Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paris, Frankrikes hufvudstad, näst London Europas folkrikaste stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
administrative och sect. législative et judiciaire, hvarjämte
ett »secrétariat» ombesörjer brefvexlingen
m. m. 1867 öppnades ett paleografiskt museum
(musée historique des Arch. nat.), i hvilket de
märkligaste originalhandlingarna från 625 till 1821
äro utställda. Bredvid arkivet ligger École des
chartes, inrättad 1820 för utbildning af arkivtjenstemän.
Välgörenhetsinrättningar. Fattigvården handhafves
af en ansvarig direktör, biträdd af en komité af
20 medlemmar. De till hans disposition stående
summor härröra från 1) inkomster af vissa hus,
landtegendomar, skogar, värdepapper etc. (6,267,000
fr. 1880), 2) afgifter för platser på teatrar (1/10
af priset), baler, konserter, inkomsten af Mont de
Piété (stadens stora pantlåneinrättning) samt af
kyrkogårdarna (6,303,000 fr), 3) bidrag från staden,
departementet och staten (24,409,000 fr.) samt 4)
andra källor (23,060,000 fr., deraf 3,270,000 fr. i
frivilliga bidrag). Antalet understödstagare utom
fattigvårdsinrättningar uppgick 1880 till 123,735
(100 på 1,607 af stadens innevånare), hvilka erhöllo
sammanlagdt 5,4 mill. fr. Välgörenhetsinrättningarna
klassificeras sålunda: allmänna sjukhus (Hôtel Dieu,
Pitié, Charité, S:t Antoine, Necker, Cochin, Beaujon,
Lariboisière, Tenon, Laennec, Bichat och Andral),
speciella sjukhus (S:t Louis, för hudsjukdomar, Midi,
veneriska sjukdomar, för män, Lourcine, veneriska
sjukdomar för qvinnor, Hôpital de Clinique och Maison
et école d’accouchement, förlossningar), barnsjukhus
(Hôpital des Enfants, Forges-les-Bains, Orphélinat
Riboutté-Vitallis, Trousseau, Berck-sur-Mer, La
Roche-Guyon), hem för ålderstigna och obotligt
sjuka (Bicêtre, för gubbar, La Salpétrière,
för gummor, Ivry, för obotliga, Brévannes),
egentliga fattighus (Issy, La Rochefoucauld,
S:te Périne), stiftelser (Boulard S:t Michel,
Brézin vid Garches, för jernarbetare, Devillas,
Chardon Lagache, Lenoir-Jousseran) samt dårhus
(Bicêtre, för män, och Salpétrière, för qvinnor,
S:te Anne, Charenton, Vaucluse och La Ville Evrard,
de två sista belägna i depart. Seine-et-Oise). Den
1 Jan. 1882 voro å sjukhusen intagna 9,488 pers.,
å försörjningsinrättningarna 8,782 och i dårhusen
8,260 pers. Barnhuset Hospice des enfants assistés
mottog 1882 9,620 barn; flertalet utackorderas
på landet och underhålles till 12 års ålder på
Seinedepartementets bekostnad. Blindinstitutet
(Quinze-Vingts) hyser 300 blinda och lemnar
understöd åt andra 1,750. Blindasylen för unga
(Institution des jeunes-aveugles) hyser 120 (1/3
flickor, 2/3 gossar); döfstuminstitntet mottager
endast gossar. Hôtel des Invalides (grundadt 1670 för
gamla och sjukliga soldater) har nu endast omkr. 400
pensionärer, enär flertalet föredrager att lefva
oberoende på sina pensioner. Utom detta finnas 4
militärhospital: Val-de-Grâce, Gros Caillou, S:t
Martin och Vincennes. – Den enskilda välgörenheten
underhåller en stor mängd anstalter. Under ledning
af S:t Vincent de Pauls systrar stå 44 barnkrubbor
(crèches), der mödrar, som hafva sitt arbete utom
hemmen, kunna lemna in sina små barn, »Société
philanthropique» utdelar från sina kök
matportioner åt fattiga, »Société de Charité
maternelle» egnar sin vård åt fattiga barnaföderskor,
»Frères S:t Jean de Dieu» åt obotligt sjuka barn,
»Petites soeurs des pauvres» hafva fem hem för
ålderstigna män, åt hvilka de insamla öfverlefvor
från restauranterna o. s. v. – Caisse d’Épargne
(sparbanken) stiftades 1818. År 1882 hade den
440,728 insättare med ett tillgodohavande af nära
90 mill. fr. – Fängelserna i P. äro 9, näml. Mazas,
La Santé, S:te Pélagie, S:t Lazare (för qvinnor),
polisprefekturens depot, Conciergerie, Grande och
Petite Roquette och S:t Denis.
Inom staden finnas 3 större kyrkogårdar:
Père-Lachaise, Montmartre och Montparnasse. Utanför
stadsmuren ligga omkr. 20 större
begrafningsplatser. Père-Lachaise (se Lachaise),
belägen i östra delen af staden, till höger om Seine,
är den största (omkr. 43 har) och mest intressanta,
emedan stadens mest framstående personer der
begrafvas. Antalet monument stiger till omkr. 20,000,
många af högt konstvärde. Allhelgonadagen (Jour
des morts) besökes kyrkogården af bortåt 100,000
menniskor. Äldre kyrkogårdar inom staden, för
länge sedan öfvergifna, hafva småningom blifvit
öfverbyggda. Ben, som i dem anträffats, hafva i
stora massor sammanförts i katakomberna, eller de
gamla stenbrott, som sträcka sig under en stor del
af staden på venstra Seinestranden. För att hindra
hus och gator från att instörta har man flerestädes
måst anbringa pelare och stöd. Liken efter okända
personer, som drunknat eller anträffats döda ute,
föras till La Morgue på Citéön ö. om Notre Dame,
der de utställas för att igenkännas af anhöriga
(antalet lik uppgår till 700–800 årligen).
Industri och handel. Alla industriens grenar äro
representerade i P. De största etablissementen
utgöra maskin- och reparationsverkstäder för
jernvägarna jämte privata dylika, gjuterier
och sockerraffinaderier. Statsverkstäder äro
tobaksfabrikerna Gros Caillou (2,000 arb.) och
Reuilly (1,000 arb.), statstryckeriet (1,000 arb.),
myntet samt den ryktbara gobelinsfabriken. De
grenar, som näst dessa hafva de fleste arbetarna,
äro kemisk-tekniska fabriker, gasverk, tryckerier,
snickare-, skomakare- och skräddareverkstäder, hatt-
och tapetfabriker. Antalet mindre industriidkare är
synnerligen stort (enligt uppgift af handelskammaren
var 1872 antalet mästare 123,369); de fleste af dem
egna sig åt tillverkning af den mängd galanterivaror,
som gå under namnet »artides de Paris», i hvilken
industrigren parisarna äro synnerligen utmärkta,
vare sig man ser på det billiga priset eller smaken
och fulländningen i arbetet. P. är kanske mer än
någon annan hufvudstad centrum för landets literära
verksamhet, och nära 1,000 periodiska skrifter af
alla slag utgifvas, deraf ett hundratal dagliga
tidningar. – Enär endast en del varor förtullas i
staden (tullen uppgick 1880 till 94,3 mill. fr.),
finnas inga exakta uppgifter rörande stadens import
och export. Utom genom Seine har P. segelbara
förbindelser med norra Frankrike genom dess bifloder
Marne och Oise samt Ourcq-, S:t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
