- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
799-800

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parkosz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ombud, valrätten utsträcktes både i land och stad
(ehuru den fortfarande var fäst vid viss census)
och stadsråden miste sin makt öfver valen. Derjämte
förlorade 56 »rotten boroughs» sin valrätt, och
30 fingo sända endast 1 representant i stället för
2; deremot fick en mängd större städer, som förut
varit orepresenterade, då valrätt. En ny valreform
genomfördes 1867–68, hvarvid ytterligare en del
mindre städer miste sin valrätt till förmån för
större valkretsar och valrätten utvidgades, så att de
valberättigades antal i städerna fördubblades och på
landet steg med halfva det gamla antalet. Slutligen
infördes 1884–85 ytterligare en reform, hvarigenom
dels valrättsvilkoren mildrades och
gjordes likartade både i stad och på landsbygd,
dels landet indelades i någorlunda lika valkretsar,
med omkr. 50,000 innev, i hvar och en, hvilka
välja hvar sin representant, så att endast några få
stadskretsar numera välja två ombud hvar.

Parlamentets sammansättning och verksamhet. Öfverhuset består
af myndiga kungliga prinsar, ärkebiskoparna af
Canterbury och York, biskoparna af London, Durham och
Winchester samt de 21 äldste af de andre biskoparna,
alla engelska lorder (533 år 1887), 16 skotska
lorder, valda af sina ståndsbröder för samma tid som
underhuset, 28 irländska lorder på samma sätt valda,
men för lifstid, samt 4 för lifstid utnämnda lorder
(lords of appeal), hvilkas värdighet således ej går
i arf, och hvilka biträda huset vid utöfvandet af
dess domsrätt samt derför alltid äro framstående
jurister. Underhuset består af 670 medlemmar,
af hvilka 9 väljas af universiteten, de öfriga af
stads- och landsvalkretsarna. – Valbar är enhvar,
som är 21 år gammal. Någon census för valbarhet
finnes icke sedan 1858. Icke valbara äro emellertid
engelska och skotska (men ej irländska) peerer, domare
(utom fredsdomare), lägre ämbetsmän i ministerierna,
uppbörds-, post- och polisämbetsmän samt alla,
som bekläda sysslor, hvilka äro inrättade efter
1705, alla som hafva kontrakt med kronan eller af
henne uppbära tillfälliga anslag och alla prester
i den engelska eller skotska statskyrkan och i den
katolska kyrkan. Mottager en medlem af underhuset ett
aflönadt ämbete, af den natur att det kan förenas med
ledamotskap i underhuset, är han underkastad omval,
hvilket således äfven gäller den, som utnämnes till
minister. – För valrätt fordras att vara 21 år samt
ega en viss census. Denna är i städerna: att ega
eller hyra ett helt boningshus; att hyra en våning,
som kostar minst 10 pd st.; att bebo en ämbetsvåning;
att ega jord eller hus, som ger i årlig afkastning
10 pd st. På landet gälla samma valrättsvilkor,
men dessutom utöfvas der valrätt äfven af den, som
är freeholder med 40 shillings intägt; på lifstid
innehar hus eller jord, som ger i årlig behållning
efter afdrag af alla afgifter 5 pd st.; eller
på minst 60 år arrenderar en sådan lägenhet. För
alla valklasser fordras dessutom att hafva varit
i besittning af egendomen i sex eller tolf månader
samt att hafva betalt kommunalskatterna. Uteslutna
från valrätt äro, utom qvinnor och omyndiga, de, som
under sista året fått fattigunderstöd, de,
som gjort sig skyldiga till valsvek, lorder och
polisämbetsmän. – Valsättet är omedelbart och sker
sedan 1872 med slutna sedlar. Ingen kan väljas, som ej
skriftligen anmält sig såsom kandidat. Valet ledes af
sheriffen på landet och af mayorn eller någon annan
högre stadsämbetsman i stad. Alla utgifterna för
valet, och de äro högst betydliga, få kandidaterna
betala. Valen pröfvas och kunna kasseras af vissa
domare, utsedda inom de tre rikenas öfverdomstolar. –
Valperioden är sedan 1716 sju år, men det är regel,
att regeringen skall upplösa huset och påbjuda nya
val, innan denna period är utlupen. Underhusledamot
åtnjuter intet arvode och kan icke afsäga sig
uppdraget. Dock kan regeringen befria honom derifrån
genom att gifva honom ett nominelt ämbete. Det
beror uteslutande på regenten, när parlamentet skall
samlas och hur länge det skall vara samladt. Dock
måste det sammanträda åtminstone en gång om året,
enär enligt en bestämmelse i »Declaration of rights»
(1689) bevillning får gifvas blott för ett år i
sänder. När konung dör, samlas emellertid parlamentet
utan kallelse. Egentlig kallelse förekommer efter nya
val till underhuset, ty så länge parlamentet består,
är det blott underkastadt prorogation, och när denna
inträffar, angifves äfven när parlamentet nästa gång
sammanträder, hvadan särskild inkallelse behöfver
förekomma, endast om parlamentet skall sammanträda
före den utsatta tiden.

Ordförande i öfverhuset är lordkansleren, i underhuset
åter den af huset valde talmannen, speaker. All
votering i parlamentet sker öppet (jfr Omröstning,
sp. 240). Alla förslag skola framställas af en husets
medlem. Regeringens förslag framställas således icke
i konungens namn, utan i vederbörande ministers i
hans egenskap af parlamentsledamot. Utan regeringens
samtycke får ingen enskild parlamentsledamot väcka
förslag angående penningbevillning, utan alla
sådana utgå vanligen från regeringen. Förslag,
som röra ett statsändamål (public bills), undergå
tre »läsningar» i hvartdera huset. Har förslaget
(bill) antagits af bägge husen, så är det ett
parlamentsbeslut (act of parliament). Se vidare
Bill. – Båda husen hafva initiativ och veto gent
emot hvarandra. Dock finnes ett vigtigt undantag deri
att alla finansfrågor skola väckas i underhuset och
först behandlas der. I sådana frågor har öfverhuset
endast att i oförändradt skick antaga eller förkasta
underhusets förslag. Några gånger har dock öfverhuset
ur finansbillen uteslutit sådana bestämmelser, som
ej hört dit, men som ditsatts af underhuset för att
på detta sätt lättare genomdrifvas (s. k. tacking
bills
). Ett annat undantag från regeln om husens
likställighet ligger i öfverhusets domsrätt. Detta
hus är nämligen Englands högsta domstol och mottager
såsom sådan vad från andra domstolar. Vid domsrättens
utöfvande deltaga emellertid endast de lorder, som
beklädt högre domareplatser, och för att skickliga
jurister dervid icke skola saknas, finnas de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free