Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pantalonger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillerkännas verklighet i och för sig, lika litet
kan det tjena till förklaring af verldens
verkligheter. Hvarje försök i den vägen innebär
nämligen, att man söker förklara det innehållsrikare
ur det innehållsfattigare, ett mer ur ett mindre,
följaktligen ytterst något ur intet. Anmärkningsvärdt
är ock, att samtliga de mer utbildade panteistiska
systemen likasom känt med sig det obefogade i detta
sätt att gå till väga och gifvit ett slags erkännande
att de ej kunna lemna en verldsförklaring, som kan
hålla stånd inför förståndet i vanlig mening. De
hafva derför drifvits till antagande af ett i viss
mån annat organ för filosofien eller öfver hufvud
för uppfattningen af det absoluta än detta förstånd,
m. a. o. till ett mer eller mindre mystiskt eller
teosofiskt betraktelsesätt. – Bland panteismens
hufvudrepresentanter inom filosofiens historia
märkas: i forntiden eleaterna och ny-platonikerna,
i den nyare tiden Spinoza, Schelling, Hegel m. fl.
L. H. Å.
Pantelegraf (af Grek. pan, allt). Se Casellis
pantelegraf.
Pantelleria l. Pantellaria (i forntiden Cosyra), en
till italienska prov. Trapani (Sicilien) hörande ö i
Medelhafvet, 100 km. från södra kusten af Sicilien, 66
km. från närmaste kusten af Afrika (Tunisien). Areal
145 qvkm. Ön är af vulkaniskt ursprung och infattad af
en låg elliptisk bergskedja af grå trakytlava, som är
mycket svårtillgänglig. I midten af densamma reser
sig en 744 m. hög, slocknad vulkan. Öfverallt uppstiga
heta vattenångor, och varma svafvelkällor förekomma
på flere ställen. De bördiga dalarna producera
spanmål, bomull, vin och sydfrukter. Befolkningen,
7,178 pers. (1881), talar en med arabiska idiom
uppblandad italienska. Hufvudstaden P. l. Oppidola,
på nordvestra sidan, har omkr. 3,000 innev.
Panten, Kaspar, holländsk arkitekt och bildhuggare,
borgare i Amsterdam, inkallades 1622 till Stockholm
för att hafva öfverinseende öfver kronans byggnader
och medförde en hel skara arbetare, bland dem
stenhuggaren Arris Claeszoon, som här utförde
ganska framstående arbeten. P:s verksamhet omfattade
hufvudsakligen Stockholms och Upsala slott. Sannolikt
tillkommo eller ombyggdes under hans ledning de östra
och vestra längorna å Stockholms slotts inre borggård,
hvilkas stil (enl. af bildningarna i Dahlbergs
»Suecia») tyder på holländskt inflytande. P. afled i
Stockholm efter midten af 1630. Af hans verk finnes
numera intet i behåll efter 1697 års slottsbrand.
-rn.
Panteon. Se Pantheon.
Panterkatten. Se Ozeloten.
Panterlon. Se Lo-underslägtet.
Pantern. Se Leoparden.
Pantersnoken. Se Jättesnokarna.
Pantförskrifning. Se Pantbref.
Panthai l. Pansi, muhammedanska innevånare i
kinesiska prov. Junnan (se d. o.).
Pantheon (Grek. o. Lat., af Grek. pan, allt, och
theos, gud), egentl. en för alla eller flere gudar
gemensam helgedom; himlahvalfvet. I nyare tider
begagnas ordet i betydelse af en byggnad eller ett
rum, helgadt åt minnet af en
nations store män eller afsedt att gömma deras
stoft. – Bland byggnader, som särskildt bära detta
namn, intager det verldsberömda Pantheon i Rom
det främsta rummet. Det uppfördes år 26 f. Kr. af
Agrippa, Augustus’ svärson, och stod i förbindelse
med en storartad badanläggning, hvaraf spår ännu
äro synliga, undergick redan under den romerska
kejsaretiden åtskilliga förändringar och invigdes år
609 af påfven Bonifacius IV till en kyrka under namnet
S. Maria ad martyres. Efter byggnadens form har den
sedermera erhållit benämningen S. Maria rotonda eller
helt enkelt la Rotonda. Det är en af de stoltaste och
bäst bibehållna lemningar från den gamla romaretiden
och på samma gång en af de mest karakteristiska:
en förening af hvalf- och kolonnbyggnad,
sträng och matematisk till sina grundlinier,
praktfull till sin utstyrsel, imponerande till sin
verkan. Hufvudbyggnaden är cirkelrund, uppförd af
tegel, ursprungligen klädd med marmor och stuck,
i sitt nuvarande skick nästan odekorerad, endast
med en horisontalindelning af tre listverk. Taket
utgöres af ett enda ofantligt kupolhvalf af något
öfver 43 m. genomskärning, motsvarande byggnadens
höjdmått. Framför sjelfva rotundan reser sig en
förhall, tämligen djup, med former lånade från den
grekiska tempelbyggnadsn. Åtta granitkolonner med
korintiska kapital uppbära en tresidig gafvel. Genom
åtta andra liknande kolonner delas förhallen
i tre skepp, af hvilka det mellersta leder till
ingången, de båda andra sluta i nischer, som fordom
pryddes med Augustus’ och Agrippas bildstoder. Den
moderna tillsats, som byggnaden erhöll genom de af
L. Bernini på 1600-talet i vinkeln mellan förhallen
och rotundan uppförda klocktornen (»Berninis
åsneöron», som de senare blefvo kallade), borttogs
1883. De bildverk, som fordom prydde det yttre,
hafva försvunnit. De förgyllda bronstegel, med hvilka
yttertaket var belagdt, fördes redan på 600-talet till
Konstantinopel. Bronsbjelkarna i förhallens inre
tak hafva lemnat materialet till altartabernaklet i
S. Peterskyrkan. Ursprungligen reste sig byggnaden
på 5 trappsteg öfver den omgifvande marken, men denna
har genom byggnadslemningar, affall o. dyl. sedermera
höjt sig, så att Pantheon nu ligger nästan som i
en grop. – Det inre bildar ett enda väldigt rum,
som vidgar sig till 3 halfrunda och 4 rätvinkliga
nischer, anbragta i den mer än 6 m. tjocka muren. Mot
den tredje halfrunda nischen svarar ingången. Sin
belysning erhåller detta imponerande inre genom
den ljusflod, som i ymnigt mått strömmar ned genom
en stor cirkelrund öppning af 9 m. vidd i kupolens
hjessa. Andra dagöppningar finnas ej. Väggarnas nedre
del är beklädd med marmor. Nischerna äro infattade af
korintiska pilastrar och skiljas från hufvudrummet
genom två och två inställda kolonner af gul marmor
(giallo-antico). Samtliga dessa pilastrar och kolonner
uppbära ett bjelklag af arkitrav, fris och gesims,
ofvan hvilket höjer sig en för närvarande mycket
dekorationsmässigt behandlad vägg, prydd med
pilastrar. Fordom fortsattes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
