Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parsi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Maratta-länderna i Indien, der de under de
hinduiske och sedan de muhammedanske furstarna åtnjöto
en ostörd tillvaro. Men först under det engelska
väldet började de parsiska kolonierna att uppblomstra,
och i vår tid anses parserna som de mest bildade,
laglydiga och driftiga af alla engelska undersåtar i
Indien. De egna sig nästan uteslutande åt grosshandeln
och storindustrien – militärer finnas icke bland dem –,
och oaktadt sitt jämförelsevis obetydliga antal
(omkr. 73,000 pers.) intaga de med nära 100 stora
handelshus i Bombaj, Kalkutta, Hongkong, London och
andra städer den främsta platsen inom den indiska
handelsverlden. Parserna, hvilkas ras bibehållit
sig lika ren och oblandad som deras tro och seder,
igenkännas bäst på sin fina iranska typ, ljust olivgul
hy, svart hår och bågformiga ögonbryn, svarta ögon
och örnnäsa, och särskildt äro qvinnorna berömda för
skönhet, yppigt hår, små händer och fötter samt smidig
växt. Af deras egendomliga seder och bruk må nämnas
den religiösa ablutionen hvarje morgon med nirang
(»kourin»), och de döda kropparnas utsättande till
spis åt roffoglar i dakhma, som ursprungligen var en
kal bergstopp, men numera är ett särskildt uppfördt
högt torn. Genom en sådan för första gången företagen
ablution och genom anläggande af det 72-trådiga
nafvelbandet, kusjti, upptages den sjuårige gossen i
församlingens gemenskap och blir ansvarig för sina
handlingar. För öfrigt äro deras tro och kult ännu
desamma som på sasanidernas tid (se Zoroaster). I
socialt hänseende delas parserna i två kaster,
lekmän (behdin, d. v. s. rättrogna) och prester,
hvilka omfatta tre rangklasser destur, mobed och
herbad. Endast prestkasten är bunden af ärftligheten
(ingen annan än en prests son kan blifva prest). Deras
kommunala angelägenheter och rättskipning dem emellan
ombesörjas af ett råd, pantsjajat, som består af
6 desturer och 12 mobeder. Den parsiska kalendern
räknar året till 365 dagar, fördelade på 12 månader
å 30 dagar och 5 dagar vid årets slut. Hvarje dag i
månaden har sitt bestämda namn. Så heter den 1:sta i
hvarje månad Hormusd, den 16:de Mihr o. s. v., och
12 af dessa namn äro derjämte namn på de särskilda
månaderna. Deras tidräkning börjar från den siste
sasanidkonungen Jesdedjerd III:s tronbestigning
(632), men den indiska parser-tiden är en månad efter
den persiska. Parsernas lefnadssätt är på en gång
komfortabelt och måttligt. De nyttja hvarken opium
eller tobak, och de indiske parserna smaka aldrig
rusdrycker, men hos de öfver hufvud taget lägre
stående parserna i Persien är bränvin i allmänt
bruk. Särskildt berömda äro parserna för gifmildhet
och kommunalanda, ådagalagd genom talrika donationer
till milda stiftelser, vetenskapliga ändamål och
skolor, äfven flickskolor, en stor sällsynthet i
Orienten. Det allmännast förekommande språket är
gudjarati (se d. o.), men derjämte tala de ofta
hindustani och engelska. Deremot kunna de icke läsa
sina heliga skrifter, hvarken Avesta eller de på
pehlévi skrifna Zend (»öfversättning» af Avesta),
Bundehesch. Arda-Viraf m. fl., och
icke häller presterna förstå mycket af de
texter de upprepa vid gudstjenst och böner. På
sista tiden har dock det från Europa införda,
rent vetenskapliga studiet af denna literatur
med stor ifver omfattats af lärda desturer och
understödts af rika mecenater (den till engelsk
baronet utnämnde Sir Jamsetjî Jîjîbhai, Mulla
Fîrôz o. a.). – Jfr Graul: »Reise nach Ostindien»
(1854), och parsern Dosabhoy Framjee »History,
manners, customs and religion of parsees» (1858).
H. A.
Parsi, ett efter Spiegel allmänt användt namn på
det medelpersiska språket i den med zend-(rättare:
avesta-)alfabetet skrifna religiösa literaturen från
sasanidernas och de dem efterträdande kalifernas
tid. Detta språk, som äfven kallats pazend, och
hvaröfver Spiegel skref sin »Gramm. d. parsisprache»
(1851), är dock egentligen identiskt med
pehlevispråket, hvarför ordet parsi (urspr. identiskt med
»persisk») numera icke inom språkvetenskapen nyttjas i
denna betydelse, men ofta nog som det inhemska namnet
för »parser» och »parsisk». H. A.
Parsism, parsernas lära. Se Zoroaster.
Parsons [parsons],
nord-amerikanskajurister. 1. Theophilus P., f. 1750,
d. 1813, tog en vigtig del i konstitutionsarbetet
efter de nordamerikanska Förenta staternas
sjelfständighetsförklaring och blef 1806 öfverdomare
i Massachusetts. Hans Commentaries on the law of
the United states (1836) åtnjuter ett klassiskt
anseende. – 2. Theophilus P. d. y., den föregåendes
son, f. 1797, d. 1882, var 1847–69 professor vid
Harvard college i Cambridge (Massachusetts) samt utgaf
The laws of contracts (1853; 7:de uppl. 1883), Laws
of business (1857), Treatise on maritime laws (1859)
m. fl. juridiska arbeten. I Essays samt skrifterna
Deus Homo (1867) och The infinite and the finite
försvarade han Swedenborgs läror. P. var grundläggare
af »United states Literary gazette».
Parsonstown [pärsönstaun], stad i irländska
grefskapet King’s county, vid Camcor river, ofvanför
dess förening med Shannons biflod Little Brosna,
och vid en bibana till Great Southern and Western
railway. 4,955 innev. (1881). Invid staden ligger
det vackra slottet Birr, der William Parsons, earl
of Rosse, 1826 inrättade ett observatorium och 1845
fullbordade sitt ryktbara jätteteleskop.
Pars pro toto, Lat., »delen i st. f. det hela»,
poetisk bild (trop), som är en art synekdoche och
består deri att en beståndsdel af ett föremål nyttjas
för att beteckna hela föremålet, t. ex. segel eller
köl i st. f. skepp.
Part (Lat. pars, genit. partis). 1. Del, andel. –
2. Jur., i rättegång såväl den, som sjelf framställt
yrkande mot annan, som den, mot hvilken yrkande
framstälts. – 3. Sjöv. Se Block. Kabel, Splits och
Tross.
Partage [-täsj], Fr., andel, lott, anpart.
Partanna, stad uti italienska prov. Trapani
(Sicilien), 47 km. s. ö. om Trapani. 13,261
innev. (1881).
Partant pour la Syrie [parta’ng pour la siri], Fr.,
begynnelseorden till en, i afseende på såväl ord som
musik mycket medelmåttig fransk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
