- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
777-778

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paris, Frankrikes hufvudstad, näst London Europas folkrikaste stad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var 966. Vissa timmar meddelas i primärskolorna
undervisning för äldre. Collége Chaptal samt de
efter Turgot, Lavoisier, Colbert, J. B. Say och Arago
uppkallade skolorna lemna undervisning åt dem, som
skola egna sig åt handel och industri, och hade 1882
3,600 lärjungar. Lärlingskolan (école d’apprentis)
med 228 lärjungar, normalskolorna (med 205 manliga och
68 qvinliga elever) samt Pape-Carpantier-skolan, som
utbildar föreståndarinnor för salles d’asile,
fullständiga listan på stadens anstalter för
primärundervisningen. Dessutom finnas enskilda
normalskolor. Två handelsskolor stå under skydd
af handelskammaren, och ett högre handelsinstitut
inrättades 1880. – Den sekundära undervisningen
meddelas i Collége Rollin och nationallycéerna
Louis le Grand, Henri IV, S:t Louis och Vanves,
hvilka äfven äro internat, lycéerna Charlemagne
och Condorcet, som endast meddela undervisning, och
Collége Stanislas, som är endast helpension. Antalet
lärjungar (Stanislas oberäknadt) var 1882 8,048. Bland
enskilda läroanstalter af detta slag må nämnas
Collége S:te Barbe, Monge, Bossuet, Fénelon och
Massillon samt de gamla jesuitkollegierna vid
Vaugirard, Rue de Madrid och Rue Lhomond. – Den
högre undervisningen meddelas vid Faculté des
sciences, F. des lettres och F. de théologie,
hvilka alla ligga i Sorbonne (se d. o.) i närheten
af Luxembourgträdgården, samt vid Faculté de droit
och F. de médecine. Dessutom finnes en protestantisk
teologisk fakultet, flyttad från Strassburg till
P. Katolska institutet, en enskild stiftelse, har
Fac. de droit, F. des lettres och F. des sciences,
men får ej meddela lärdomsgrader. Till medicinska
fakulteten höra. jämte ett bibliotek på 60,000
bd; den fullständigaste medicinska boksamling i
verlden, ett museum i jämförande anatomi (Musée
Orfila
) och ett patologisk-anatomiskt museum (Musée
Dupuytren
). Bland öfriga läro- och bildningsanstalter
i hufvudstaden äro de flesta och förnämsta omnämnda
i art. Frankrike, sp. 200–202. – En trakt af staden,
som fordom nästan uteslutande var bebodd af studenter,
var det bekanta Quartier Latin, beläget på venstra
Seinestranden, hufvudsakligen mellan de nuv. Rue S:t
Jacques och Boul. S:t Michel. De gamla husen hafva
nästan alla rifvits efter 1850, och studenterna bo nu
till största delen i granskapet af resp. fakulteter.

Främsta platsen bland lärda sällskap intager Institut
de France
(se d. o.), hvars lokal ligger på venstra
Seinestranden med sin halfmånformiga fasad vänd åt
södra änden af Pont des arts.

Med afseende på rikedomen af konstskatter står P. utan
like; ty om ock Rom och Florens såsom brännpunkter
i den kristna konstens största epoker äfvensom för
det i 16:de årh. nyvaknade studiet af antiken kunna
uppvisa oupphunna och oupphinneliga konstverk, äro
dock ingenstädes alla lands och tiders konstalster
fullständigare representerade och öfverskådligare
sammanställda än i P. Ensamt en vandring genom
Louvre kan bespara konstvännen en resa genom alla
den menskliga civilisationens städer. Luxembourgmuseet i
Luxembourg-palatset (se d. o.) innehåller af staten
inköpta arbeten af ännu lefvande konstnärer. Musée
Cluny
på venstra Seinestranden, i hörnet af
Boul. S:t Michel och Boul. S:t Germain, är inrymdt i
ett hus från början af 1600-talet, hvilket tillhört
abboterna i Cluny. Museet grundlades på 1830-talet
af du Sommerard, hvars samlingar förvärfvades
af staten 1843, och innehåller nu omkr. 10,000
föremål af kulturhistoriskt intresse. Vid sidan
af museet finnas lemningar af ett romerskt palats,
som antages hafva anlagts af Konstantins Chlorus
och som var de äldre franska konungarnas residens,
tills de flyttade sitt residens till Citéön. Det
enda, som återstår af detta palats är ruinerna af
termerna l. baden. I dessa och i trädgården, som
omgifver dem, har samlats ett gallisk-romerskt museum,
hvartill man fogat fragment af medeltidsskulptur
och lemningar af byggnadsverk, funna i staden eller
dess granskap. Carnavalet-museet l. Musée municipale
innehåller en samling föremål af intresse för stadens
historia samt stadsbiblioteket (Bibliothèque
de ville
), som bildades der 1871 i st. f. det
af Pariskommunen i Hôtel de Ville förstörda,
och som redan räknar omkr. 70,000 bd och 50,000
kartor och gravyrer, alla behandlande Paris’ och
revolutionens historia. Andra framstående samlingar
äro: Artillerimuseet i Hôtel des Invalides, omfattande
en samling af omkr. 4,000 vapen samt ett etnografiskt
museum, den permanenta utställningen af produkter
från Algeriet och kolonierna i Industripalatset
samt slutligen ett jämförande skulpturgalleri och
etnografiskt museum i Trocadéro-palatset.

Äfven i afseende på stora offentliga bibliotek är
P. rikare utrustadt än någon annan stad. Bibliothèque
Nationale,
den största boksamling i verlden, eger
omkr. 2 mill. bd tryckta böcker, 300,000 kartor,
92,000 handskrifter, 150,000 mynt, medaljer etc.,
öfver 2,200,000 gravyrer. Det tillökas ständigt
(årligen med omkr. 45,000 bd) genom gåfvor, köp och
i synnerhet genom dess rättighet att erhålla ett
exemplar af allt franskt tryck. Årliga anslaget för
inköp och bindning är 200,000 fr. Jämte detta finnas
fyra stora bibliotek och flere mindre, till hvilka
allmänheten har fritt tillträde, näml. Bibl. de
d’Arsenal, Bibl. Mazarine
(se Mazarin), Bibl. S:t
Geneviève
(grundadt 1624 af kardinal Fr. de la
Rochefoucauld), Bibl. de l’ Université i Sorbonne
(125,000 bd) och Bibl. de ville (se ofvan).

Riksarkivet (Archives nationales), beläget i den gamla
delen af P. höger om Seine, bildades 1808 derigenom
att dit sammanfördes allt det värdefullaste från de
olika arkiv, som franska regenter, kyrkliga stiftelser
samt judiciella och administrativa myndigheter
i århundraden samlat. Det räknar nu omkr. 90
mill. handlingar, fördelade i omkr. 300,000 band,
bundtar och portföljer. Enligt dekret af d. 14 Maj
1887 lyder arkivet under en af republikens president
på förslag af undervisningsministern utnämnd chef
(garde général) och är deladt i 3 afdelningar:
section historique, sect.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free