- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
769-770

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paris, Frankrikes hufvudstad, näst London Europas folkrikaste stad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Likväl hafva de flesta förstäderna bibehållit sina
gamla namn. På flodens högra sida ligga från ö. till
v. räknadt Faubourg S:t Antoine, F. du Temple, F. S:t
Martin, F. S:t Denis, F. Poissonnière, F. Montmartre

och F. S:t Honoré. De på venstra stranden äro mindre
bekanta, med undantag af Faubourg S:t Germain,
som tidigt utgjorde en del af den gamla staden. S:t
Antoine och du Temple äro stora industridistrikt, den
förra hufvudqvarter för möbeltillverkning, den senare
för de många olika slag af fantasiartiklar, som med
ett gemensamt namn kallas »articles de Paris» (verkliga
och imiterade juvelerarearbeten, artificiella blommor,
galanterivaror, artiklar af läder och snidadt trä
o. s. v.). S:t Martin, S:t Denis och Poissonnière
bilda medelpunkten för stadens gross- och
exporthandel. Gatorna nära stadens centrum,
särskildt de stora bulevarderna, hafva emellertid
många af de finaste butikerna i staden. Montmartre,
börs-, Palais-Royal- och operaqvarteren innesluta
de förnämsta bankaffärerna, S:t Honoré jämte
Champs-Elysées bestå af penningaristokratiens
palats, medan bördsaristokratien dragit sig
tillbaka till S:t Germain, som äfven har de flesta
ministerhotellen. De förnämsta s. k. införlifvade
kommunerna äro, uppräknade fr. ö. till v., Bercy,
Charonne, Ménilmontant, Belleville, La Villette,
La Chapelle
och Montmartre, med stora verkstäder
och en talrik arbetarebefolkning, Les Batignolles,
med många målare-atelierer, Passy och Auteuil,
med sina villor, Grenelle, med jerngjuterier och
kemiska fabriker, Vaugirard, Montrouge etc.,
bebodda af personer i mera blygsamma vilkor, små
butikegare och handtverkare. Den norra stadsdelen
låter sålunda fördela sig i tre koncentriska
halfcirklar, af hvilka den innersta begränsas
af de från Place de la Concorde i v. till Place
de la Bastille i ö. ledande gamla, inre l. stora
bulevarderna, gränsen för Ludvig XIV:s Paris, den
andra af de yttre bulevarderna och den tredje af
fästningsmuren. De inre bulevarderna från Madeleine
till Bastiljplatsen (Boulevard de la Madeleine, B.
des Capucines, B. des Italiens, B. Montmartre,
B. Poissonnière, B. Bonne-Nouvelle, B. S:t Denis,
B. S:t Martin, B. du Temple etc.), omkr. 4,8 km.,
äro bland de lifligaste och vackraste stadspartier
i verlden; der liffga triumfbågarna Porte S:t
Denis (1672) och Porte S:t Martin (1674), de flesta
stora kaféerna, Operan samt en mängd teatrar.
Raka vägen mellan Bastiljplatsen och Place de
la Concorde utgöres af de likaledes ytterst lifligt
trafikerade Rue S:t Antoine och Rue de Rivoli.
I n. och s. genomskäres det centrala P. af Boul. de
Strassbourg och dess fortsättning B. de Sébastopol,
som sträcka sig från östra jernvägsstationen (Gare de
l’Est) till Seine och fortsättas af Boul. du Palais
på Citéön och Boul. S:t Michel s. om Seine till
observatorier, en sammanlagd längd af öfver 4 km.
Dessa tillhöra de s. k. nya bulevarderna
l. avenyerna, som anlades under andra kejsaredömet.
Från Place de l’Arc de Triomphe de l’Étoile
(i n. v.), prydd med en ytterst dyrbar triumfbåge
(fullbordad 1836 efter ritningar af Chalgrin),
50 m. hög, 45 m. bred, på hvilken
en mängd reliefer framställer tilldragelser från
Napoleon I:s segerbana, utgå strålformigt 12 avenyer,
bl. a. Av. du Bois de Boulogne (åt s. v.), Av. de la
Grande armée (åt n. v.), Av. de Wagram (åt n. ö.),
Av. de Friedland (åt ö.), Av. des Champs-Elysées
(åt s. ö.). Hufvudgatan i södra stadsdelen är
Boul. S:t Germain, vid hvilken ligga École de
Médecine, kyrkan S:t Germain des Prés, ministeriet
för allmänna arbeten samt krigsministeriet. – Ej
mindre än 28 broar föra öfver Seine, de flesta af
monumentalt utseende och några, såsom Pont de Iéna,
Pont d’Alma och Pont des Invalides, smyckade med
statyer och andra skulpturverk. Den ryktbaraste är
den 1578–1604 byggda, 328 m. långa och 23 m. breda
Pont-Neuf, i hvars midt, på vestra änden af Citéön,
står Henrik IV:s ryttarestaty. I hela sin längd är
floden omgifven af mer eller mindre breda kajer.

Öppna platser och promenader. Det vackraste, största
och historiskt märkligaste torget är Place de la
Concorde,
357 m. långt, 217 m. bredt, omgifvet af
Seine i s. och Rue de Rivoli i n., Champs-Elysées i
v. och Tuileries-trädgården i ö. Efter en ryttarestaty
af Ludvig XV kallades det först Place de Louis XV,
fick under den stora revolutionen, då guillotinen
der hade sin plats, namnet Place de la Revolution och
erhöll 1799 sitt nuv. namn. Torget prydes af en 22,8
m. hög obelisk från Luksor (rest 1836) och tvänne
springbrunnar samt 8 marmorfigurer, föreställande
8 af Frankrikes vigtigaste städer. Andra genom sitt
yttre framstående torg äro Place de l’Étoile, Place
Vendôme,
med den 43,5 m. höga Vendôme-kolonnen, en
efterbildning af Trajanuspelaren i Rom, rest 1806–10
af Napoleon, att förhärliga hans segrar öfver ryssar
och österrikare 1805 och öfverst krönt med kejsarens
staty af Dumont (kommunarderna nedstörtade kolonnen
1871, men den återupprestes 1875), Place du Carrousel
(mellan Louvres gallerier), med en liten triumfbåge,
en ren efterbildning af Septimius-Severusbågen
i Rom, med reliefframställningar af Napoleons
segrar 1805–06 samt på platformen en qvadriga af
Bosio (d. 13 Juli 1888 skall der äfven aftäckas
ett Gambettamonument), Place des Victoires, med
Ludvig XIV:s ryttarestaty, Place de la Bastille,
der fordom bastiljen låg och der 1840 Juli-kolonnen
restes till minne af de under Julidagarna 1830
fallne gatukämparna, Place de la République, med
en staty af republiken, omgifven af tre sittande
qvinnofigurer, hvilka förkroppsliga republikens tre
stora principer: frihet, broderskap och jämnlikhet,
det hela åstadkommande en öfverväldigande verkan,
Place de l’Hôtel de Ville, det förr under namnet
Grève-platsen ryktbara afrättningsstället, Place du
Châtelet,
vid Seine och änden af Boul. de Sébastopol,
der Châtelet-fängelset låg till 1802, sedan 1807 prydt
med ett segermonument, samt Place Moncey, med ett
monument till minne af Paris’ försvar 1814. Söder
om Seine ligga Place Denfert-Rochereau, med ett
kolossalt bronslejon, egnadt åt minnet af Belforts
hjeltemodige försvarare, Place dit Palais Bourbon,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free