- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
773-774

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paris, Frankrikes hufvudstad, näst London Europas folkrikaste stad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Montcreau, P. de). På norra sidan af palatset
ligger det ryktbara Conciergerie-fängelset. Öster om
Palais de Justice, på andra sidan Boul. du Palais,
ligga Tribunal de commerce och det nya Préfecture de
police.
I Champs-Élysées, midt emot Élyséepalatset,
ligger Industripalatset, bygdt för den första
verldsutställningen i P. (1855). Det begagnas
nu för olika utställningar, bl. a. den årliga
utställningen af moderna taflor och skulpturverk,
allmänt bekant under namnet Salongen (härrörande från
den forna utställningssalen i Louvre), som varar
från d. 1 Maj till d. 20 Juni. Sydöstra flygeln
innehåller ett museum af konstindustriföremål. Ett
annat utställningspalats är Trocadéro, på högra
Seinestranden, bygdt såsom annex till 1878 års
utställningspalats. Det är uppfördt i österländsk
stil och består af ett cirkelrundt midtparti, från
hvilket på hvardera sidan en 200 m. lång flygel utgår
i en kurva, så att hela byggnaden har formen af en
halfmåne. Palatset innehåller en ofantlig konsertsal,
ett etnografiskt museum samt ett jämförande
skulpturmuseum, inrymmande en kronologiskt ordnad
samling afbildningar af monumentala skulpturverk
från medeltiden och nyare tiden. Börsen, äfvenledes
till höger om floden, byggd 1808–27, är en ståtlig
byggnad i grekisk-romersk stil, omgifven af en hall
af korintiska pelare, en reproduktion af Vespasianus’
tempel på Forum i Rom. På venstra Seinestranden ligga
bl. a. Palais Bourbon, deputeradekammarens lokal,
midt emot Place de la Concorde, påbörjadt 1722, ehuru
dess fasad mot Seine med en ståtlig korintisk portik
fullbordades först 1804–07, Palais des beaux-arts
(bygdt 1820–38 och 1860–62), beaktansvärdt
hufvudsakligen för sitt innehåll, fragment af
franska byggnader och kopior af andra konstverk. –
Den förnämsta af alla kyrkorna är katedralen Notre
Dame
på Citéön. Den påbörjades 1163, invigdes 1182,
men hufvudskeppet och fasaden fullbordades först i
13:de årh. Katedralen är femskeppig, med enskeppig
tvärbyggnad, 127 m. lång, 48 m. bred och 34 m. hög
i midtskeppet. Ett verkligt mönster af fransk
fasadbildning visar vestra sidan med sina tre rikt
smyckade portaler, det deröfver gående galleriet
med statyer af 28 franska konungar, det präktiga
rosfönstret öfver midtportalen och de båda väldiga, 68
m. höga tornen, som afslutas horisontalt. S:te
Geneviève
l. Panthéon, till venster om Seine,
är helgadt åt minnet af Frankrikes stora män, men
har tid efter annan varit upplåtet för gudstjenst
(se vidare Panthéon). Nära detsamma ligger den
1517–41 byggda kyrkan S:t Étienne du Mont, med den
heliga Genovevas kapell och helgonets sarkofag. Från
flere olika århundraden (12:te–16:de) härstammar
den forna hofkyrkan S:t Germain l’Auxerrois, till
höger om floden, med en högst egendomlig fasad, hvars
utsmyckning, liksom det inres, är till största delen
modern. Norr om denna ligger den ej gotikens tid, men
dess arkitektoniska anläggning tillhörande femskeppiga
kyrkan S:t Eustache (uppförd 1532–1637). S:t Germain
des Prés,
till venster oin floden (från 12:te årh.),
är smyckad med förträffliga väggmålningar af H. Flandrin
(1852–61). La Madeleine (byggd 1764–1842, till
hufvudsaklig del af Vignon), hvars fasad vetter åt
Place de la Concorde, liknar med sina rena former
snarare ett grekiskt tempel än en kristen kyrka. Den
omgifves af en ståtlig korintisk kolonnad och
bildar ett enda skepp, med taket fördeladt i tre
kupoler. Fasadens gafvelfält framställer i relief
Yttersta domen af Lemaire. Invalidkyrkan, venster
om Seine, består af två skilda delar: Eglise
de S:t Louis, bestående af ett skepp och tvänne
låga flyglar, samt den af Mansart byggda dômen med
Napoleons graf under kupolen i en öppen, cirkelrund
krypta, i hvilken kejsaren hvilar i en af finsk röd
granit (en gåfva af kejsar Nikolaus i Ryssland)
huggen sarkofag, omgifven af 12 kolossalfigurer
(af Pradier), föreställande Napoleons förnämsta
segrar. I de fyra kapellen i kyrkans hörn hvila
Turenne, Vauban, Jérôme och Joseph Bonaparte. Bland
i detta årh. byggda kyrkor må nämnas: S:t Ambroise,
i romansk stil, S:t Eugène, S:t Augustin, i nyromansk
stil, Chapelle expiatoire, vid Boul. Haussmann,
byggd 1820–26 till minne af Ludvig XVI och Marie
Antoinette, Notre Dame de Lorette, efter mönstret
af en gammal kristen basilika, S:t Vincent de Paul,
likaledes i basilikastil (det inre prydes med fresker
af H. Flandrin, Picot o. a.). La Trinité, i modern
renaissancestil, S:te Clotilde, i modern gotik,
hvarjämte må nämnas den under byggnad varande Église
du Sacré-Coeur
på höjden af Montmartre, hvilken kyrka
fullbordad (romansk-bysantinsk stil) blir en af de
mest framstående byggnaderna i P. på grund af sitt
beherskande läge och sina stora proportioner. Den
förnämsta af de reformertes (kalvinisternas)
kyrkor är Temple de l’Oratoire, vid Rue de Rivoli
midtför Louvre, byggd af oratoriepresterna
1621–30. Dessutom finnas lutherska, episkopala, skotska,
wesleyanska, ryska m. fl. kyrkor, baptistkapell samt 3
synagogor. Den svenska kyrkan, belägen i stadens norra
utkant vid Boul. Ornano och invigd d. 3 Nov. 1878,
tillhör svenska staten (dess årliga anslag är 2,950
kr.) och förvaltas i finansielt hänseende af de
Förenade rikenas minister i P. Församlingen hör till
Upsala ärkestift. Under tiden 1626–1806 fanns i P. en
svensk ambassadkyrka, »den franska lutheranismens
moderkyrka», under mer än 150 år det enda ställe i
Paris, der en evangelisk prest fick höja sin stämma.

Teatrar. Af de mer än 40 byggnader i P., som
äro egnade åt teatraliska nöjen, är endast en
verkligt arkitektoniskt framstående, nämligen Grand
Opéra
l. Académie nationale de musique, på högra
flodstranden, P:s största teater, till hvilken hela
Europa skattat med material. Den byggdes 1861–74
efter ritning af Garnier (se denne) och innehåller
sittplatser för 2,156 pers. Operan har ett årligt
understöd af 800,000 fr. Den komiska operan hade en
egen lokal, Opéra-Comique, vid Boul. des Italiens,
men denna förstördes genom en fasansfull eldsvåda
d. 25 Maj 1887, hvarefter operan varit installerad
i den teater vid Place du

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free