- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
811-812

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förbindelse med torypartiet tvangs Gladstone att nedlägga
sitt ämbete som premierminister (Juni 1885); och
sedan efter omvalen hösten s. å. de liberala och
konservativa partien i underhuset blifvit jämnstarka,
kunde de 86 »home rulers» bestämma utgången vid
omröstningarna. Gladstone, som efter omvalen åter
bildat ett kabinett, måste derför nära förbinda sig
med parnelliterna, och till följd deraf framlade han
på våren 1886 sitt förslag att Irland skulle få eget
parlament. Detta förslag, som splittrade de liberales
parti, blef dock förkastadt. Sedan sålunda P:s planer
denna gång strandat, har han icke på något märkligare
sätt framträdt. J. Fr. N.

Parnes (nu Ozea), bergskedja i norra delen af
det grekiska landskapet Attika. Största höjd
öfver hafvet 1,412 m. I n. v. sammanhänger P. med
det beotiska gränsberget Kithairon (Cithaeron)
och utlöper mot s. v. i bergskedjan Aigaleos (nu
Dafnovuni) samt mot s. ö. i Brilettos l. Pentelikon
och Hymettos (nu Trelovuni). I forntiden var P. tätt
skogbevuxet och rikt på villebråd, men visar nu
till större delen nakna kalkstensåsar med fint
tecknade linier och praktfulla färgskiftningar.
A. M. A.

Par nobile fratrum, Lat., »ett ädelt brödrapar»
(i ironisk mening), »ett snyggt par». Uttrycket
återfinnes hos Horatius, »Satirae», II, 3: 243.

Par nobis. Se Laudatur.

Parnon (nu Malevo), långsträckt bergskedja på
Peloponnesos (Morea), utgrenar sig mot s. ö. från det
arkadiska höglandet och bildar landskapet Lakoniens
östra gräns mot Argolis. De högsta topparna äro nära
2,000 m. höga. Med sin södra ände utlöper P. i udden
Malia. A. M. A.

Parny [-ni], Évariste Désiré Desforges de, vicomte,
fransk skald, f. på Réunion 1753, kom nioårig till
Frankrike och fick der sin uppfostran, blef officer
och gästade 1773–75 sin fäderneö. Dervid kom han
i kärleksförhållande till en ung flicka, hvars
namn Éléonore sedermera vardt ryktbart genom hans
sånger. I Paris lefde P. i epikureisk behaglighet. Han
beordrades 1784 till Indien såsom adjutant åt franske
generalguvernören, men tog afsked ur armén 1786 och
innehade, sedan hans förmögenhet smält ihop genom
revolutionen, några civila ämbeten. 1803 invaldes han
i Franska akad. Död 1814. Med sina Poésies érotiques
(1778–81) återinförde P. sann och osminkad känsla
i den urartade franska lyriken. Kärlekens vällust,
svartsjuka och saknad äro der målade med värma och
älskvärdhet. Föga mindre gynsamt emottog samtiden
P:s otuktiga och mot katolicismen hädiska alster
La guerre des dieux anciens et modernes (10 sånger,
1799, flere uppl.). I samma anda skref han sedermera
Les déguisements de Vénus (1805), Le paradis perdu
(s. å.) m. fl. långa dikter. P:s »Oeuvres complètes»
utgåfvos i 5 bd 1808 (flere uppl.), hans »Oeuvres
inédites» 1826 och »Oeuvres choisies» 1827.

Parodi (Grek. parodia, af para, bredvid, vid sidan,
och ode, sång, dikt), förvrängande och förlöjligande
omdiktning af ett allvarligt och högstämdt
skaldestycke, på sådant sätt, att detta
styckes form och ordalag med komisk effekt användas
till behandling af något lågt och alldagligt
ämne. Parodien är berättigad hufvudsakligen då,
när den med satirens gissel angriper diktalster
af ett falskt och uppskrufvadt patos, men mången
gång uppträder den med god verkan äfven utan
all satirisk afsigt, blott åsyftande att väcka
ett harmlöst löje. Sjelfva de homeriska sångerna
voro hos grekerna tidigt föremål för parodierande
behandling, hvarpå ett exempel ännu finnes qvar i
den s. k. »Batrachomyomachia» (se d. o.), hvars
ämne är en efter mönstret af Iliaden skildrad strid
mellan grodor och råttor. Mästare i den satiriska
parodien var Hipponax, hvarjämte det äldre attiska
lustspelet (Aristofanes m. fl.) i vidsträckt omfång
tillgodogjorde sig detta effektmedel. Parodien kan
för öfrigt rikta sig ej endast mot ett enstaka
skaldestycke, utan äfven mot en hel klass af
sådana. Det mest storartade alster af detta slags
parodi, som någon literatur eger att uppvisa, är
Cervantes’ »Don Quijote» (se Cervantes). Såsom exempel
på de äfven i vår literatur talrikt förekommande
parodierna må anföras Hallmans »Corporal Ölbom» och
Brauns »Bränvinet», af hvilka den förra är diktad
efter mönstret af Creutz’ »Elegie», den senare
efter Tegnérs »Elden». Från parodien skiljer sig,
ehuru detta visst icke alltid iakttages i det
vanliga språkbruket, travestien, derigenom att
denna bibehåller icke blott originalets form,
utan äfven dess innehåll, men behandlar detta
på ett förlöjligande sätt. Till detta slag höra
fransmannen Scarrons och tysken Blumauers bekanta
komiska omdiktningar af »Eneiden». A. M. A.

Parodos, don första chorsången i ett forngrekiskt
drama, hvilken sjöngs vid eller omedelbart efter
chorens inträdande i orchestran (se d. o.). Den har
sålunda sin plats mellan dramats inledning (prologos)
och första hufvudakt (epeisodion). Parodos kallades
äfven hvardera af de båda hufvudingångarna till
orchestran, hvilka på den grekiska teaterns högra
och venstra sida skilde åskådarerummet från den
fristående fondbyggnad, som inneslöt skådeplatsen
(skene). A. M. A.

Parokialkyrka (af Med. Lat. parochia, församling,
pastorat, förvrängn. af paroecia, biskopsstift),
moderkyrka, hufvudkyrkan i en församling.

Parola, by i Hattula socken, Tavastehus län, Finland,
bekant för den »malm», der de finska regementena
under svenska tiden och intill 1866 brukade mötas
till sommarläger, utgör f. n. mötesplats för de i
Finland förlagda ryska trupperna. 1868 upprestes
en af finske skulptören Karl Sjöstrand modellerad
minnesstod, ett lejon i brons, på Parola malm
till minne af kejsar Alexander II:s mönstring
derstädes af de finska indelta bataljonerna
d. 29 Juli 1863. Efter Lill-Luolais närbelägna
hemman namnes malmen äfven Lill-Luolaismalm.
A. G. F.

Parole [paråll], Fr., i flere arméer liktydigt med
fältrop (se d. o.), likväl stundom med den olikheten
(såsom t. ex. i tyska armén) att »parole» gifves
endast åt officerarna. – P.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free