- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
747-748

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parakronism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att han sjelf skulle återkomma till dem (14: 18). Han
säger, att anden skall lära dem allt (14: 26), men
äfven, att han sjelf skall lära dem icke mera
med »förtäckta ord» utan »öppet» (16: 25). Det är
den i församlingen andligen lefvande och verkande
Kristus, som fortsätter den historiske Kristi verk. –
Åtskilliga anhängare af läror, hvilka kyrkan förkastat
såsom kätterska, hafva förklarat Johannes-evangeliets
paraklet för en mensklig lärare, som skulle fortsätta
Kristi verk. Både Mani och Montanus tillämpade
denna förutsägelse på sig sjelfva. Anhängarna af
de mystiska läror, hvilka i medeltiden funno ett
uttryck i »Evangelium aeternum» (se d. o.), antogo
en särskild den Helige andes verldsålder, i hvilken
Kristi förutsägelse om parakletens ankomst skulle
fullt förverkligas.

Parakronism (af Grek. para, förbi, miss-, och
chronos, tid), ett tidbestämningsfel, bestående
deri att en tilldragelse förlägges till en tidpunkt,
som är senare än den, på hvilken den verkligen egt
rum. Jfr Anakronism och Metakronism.

Parakusi (af Grek. parakuein, höra illa), med.,
förvänd hörsel, då man hör ringning i öronen utan
motsvarighet i verkligheten, eller då man uppfattar
ljud och toner helt olika mot hvad de verkligen äro.
F. B.

Paraler (Grek. paraloi, de vid hafvet boende)
var namnet på en befolkningsklass inom den
fornattiska staten. Det af dem bebodda distriktet
på Attikas vestra kust hette Paralos l.
Paralia (»kustland»). Paralerna egnade sig
hufvudsakligen åt handel och sjöfart samt intogo
under de politiska strider, hvilka utmärkte det
tidigare skedet af den attiska statens utveckling
(före Solon), en förmedlande ställning mellan
det aristokratiska och det radikala partiet.
A. M. A.

Paralipomena (Lat.; Grek. paraleipomena,
af paraleipein, utelemna, förbigå), titel på
Krönikeböckerna (se d. o.); tillägg, bihang till
större skrifter.

Paralips (Grek. paraleipsis, utelemnande,
förbigående; Lat. praeteritio), en retorisk figur,
som består deri att talaren med eftertryck framhåller
en sak just genom att förklara, att han icke vill
uppehålla sig vid den.

Parallaktisk uppställning (se Parallax), astron.,
den uppställning, som gifves vissa astronomiska tuber,
för att de, en gång inriktade på en stjerna, genom
vridning kring en enda axel skola kunna följa stjernan
i hennes dagliga rörelse kring jorden. Den axel,
kring hvilken instrumentets rörelse då sker, måste
vara parallel med jordaxeln och derför i meridianens
plan hafva en lutning mot horisonten lika med ställets
polhöjd. Den nämnda rörelsen sker hos många af de
astronomiska instrument, som hafva parallaktisk
uppställning, med urverk (»centrifugalur»),
hvarigenom stjernan efter den första inriktningen
utan vidare besvär förblir i tubens synfält. Denna
anordning är af vigt vid mikrometriska
mätningar och vid stjernhimmelens fotografering.
E. J.

Parallaktisk vinkel, astron., vinkeln mellan en
stjernås vertikalcirkel och hennes
deklinationscirkel, således vinkeln zenit – stjernan – polen.
E. J.

Parallax (Grek. parallaxis, ombyte,
förflyttning). 1. Astron., den skenbara förflyttning,
som en himmelskropp synes erhålla derigenom att
iakttagaren ändrar ståndpunkt. Denna förflyttning
blir alltid mindre, ju mera aflägsen den iakttagna
himmelskroppen är. Således är parallaxen större,
ju mindre afståndet är. – A. Daglig parallax är
den olikhet i riktning,

illustration placeholder


som skulle uppkomma, om en verldskropp
M, t. ex. månen, kunde betraktas från jordens
medelpunkt, C, i st. f. från en punkt P på hennes
yta. Månen synes verkligen för iakttagaren i P i
riktningen PM och skulle från jordens medelpunkt
synas i riktningen CM. Drages från P en linie PM’
parallel med CM, så hafva dessa båda linier samma
riktning, och vinkeln MPM’ är derför parallaxen for
M. Om jorden betraktas såsom fullkomligt klotformig,
och tyngdkraften alltid antages riktad mot hennes
medelpunkt, C, så är planet PCM ett vertikalplan, och
deraf följer, att den dagliga parallaxen åtminstone
hufvudsakligast verkar i höjdriktningens led. Vinkeln
MPM’ är derför äfven skilnaden mellan de höjder,
som månen M skulle hafva genom att betraktas från
C och från P. Lägges genom C ett plan CH’ parallelt
med det genom P gående horisontalplanet PH,
skulle månen utan parallax befunnits hafva höjden
MCH’ = M’PH och med parallax höjden MPH. Den förra
vinkeln kallas sann höjd, den senare skenbar höjd,
och skilnaden MPM’ är höjdparallaxen. I zenit, Z,
kommer månen M i rät linie med punkterna P och C,
och derför måste då höjdparallaxen vara noll, under
det att den tydligen får sitt största värde, då månen
är i horisonten. Höjdparallaxens största värde kallas
horisontalparallax. Medan himmelskroppen M under
dygnets lopp fullbordar sin skenbara s. k. dagliga
rörelse kring jorden, antager parallaxen i fråga alla
möjliga olika värden. Derför är parallaxens period ett
dygn, och deraf härleder sig dess namn »daglig». Som
förut är sagdt, är parallaxen större för mindre
afstånd. För den närmaste himmelskroppen, månen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free