- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
685-686

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panjab ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omkring batteriet var endast midskeppsdelen
bepansrad. – Under det tredjedels sekel, som
förflutit, sedan de första pansarklädda batterierna
byggdes, hafva såväl kanonernas verkningsförmåga
som pansarbeklädnadens motståndskraft oupphörligt
ökats. Detta har äfven utöfvat ett väsentligt
inflytande på pansarfartygens konstruktion. Då
fartyget förde ett större antal lättare
artilleripjeser, uppställdes dessa lämpligast i
batteri, såsom å de gamla bredsidefartygen; och då
derjämte endast tunnare pansarplåt var behöflig för
erhållande af erforderligt skydd, kunde större delen
af fartygssidan få pansarbeklädnad. Nu deremot, då
kanonernas både kaliber och vigt betydligt ökats,
hvarigenom med ett mindre antal pjeser en vida
kraftigare verkan kan åstadkommas, och då slutligen
fartygen skulle blifva alltför stora och dyrbara,
om en sådan bepansring, som nu är behöflig, skulle
anbringas till större utsträckning, så uppställas ett
fartygs gröfre artilleripjeser dels i mindre, fasta
och bepansrade batterier, som kallas kasematter, dels
ock i torn. Det är ock kasematt- och tornfartygen,
som, framträdande i en mängd olika former, utgöra den
största och väsentliga delen af nutidens bepansrade
fartyg. Då kanonerna äro uppställdai en kasematt,
äro de anordnade som bredsidebestyckning och så,
att kasemattens samtliga kanoner få ett så stort
bestrykningsområde som möjligt. Då i fartygets
bestyckning ingå en, två eller fyra kanoner af
stor kaliber och tyngd, och då det naturligtvis
är af vigt, att hvar och en sådan skjutpjes får
så stort skjutfält som möjligt, äfvensom att dess
manövrering med lätthet må kunna utföras, så placeras
sådana kanoner uti ett å två torn, hvilka kunna vara
antingen öppna eller täckta. När tornet är öppet,
utgör dess vägg endast ett bröstvärn, huvudsakligast
skyddande lavettaget och derunder liggande delar
(riktningsmaskineri m. m.). Kanonen får då skjuta
öfver tornväggens öfverkant, och dess sidoriktning
åstadkommes derigenom att vändskifvan, till hvilken
lavettaget är förbundet, vrides efter behof. Ett
sådant torn kallas barbette-torn. Är åter tornet
täckt, består det af två delar: den undre, fasta
delen samt den öfre, rörliga delen. Inom den fasta
tornväggen ligger hela mekanismen för vridningen af
det öfre, rörliga tornet. Kanonen (eller kanonerna,
om två sådana finnas i tornet) skjuter då genom
port i det rörliga tornets vägg och sidoriktas
derigenom att hela det rörliga tornet vrides. Taket
å det rörliga tornet är så bygdt, att det lemnar
tillräckligt skydd för den i tornet befintliga
kanonservisen och artillerimaterialen. – De större
utländska pansarfartygen äro ofta försedda med både
kasematt och torn af ena eller andra slaget. Fig. 1
visar det engelska kasemattfartyget »Alexandra»,
färdigbygdt år 1877. Dess längd är 99,06 m., största
bredd 19,41 m., djupgående 8,08 m. och deplacement
9,490 tons. Bestyckningen består af 2 refflade 25
tons mynningsladdningskanoner, 10 18 tons d:o samt 11
kanoner, som understiga 4 ton. förutom maskinkanoner
och kulsprutor. Pansarets tjocklek är i bältet omkring
vattenlinien 30,5–40,6 cm. och i kasematten

illustration placeholder
Fig. 1


omkr. 20,3 cm.; pansaret är fäst på teakbackning af
20,4–30,5 cm. tjocklek. Ångmaskinerna, drifvande 2
propellrar, äro af 8,610 indicerade hästkrafter, och
fartygets hastighet uppgår till 15 knop. Fartygets
och maskinernas sammanlagda kostnad uppgick till
omkr. 9,260,000 kr. Det engelska tornfartyget
»Inflexible», färdigbygdt 1881, har 2 torn och
kräfde en sammanlagd kostnad af omkr. 14,315,000
k-r. Dess pansar är i bältet omkr. vattenlinien
40,6-60,9 cm. tjockt, i kasematten 35,5–55,9 cm. och
i tornen 40,6 cm. Backningens tjocklek är 43,2–63,5
cm. Englands nyaste pansarfartyg, »Nile» (ett af
verldens största), gick af stapeln i Mars 1888. På de
italienska pansarskeppen »Italia» och »Lepanto» håller
det egentliga pansaret, som är af stål, en tjocklek
af 75 cm. och den bakom varande träbackningen 50 cm.

Sveriges pansarfartyg, som egentligen äro afsedda
för kustförsvaret, äro fördelade i tre klasser,
nämligen pansarbåtar af 1:sta, af 2:dra och af 3:dje
klassen. Till lista klassen höra

illustration placeholder
Fig. 2.


pansarbåten »Svea» och den nu under byggnad varande
»Göta». »Svea» (fig. 2) levererades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free