- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
775-776

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paris, Frankrikes hufvudstad, näst London Europas folkrikaste stad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Châtelet, som kallats Théâtre Lyrique, Th. Historique,
Th. des Nations och Th. de Paris. Denna opera
har ett årligt understöd af 300,000 fr. Théâtre
français
och Odéon, hvilka hafva den högsta rangen,
framställa på ett mönstergillt sätt såväl klassiska
dramer (Corneille, Racine, Voltaire) som moderna
högre skådespel (Hugo, Augier, Feuillet, Dumas,
H. de Bornier m. fl.). Den förstnämnda grundlades
1600; den nuv. byggnaden, i sydvestra delen af
Palais Royal, byggdes 1782. Den har 240,000 fr. i
årligt statsunderstöd, Odéon 100,000. Operetter
spelas på Bouffes Parisiens, Folies Dramatiques och
Déjazet, komedier, farser, vådeviller och moderna
konversationsstycken på Gynmase, Vaudeville, Th. de
la Renaissance, Th. du Palais Royal, Variétés,
Nouveautés, Th. du Châtelet, Th. de la Porte
S:t Martin, Th. de la Gaîté och Ambigu-Comique
m. fl. Cirkusföreställningar gifvas i Hippodromen
och 4 cirkusar. Konserter gifvas regelbundet i
Conservatoire de Musique, i Cirque d’Hiver (Concerts
populaires), på Eden-teatern (Concerts Lamoureux),
på Châtelet-teatern samt om sommaren i fria luften i
Champs-Elysées och Jardin d’Acclimatation, hvarjämte
militärorkestrar spela i Tuileriesträdgården, Palais
Royal och Luxembourgträdgården.

Befolkning. Den bosatta folkmängden uppgick i
Dec. 1881 till 2,269,023, den verkligen hemmahörande
till 2,239,928 pers., deraf 1,113,326 mankön och
1,126,602 qvinkön. Verldsstadens tillväxt belyses
af följ. siffror: 1292 beräknades folkmängden till
216,000, 1553 till 260,000, 1718 till 509,000,
1784 till 660,000. 1800 uppgick den till 547,756
pers., 1817 till 713,966, 1831 till 785,862,
1851 till 1,053,262, 1872 till 1,851,792 och 1886
till 2,344,550 pers. Knappt 1/3 (322 per mille)
af befolkningen 1881 var född i P.; 38,2 per mille
voro födda i andra kommuner af Seine-departementet,
565 i andra departement af Frankrike eller i
franska kolonierna, 74,8 i utlandet. 1881 voro
i P. bosatta 45,281 belger, 31,190 tyskar, 21,577
italienare, 20,810 schweizare, 10,789 engelsmän, 9,250
holländare, 5,987 nord-amerikaner och 19,154 af andra
nationaliteter. Med afseende på lefnadsställning
var befolkningen fördelad på följande sätt: med
jordbruk sysselsatta eller lefvande deraf 9,678,
i industrien 1,102,313, med handel 551,675, med
transporter 49,905, i hären, flottan och polisen
tjenstgörande 34,047, civila ämbets- och tjenstemän,
läkare, lärare, konstnärer och vetenskapsmän jämte
deras familjer 186,731, rentierer och pensionärer
230,910, utan sysselsättning (intagna å sjukhus, i
fängelser m. m.) 61,699 samt med okänd sysselsättning
12,970. Dödligheten var 1885 23,5 per mille. Sedan
1860 är staden delad i 20 arrondissement (före
1860 endast 12). De 4 första upptaga det område på
norra Seinestranden, som ligger mellan Place de
la Concorde och Bastiljplatsen innanför de stora
bulevarderna, 5:te–7:de ligga midt emot dem på
venstra Seinestranden, 8:de–12:te omgifva de fyra
förstnämnda på norra sidan, 13:de–15:de äro bildade
af förstadskommunerna på venstra
och 16:de–20:de af förstadskommunerna på högra
sidan. Deras namn äro: 1. Louvre, 2. Bourse,
3. Temple, 4. Hôtel de Ville, 5. Pantheon,
6. Luxembourg, 7. Palais-Bourbon, 8. Élysée, 9. Opéra,
10. Enclos S:t Laurent, 11. Popincourt, 12. Reuilly,
13. Les Gobelins, 14. Observatoire, 15. Vaugirard,
16. Passy, 17. Les Batignolles, 18. Montmartre,
19. Les Buttes-Chaumont, 20. Ménilmontant. – Den
lokala förvaltningen tillhör Seineprefekten,
polisprefekten och municipalrådet (se
Frankrike, sp. 207). Polisprefekturen omfattar
hela Seinedepartementet och angränsande kommuner af
depart. Seine-et-Oise, näml. Meudon, S:t Cloud, Sèvres
och Enghien. Polisstyrkan stiger till omkr. 8,500
man, hvarjämte polisprefekten har under sitt befäl
omkr. 1,750 man brandsoldater (sapeurs-pompiers) och
republikanska gardet, länge kalladt municipalgardet,
som räknar 3,295 man utom en beriden styrka af
726 man.

Staden P. har en budget, som är jämförlig med
månget konungarikes. För 1885 uppgick den till
261,3 mill. fr. Förnämsta inkomstkällan är en accis
på konsumtionsartiklar, hvilken lemnar omkr. 145
mill. fr. årligen. Största utgiftsposten är räntan
och amorteringen (1885: 98,2 mill. fr.) på kommunens
skuld, hvilken uppgår till nära 2 milliarder
fr. – Samfärdsmedel. Gatorna upptaga en
sammanlagd längd af 9,330 km., deraf 2,300 km. äro
trädplanterade. Deras underhåll och rensopning
sysselsätter en personal af mer än 5,600 pers. med
en årlig kostnad af omkr. 18 mill. fr. Till
större delen äro gatorna stensatta, vanligen
med yvette-sandsten från trakten af P.; de mest
trafikerade gatukorsen äro lagda med belgisk porfyr. I
mindre utsträckning användas jern, asfalt, macadam
och träbeläggning. De vigtigaste fortskaffningsmedlen
äro droskor (omkr. 15,000), ångslupar, omnibusar
och spårvagnar, hvilka korsa staden i alla
riktningar, samt jernvägar. Omnibuslinierna äro
34 och tillhöra, med undantag af några få linier,
som stå i samband med jernvägarna, alla ett och
samma bolag. Spårvägslinierna äro 40 och tillhöra
3 bolag. De många jernvägar, som utstråla från
P. till olika delar af Frankrike, utgå från 9
olika stationer. Rundt omkring staden innanför
befästningarna går den 37 km. långa gördelbanan
(Chemin de fer de ceinture), och i en större krets
utanför befästningarna går Chemin de fer de grande
ceinture. Dessutom är under anläggning Chemin de
fer métropolitain, som skall blifva färdig till
verldsutställriingen 1889 och få en sammanlagd längd
af 36 km. Ilikhet med
londonbanorna går den dels under jorden, dels på
viadukter. Sitt vattenförråd erhåller staden från
Seine och Marne, från Ourcq-kanalen, från artesiska
brunnar och från källor; vattenmängden uppgår till
omkr. 5,7 mill. hl. i dygnet, ehuru den dagliga
förbrukningen ej utgör mer än omkr. 4 mill. hl.

Undervisningsväsendet. De s. k. salles d’asile äro
skolor för barn från 3 till 6 års ålder; en del af
dem underhålles af staden, andra äro privata. 1882
underhöll staden 336 primärskolor (folkskolor),
medan antalet privata

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free