faders död till Athen, förjagade
metioniderna och delade landet mellan sig, dock
med erkännande af den äldste, Aigevs, såsom öfverkönung. Efter
P. bar en af Athens 10 fyler (folkafdelningar)
namnet Pandionis, och på torget (Agora) stod
hans bild bland de öfriga eponymernas (se d. o.).
A. M. A.
Pandjab. Se Pendjab.
Pandjabi. Se Pendjabi.
Pandora (Pandore), Grek. mytol., den första
qvinnan på jorden och urbilden för det från
henne härstammande qvinnoslägtet. Menniskorna
(d. v. s. männen) lefde i förstone, säger Hesiodos,
fria från sjukdomar och vedermödor. Men då de genom
Promethevs kommit i besittning af den himmelska
elden, vredgades Zevs och beslöt att sända dem
ett förderf, som de sjelfva skulle med hänförelse
omfatta. På hans befallning danade Hefaistos af
fuktigt ler en qvinnobild, åt hvilken de öfrige
gudarna förlänade lif, konstfärdighet, fägring och
listig förförelsekonst. Den sålunda skapade qvinnan
erhöll namnet P. (af pan, allt, helt, och doron,
skänk), emedan hon var alla gudarnas skänk till
menniskorna. Hermes förde henne till Epimethevs,
det menskliga lättsinnets representant, hvilken
äfven, ehuru varnad af sin broder Promethevs,
emottog henne i sitt hem och »märkte förderfvet,
först när han hade det». P. lyfte der locket af ett
stort kärl, i hvilket alla sjukdomar och olyckor voro
inneslutna. Dessa flögo då ut öfver verlden, och
endast hoppet stannade qvar, emedan P. åter pålade
locket, innan det hann utflyga. Det är af fabelns
ordalag icke klart huruvida hoppet sjelf betraktas
såsom ett ondt (bedrägligt hopp) eller såsom ett godt,
och om dess qvarstannande innebar en minskning eller
en tillökning i mensklighetens olyckor. Icke häller
nämnes det huruvida det ifrågavarande kärlet med sitt
innehåll (ofta betecknadt såsom »P:s ask») var af
P. medfördt såsom hemgift eller om, såsom andre mena,
Promethevs, mensklighetens välgörare, deri inneslutit
olyckorna och ställt det i förvar hos sin broder.
A. M. A.
Pandrosos, Grek. mytol., var i det forna Athen
namnet på den uppfriskande daggens gudinna. I
samma egenskap dyrkades äfven hennes syster Herse
(Erse). Båda voro tillika med Aglavlos döttrar af
den attiske urkonungen Kekrops. De tre systrarna äro
för öfrigt på det närmaste förbundna med gudinnan
Athenes dyrkan, och deras väsende är i sjelfva
verket blott en sida af denna gudinnas, tänkt såsom
årsväxtens främjarinna. P. egde på borgen i Athen en
helgedom, Pandroseion, inom hvilken det af Athene
skapade heliga oliveträdet befann sig. Se vidare
Erechtheus. A. M. A.
Pandurer kallades ett slags oregelbundna trupper,
som förekömmo i Österrike i midten af 18:de årh., och
som lånade sitt namn från de kroatiske och slavonske
adelsmännens väpnade lifknektar. Den slavonske
godsegaren frih. Frans v. d. Trenck uppsatte och
utrustade på egen bekostnad ett regemente pandurer,
med hvilka han vid österrikiska tronföljdskrigets
utbrott 1741 gick i kejsarinnan Maria Teresias
tjenst. Pandurerna voro storväxta och djerfva kämpar,
till stor del röfvare, väl förfarna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
