- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
689-690

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pansarfartyg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

deplacement omkr. 250 tons. Då de byggdes, försågos
de icke allenast med ångmaskin för propellerns
drifvaride, utan äfven med handkraftsmaskineri för
samma ändamål. Till pansarbåten »Sköld» skänkte kapten
Ericsson både ång- och handkraftsmaskineriet. Den för
dessa två fartygs framdrifvande använda kraften var
emellertid ringa, och fartygens hastighet blef också
derefter: för ångkraft uppnådde »Sköld» en hastighet
af 4 1/2 högst 5 knop och »Fenris» knappt 6 knop;
för handkraft blef farten knappast 2 knop. Största
pansartjockleken (i tornets eldfront) var å »Sköld»
22 cm. och å »Fenris» 26,7 cm. Såväl sidobackningen
som däcket äro plåtbeklädda. Totala kostnaden för
»Sköld» var i rundt tal 132,000 och för »Fenris»
163,000 kr. I förhållande till sin storlek förde
»Sköld» och »Fenris» en rätt svår bestyckning,
och för handkraftsmaskineriets skull fordrades en
stor besättningsstyrka, 40 man. Å »Fenris» borttogs
handkraftsmaskineriet efter någon tids förlopp,
hvarefter besättningsstyrkan kunde nedsättas till
endast 29 man. – De sist uppräknade sju pansarbåtarna
äro något större än de två nu beskrifna; deras
längd i vattenlinien är 39,78 m., största bredd på
pansaret 8,02 m., djupgående 2,52 m., deplacement
omkr. 455 tons och fart 8 knop. Tjockleken af
tornets jernvägg varierar från 12,7 cm. i aktre
delen till 41,9 cm. i eldfronten. Ekbackningen i
tornet mellan stommen och pansarplåten är öfverallt
30,5 cm. tjock. Sidopansarets tjocklek varierar i
allmänhet från 4,75 till 7,63 cm.; däcket är beklädt
med plåt af 1,9 cm. tjocklek. Totala kostnaden var
för hvardera af pansarbåtarna »Hildur» och »Gerda»
i medeltal 275,000 kr. samt för hvardera af de öfriga
fem båtarna af samma typ i medeltal 341,000 kr. –
Pansarbåten »Garmer», som beställdes af Motala
mekaniska verkstads aktiebolag 1865, byggdes efter
ritning af kapten O. E. Carlsund och levererades
till flottan 1868. Den var af helt annan form än
de öfriga nio pansarbåtarna af 3:dje klassen, men
dess hufvuddimensioner voro ungefärligen desamma
som å »Sköld» och »Fenris». Afsigten var, att den
obehindrad af sina dimensioner skulle kunna passera
Göta kanal. J. G. B.

Pansarfisken, Peristedion cataphractum Lacépède,
zool., den enda europeiska arten af ett till
underfamiljen Triglini hörande slägte af simpfiskarnas
familj bland de taggfeniga benfiskarna. Slägtet
innefattar tio arter från de varmare delarna af
Atlanten och Indiska oceanen, samtliga små, på bottnen
lefvande fiskar, som nära sig af smärre kräftdjur,
snäckor o. dyl. De utmärka sig genom sin starkt
utbildade pansarklädnad. Hela kroppen täckes nämligen
af benplåtar, som på den bakåt pyramidformigt
afsmalnande kroppen sitta i åtta rader, hvarigenom
denna i genomskärning bildar en nästan regulier
åttahörning. Från det likaledes pansarklädda hufvudet
utskjuta från nosen framåt två längre benskifvor, som
bilda liksom en gaffel. På kanterna mellan plåtraderna
sitter en rad af taggar. Den europeiska pansarfisken
(Fr. Malarmat, Ital. Armado och Forcato) förekommer
tämligen allmänt i Medelhafvet och
har äfven några gånger anträffats i Engelska
kanalen, men icke vid Frankrikes vestkust. Han är
omkr. 30 cm. lång samt har synnerligen vacker
färgteckning, ofvan vackert rosenröd, undertill
silfverfärgad. Han är ätbar, men användes föga.
R. L.

Pansarhylla. Se Backning.

Pansarkanon. Se Lavettage,
sp. 912.

Pansarkrokodilslägtet, Mecistops, zool., hör
till familjen krokodiler (Crocodilidae) inom
krokodildjurens ordning och kräldjurens klass. Nosen
är ganska lång, smal och tillspetsad, ofvan hvälfd
och glatt; skiljeväggen mellan näsborrarna är
broskartad. Öfre ögonlocken äro hudartade, pannan
hvälfd och utan lister, nacksköldarna många, små
och ordnade i två eller tre rader. Halssköldarna
bilda 3–5 tvärrader och räcka till ryggpansaret,
som består af 6 längdrader af sköldar. Till detta
slägte hör pansarkrokodilen, M. cataphractus, som
blir 8 m. lång, är olivfärgad, med bruna prickar på
hufvudet, brungrön, med stora, svarta tvärfläckar
på bålen och svansen, samt gulhvit, med likartade,
dock mycket mindre fläckar på buken. Arten, hvilken
genom nosens bildning utgör en mellanlänk mellan
gavialer och krokodiler, är talrik i vestra Afrikas
alla större floder. Djurets föda utgöres af fiskar
och kräldjur. Större djur och menniskor angriper
det högst sällan utom under regntiden, då det ofta
bortsnappar personer ur kanoter och drager ned
dem i det djupa vattnet, der de icke kunna göra
motstånd, utan drunkna. Sina ägg lägger denna
krokodil på marken samt täcker dem med blad och
andra lätta ämnen. Under den torra årstiden synes
denna krokodil företaga vandringar till vatten,
som ej utsina. Hans kött är hvitt och välsmakande,
hvarför det ock gerna fortäres af negrerna.
O. R. S.

Pansarkräldjur. Se Pansarreptilier.

Pansarlavett. Se Pansar.

Pansarprojektil, pansarbrytande projektil,
kastkropp, ämnad för skjutning mot pansar (se
d. o.). Den är antingen massiv eller ihålig
(granat), af kokillhärdadt kanontackjern eller
stål. Granatens inre är fyldt med sprängladdning genom
ett baktill befintligt fyllningshål, och antändningen
åstadkommes genom värmeutvecklingen vid projektilens
inträngning i pansaret. Jfr Pansarbrytande kanoner.
H. W. W.

Pansarreptilier, pansarkräldjur, Loricata,
zool.,
den förra bland de två stora afdelningar,
i hvilka kräldjuren (Reptilia) plägat indelas,
utmärka sig derigenom att kroppen, i motsats till
förhållandet hos »fjällreptilierna», oftast
är betäckt med benartade plåtar, som bilda ett
pansar kring kroppen. Analöppningen har formen
af en långsgående springa. Kopulationsorganet är
enkelt. Afdelningen, hvars latinska namn blifvit
användt äfven om krokodildjuren, sammanfaller
med de två underklasserna vattenödlor,
Hydrosauria, och sköldpaddor, Chelonia, som
blifvit uppställda inom kräldjurens klass.
C. R. S.

Pansarskjorta, ett skyddsvapen från medeltiden och
föregångare till harnesket, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free