Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Papeite ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
operationer. Formaren uppfångar ur kypen en afpassad
mängd af den 50°–70° varma, utspädda massan på den
af den lösa deckelramen kantade metallduksformen,
skakar denna horisontalt, under det vattnet afrinner,
så att en jämntjock filt erhålles, samt aflemnar
formen till guskaren, som aftrycker pappersfilten
mot en yllefilt. En sålunda bildad stapel af papper
med filtmellanlägg pressas och isärtages, hvarefter
papperet pressas enbart. Härpå följa torkning,
limning genom neddoppning i tunnt animaliskt lim
(såvida massan ej blifvit limmad), limtorkning,
sortering, glättning mellan valsar (»appretering»),
packpressning m. m. – Till pappersmaskinen kommer
massan från stora, med omrörare försedda kar, går
öfver den bottenrefflade sandfångaren, som qvarhåller
sand, och knutsilen, som qvarhåller knutar, till den
horisontalt framåtgående och transversalt skakande
ändlösa formduken (»viran»), hvarå filtbildningen
eger rum, under det vatten afrinner och bortsuges,
går så, hvilande på viran, mellan 1:sta valspressen,
lemnar den bakåtvändande formduken, går, hvilande
på filtar, genom 2:dra och 3:dje valspressarna,
vidare rundt ånguppvärmda torkvalsar och derifrån
genom satinerverket, skärtrissor (»skärverket»),
som klippa pappersbanan längsefter, för att slutligen
upplindas på haspel eller rullar. Härefter följa
sönderskärning till ark i särskild maskin, såvida
papperet ej skall användas i rullform såsom vid
roterande tryckpressar, tapettryckningsmaskiner etc.,
samt slutligen sortering, glättning, packpressning
etc. Maskinpapperet limmas vanligen i massa. Dess
animaliska limning, använd i England och Amerika,
sker i lång bana i särskilda maskiner. En
nutidens större och snabbare pappersmaskin kan vid
tillverkning af ordinärt papper lemna en 3 km. lång
och inemot 3 m. bred bana i timmen. – Handformningen
lemnar ett starkare och värdefullare papper än
maskinformningen, som gör papperet svagare i bredd- än
i längdriktningen. Det handformade papperet får ofta
hafva qvar sina råa kanter, för att det derigenom
skall kunna uppgifva sig vara handformadt. I
det handformade papperet sitter vattenstämpeln
(frambringad i och med massans förtjockning eller
förtunning genom nedpressade eller upphöjda delar i
formen) på samma ställe i alla ark. Först i senare
tider har man vid en del fabriker anordnat så, att
vattenstämpeln äfven hos maskinformadt papper får
samma plats i alla ark.
Papp framställes ungefär på samma sätt som papper,
vare sig att man tager massan tjockare på formen eller
låter den gå tjockare på formduken eller sammanguskar
(sammanpressar) flere pappersfiltar i vått tillstånd.
Den svenska papperstillverkningen har, sedan
trämassefabrikationen infördes, utvecklat sig
till en betydande exportindustri. Vårt land har
f. n. omkr. 30 träsliperier, användande bortåt
14,000 hästkrafter, 20 kemiska trämassefabriker,
med omkr. 70 kokare, samt omkr. 24 maskinpappersbruk
med 50 pappersmaskiner. (Dessutom finnas åtskilliga
handbruk.) Vid trämassefabrikerna kunna årligen omkr.
500,000 kbm. trä öfverföras
i 35 mill. kg. kemisk och 40 mill. kg. slipad
trämassa. En stor del af denna massa upparbetas vid
inhemska pappersbruk, den öfriga exporteras. 1886
funnos i Sverige 41 pappersmassefabriker, med 1,711
arbetare och ett uppgifvet tillverkningsvärde
af 3,6 mill. kr. Vid de svenska pappersbruken
tillverkas årligen bortåt 30–35 mill. kg. papper,
företrädesvis tryck-, omslags- och tapetpapper. 1886
funnos i Sverige 35 pappersfabriker, med 2,787
arbetare och ett uppgifvet tillverkningsvärde
af af 7,3 mill. kr. Värdet af exporteradt
papper (samt af papp, pappers- och papparbeten)
för år 1886 uppgifves af Kommersekollegium
till 12,3 mill. kr. S. å. utfördes papper (och
arbeten deraf) till ett värde af 3,8 mill. kr.
J. O. A.
Pappersgytja. Se Papperstorf.
Papperskol, petrogr., geol., ett slags yngre stenkol
eller brunkol, som är afsöndradt i tunna blad. Med
samma benämning belägges också en kolblandad
och af bituminösa ämnen genomträngd skiffer
(hufvudsakligen bestående af diatomacéer),
hvilken förekommer som mer eller mindre mäktiga
lager på några ställen i Tyskland. Se Stenkol.
E. E.
Papperslyktan, veckotidning, som utkom i Helsingfors
under åren 1859–61. De två första årgångarna
redigerades af Aug. Schauman, den sista af Edv. Bergh
och Rob. Lagerborg. Tidningen åtnjöt på sin tid
popularitet, icke blott för sitt omvexlande och väl
valda innehåll, utan främst på grund af det skickliga
sätt, hvarpå bladet oaktadt den tidens stränga
censurförhållanden förstod att beröra politiska frågor
för dagen. När emellertid vid denna tidpunkt det
konstitutionella lifvet återuppväcktes i Finland,
blefvo Papperslyktans spalter för trånga. Den
nedlades och fick till efterträdare »Helsingfors
dagblad» (1862–87). A. H.
Pappersmulbärsträd. Se Broussonetia.
Pappersmynt i egentlig mening utgifves af staten, har
tvångskurs och inlöses icke med verkligt mynt. Det
gör derför anspråk på att kunna ersätta metallmynt
icke blott i egenskap af omsättningsmedel, utan äfven
såsom värdemätare, detta senare i motsats till såväl
inlösbart pappersmynt som inlösbara banksedlar med
eller utan tvångskurs (»legal tender»), hvaremot
oinlösbara banksedlar genom tvångskurs få karakter
af verkligt pappersmynt (bankpappersmynt i motsats
till det egentliga, eller statspappersmyntet). Men
pappersmyntets värde beror uteslutande på statens
auktoritet, på den offentliga myndighetens bud,
att en i och för sig värdelös sedel skall ega ett
bestämdt penningvärde. Detta bud uppfylles dock
endast under vilkor att pappersmyntet emottages till
nominalvärdet i alla (väsentligare) betalningar,
som skola utgöras till staten (t. ex. skatter och
tullafgifter, för produkter af statsindustrier
m. m.), och att det icke utsläppes i större mängd
än den allmänna rörelsen förmår bära. Under andra
förhållanden faller pappersmyntets kurs eller värde
i förhållande till metallmynt, hvilket då måste
köpas med agio. Om kursfallet blir af någon afsevärd
betydenhet, drifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
