- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
755-756

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parakronism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Paraguays mynning 2–6 km. Fartyg, som ej ligga mer än
2,3 m. djupt, kunna alltid gå upp dit. Regntiden i de
tropiska delarna af flodområdet och snösmältningen
i Anderna förorsaka en stigning af 4–5 m., så att
med begagnande af denna kunna fartyg, som ligga ända
till 5 m. djupt, gå upp till Rosario. I Febr. l. Mars
har floden sitt högsta, i Aug.–Okt. sitt lägsta
vattenstånd. – 2. Provins i södra Brasilien,
begränsad i s. af prov. Santa Catharina (gräns
Rio Yguassu och dess venstra biflod Rio Negro),
i ö. af Atlantiska hafvet, i n. skild från São
Paulo genom Paraná-Panema och i v. genom Paraná
från Mato Grosso och republiken Paraguay. Areal
221,320 qvkm. 189,668 innev. (1883). Provinsen
hör till större delen till Paranás flodområde och
bildar en af lägre bergskedjor genomdragen platå,
som från 200 m. höjd i v. stiger till 1,000 m. i ö.,
der den genom Serra do Mar och Serra Cadias tvärt
öfvergår i det smala kustbältet. Detta högland
består nästan uteslutande af bördiga grässlätter,
här och der afbrutna af skogstrakter. I skarp
motsats till detta står kustbältet, som uppvisar den
brasilianska urskogens hela prakt, och der tropiska
växtalster odlas. Befolkningen sysselsätter sig med
boskapsskötsel samt insamling af paraguayté jämte
handel. Provinsen ligger dock mest i urtillstånd,
ehuru den utan tvifvel är mäktig af en rik
utveckling. Hufvudstad är Curitiba (omkr. 5,000
innev.), från hvilken en jernväg går till provinsens
förnämsta hamnstad, Paranagua.

Paranagua [-gva], hamnstad i brasilianska
prov. Paraná, 100 km. ö. s. ö. från hufvudstaden
Curitiba, vid en vik af Atlantiska hafvet. Omkr. 5,000
innev. Liflig handel, i synnerhet med maté.

Paranahyba [-naiba]. 1. Flod i Brasilien, en af
Paranás källfloder, i sitt öfre lopp kallad Rio de
São Marcos, bildar gräns mellan prov. Minas Geraes
och Goyaz och förenar sig nedanför Santa Anna do
P. med Rio Grande till Paraná. Längd omkr. 750 km. –
2. (Parnahyba) Flod i Brasilien, bildar under hela
sitt lopp gräns mellan prov. Maranhão och Piauhy
samt faller genom ett stort delta ut i Atlantiska
hafvet. Längd omkr. 1,040 km. Floden är fullkomligt
fri från vattenfall, och mindre fartyg kunna gå
670 km. uppför densamma. Dess största bifloder
äro fr. v. Rio Balsas, fr. h. Gurgueio, Canindé,
Poty och Longa. – 3. (Parnahyba l. Pernahyba) São
Luiz de P.,
hamnstad i brasil. prov. Piauhy, vid
sistnämnda flods östligaste mynningsarm, 15 km. från
kusten. Omkr. 8,000 innev. Handel med nötkreatur,
hudar och bomull. Hamnen är tillgänglig endast för
mindre fartyg.

Paraná-Panema, biflod till Paraná i södra Brasilien,
bildar jämte sitt första större tillflöde från
venster gräns mellan prov. São Paulo och Paraná. Längd
omkr. 480 km.

Paranephritis. Se Njursjukdomar, sp. 1167.

Paranoia (Grek. af para, ifrån, och nus, förstånd),
förryckthet (se d. o.).

Paranomi (Grek. paranomia), lagstridighet.

Paranthelier (af Grek. paranta, åt sidan, och
helios, sol), meteor., ljusa, ofärgade fläckar,
hvilka understundom visa sig på »parheliska cirkeln»
(se Cirkel 2) på ett afstånd af 120° från solen. De
tillhöra de s. k. halofenomenen (se d. o.), visa
sig i cirrusmoln och uppkomma genom en dubbel
reflexion af solljuset mot tvänne vertikala ytor
på de iskristaller, af hvilka cirrusmolnet består.
R. R.

Para-nötter. Se Bertholletia.

Parapet (Ital. parapetto, af parare, skydda, parera,
och petto, bröst), bröstning, bröstvärn, t. ex. å en
mur, en balkong, en bro, en kaj o. s. v.

Paraphimosis, med. Se Phimosis.

Paraplegi, -plexi (af Grek. para, bredvid, och
plettein, slå), med. Se Nervsjukdomar.

Paraply (Fr. parapluie, af Ital. parare, afvärja,
och Fr. pluie, regn), regnskärm.

Parasang (Grek. parasanges), fornpersisk mil,
som motsvarade 30 grekiska stadier l. 4,5 km. Ordet
har bibehållit sig i det nypersiska farsang
(se Agatsch).

Parasceve (Lat., Grek. paraskeve, förberedelse,
tillrustning), hos judarna dagen före sabbaten,
fredag; långfredag.

Paraselener (af Grek. para, bredvid, och selene,
måne), meteor., bimånar (se d. o.). – Paraselenisk
cirkel
. Se Cirkel 2.

Parasit (Grek. parasitos, af para, vid, och sitos,
mat, föda). 1. Hos forntidens greker ursprungligen
benämning dels på vissa vid templen anställda
tjenstemän, hvilka till ersättning för sin tjenst
åtnjöto fritt kosthåll, dels äfven på de personer,
hvilka såsom bisittare eller sällskap fingo
deltaga i de offentliga måltider, som utgjorde ett
hedersföreträde för statens högre ämbetsmän. Senare
fick ordet en skymflig betydelse: person, hvilken
objuden infann sig vid de rikes bord och för att
få deltaga i måltiden tåligt höll till godo med
det mest kränkande och hånfulla bemötande från
värdens och hans inbjudna gästers sida. Parasitens
karakterstyp var med förkärlek utbildad i den yngre
attiska komedien och öfvergick derifrån i det romerska
lustspelet. I de nyare språken har ordet upptagits
i sin senare betydelse af »snyltgäst». – 2. Bot.,
zool.,
hvarje växt eller djur, som hemtar sin näring
af eller ur andra växter eller djur. Parasiterna
kunna antingen lefva alldeles inuti den organism,
som lemnar näring, t. ex. inelfsmaskar, många
steklar, bakterier o. s. v., eller ock med sina
näringssugande organ mer eller mindre intränga
i den underhållgifvande organismens (»värdens»)
inre, men hafva sina öfriga delar utvecklade utanför
parasitens »värd», t. ex. de snyltände växterna och
vissa insektslarver. Jfr Epifyter och Saprofyter.
1. A. M. A.         2. O. T. S.

Parasitkräftor. Se Entomostraca.

Parasitsteklar. Se Entomospheces.

Parasitsvampar, bot., en gemensam benämning
på flere olika slag af svampar, hvilka lefva
parasitiskt, d. v. s. äro snyltväxter i eller på
andra växter. Till dessa svampar föras i första
rummet de s. k. Hypodermii, mångsporiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free