- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
819-820

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parsi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

romans, hvilken emellertid vunnit en viss historisk
märklighet. Den lilla af grefve Laborde författade
dikten, som skildrar huru en tapper korsriddare får
en vacker prinsessa till brud, sattes nämligen
1810 i musik af drottning Hortense (enligt
andra uppgifter skulle dock flöjtisten Drouet
eller harpisten Dalvimare vara melodiens verklige
upphofsman). Under restaurationen utgjorde denna sång
bonapartisternas föreningstecken och förbjöds derför
såsom upprorisk. Sedan Hortenses son Napoleon III
kommit till styret, blef den det andra kejsaredömets
patriotiska hymn par excellence och spelades öfverallt
för att smickra kejsaren, men fick 1870 rymma fältet
för Marseljäsen. Romansen har af Atterbom blifvit
dels öfversatt (i »Poetisk kalender», 1818), dels
parafraserad (»Harald», i »Lyriska dikter», del.
III).

Parterr (Fr. parterre, d. v. s. på släta
marken). 1. Den närmast boningshuset i samma plan som
bottenvåningen belägna delen af trädgården, vanligen
afsedd för blommor och prydnadsväxter samt ofta anlagd
på en terrass, i hvilket fall en trappa leder från
parterren ned till den öfriga trädgården. Ur denna
betydelse har utvecklat sig den af mindre blomstergård
i allmänhet, särskildt i närheten af boningshuset. –
2. På teatrar ursprungligen hela den på golfvet,
nedanför raderna och i ungefärlig jämnhöjd med scenen
befintliga delen af åskådare rummet (jfr Parkett).

Partes (Lat., plur. af pars, del, andel, göromål),
rol, åliggande, värf; det som någon har att framsäga
eller uträtta vid ett särskildt tillfälle. – Partes
orationis,
gramm., ordklasserna (nomen, verber och
partiklar med sina underafdelningar).

Parthenay [partönä], stad i franska
depart. Deux-Sèvres, vid Loires biflod Thouet
och jernvägen emellan Mort och Saumur. 5,205
innev. (1886).

Parthenier (Grek. partheniai, »jungfrusöner»)
var i det forna Sparta namnet på en särskild,
blott en enda generation tillhörande, klass af
medborgare. Uppgifterna om deras härkomst äro
motsägande och sagolika. Hufvudsakligen gå de ut
på att parthenierna varit frukten af en under det
första messeniska kriget vid hotande folkbrist af
myndigheterna föranstaltad tillfällig förbindelse
mellan ogifta spartanskor och antingen heloter
eller unga spartiater. Då de öfrige medborgarna
ej ville erkänna dem såsom jämnbördiga, skola de
under ledning af en viss Falantos hafva utvandrat
till södra Italien och der grundlagt staden Tarent.
A. M. A.

Parthenios, forngrekisk skald och grammatiker från
Nicaea i Bitynien, lefde i 1:sta årh. f. Kr. och
kom under det mithridatiska kriget till Rom,
der han trädde i nära förbindelse med Gallus och
Virgilius samt äfven öfvade inflytande på deras
skaldeverksamhet. Vi ega under hans namn en samling
på prosa berättade kärlekshistorier (Erotika),
hvilkas ämnen äro hopsamlade från den äldre
poetiska literaturen, utg. bl. a. af Meineke (1843)
i »Analecta alexandrina» samt af Passow (1824) och
Hirschig (1856) i samlingar af »Scriptores erotici».
A. M. A.

Parthenogenesis (af Grek. parthenos, jungfru,
och genesis, födelse) kallas det hos fjärilar och
bin m. fl. artropoder förekommande förhållandet
att individer utvecklas ur obefruktade ägg. Se
Fortplantning.

Parthenon (Grek. Parthenon, egentl. »jungfrubur»,
af parthenos, jungfru, med hänsyftning på
jungfru-gudinnan Pallas Athene), det stora
Athene-templet på Akropolis i Athen. Se Akropolis.

Parthenopeiska republiken (af Neapels gamla, grekiska
namn Parthenope) kallades den efemera statsbildning
å södra Italiens fastland, som 1799 föranleddes
af fransmännens inryckande derstädes, sedan det
neapolitanska hofvet redan dragit sig undan till
Sicilien. Den 22 Jan. proklamerades republiken, och
följande dag besatte franske generalen Championnet
Neapel efter en häftig kamp med lazzaronerna. En
provisorisk regering af 25 medlemmar tillsattes,
men tryckande kontributioner framkallade på alla
håll upproriska rörelser, mot hvilka Championnet
måste ställa trupper. Den 27 Febr. aflöstes han af
Macdonald, hvars åtgärder drabbade ännu hårdare. Till
följd af krigets gång i norra Italien tvangs Macdonald
i Maj att draga sig tillbaka dit, hvarefter Lodovico
Ruffo i spetsen för de kungliga trupperna gjorde sig
till herre öfver Neapel. Den 23 Juni var dagen för
republikanernas kapitulation, som snart följdes af en
blodig räfst, vid hvilken icke blott Ruffos, konung
Ferdinand IV:s och drottning Karolinas, utan äfven
engelska ministerfrun lady Hamiltons och sjöhjelten
Nelsons namn framstå i ofördelaktig dager.

Parthia. Se Partien.

Parti (Fr. partie och parti, af Lat. partiri,
dela, skifta), del af ett helt; en salubjuden
större mängd af en vara; rol i en opera, stämma i
en tonsats; sällskapsnöje i fria luften, gemensam
förlustelse (rid-, jagt-, lustparti); de i en sådan
utfärd deltagande; i sällskapsspel ett afslutadt
spel; mindre, från hufvudkåren utskickad trupp;
beslut, val, utväg i en kinkig belägenhet; fördel,
gagn (draga parti af); gifte, äktenskapsledig
person betraktad med hänsyn till sin
förmögenhetsställning eller börd; meningsflock, verksam
grupp af meningsfränder, anhang, grupp af personer,
hvilka ställa sig under gemensam ledning för att gent
emot andra i det offentliga förfäkta och främja något
visst gemensamt intresse af moralisk eller materiel
art (jfr Konservativ, Liberal, Opposition, Radikal
och Reaktionär).

Participera (Lat. participare), deltaga, vara
delaktig.

Participium (Lat., af particeps, delaktig;
egentl. ett sådant ord, som är delaktigt såväl
af verbal som af adjektivisk karakter), gramm.,
benämning för vissa ordformer af ett verb, som
hafva adjektivisk form, men vissa verbala drag,
hvadan de stå på gränsen mellan adjektiv och
verb. Particip och infinitiv, hvilken intager en
liknande ställning emellan substantiv och verb,
kallas verbets nominalformer. Benämningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free