- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
825-826

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parsi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bokstäfverna I och O, den förra om de äro affirmativa,
den senare om de äro negativa. Se vidare Omdöme.
L. H. Å.

Partille, socken i Göteborgs och Bohus län, Säfvedals
härad. Areal 7,312 har. 2,234 innev. (1887). Annex
till Landvetter, Göteborgs stift, Domprosteriets
Södra kontrakt.

Partinico, stad uti italienska prov. Palermo
(Sicilien), 23 km. s. v. från Palermo. 21,452
innev. (1881).

Partisk (af part, se d. o.), som låter leda sig
af veld; förestafvad af veld; som öfvar mannamån;
som gynnar den ena parten på den andras bekostnad.

Partitidehvarfvet kallas skedet 1719–1809 af
Sveriges historia på grund af den mängd partier,
som då framträdde: det holsteinska till 1727, mössor
och hattar till 1772, oppositionen mot Gustaf III,
gustavianerna och den liberala oppositionen på 1800
års riksdag. S. B.

Partition (Lat. partitio, delning), log., indelning
efter yttre grund, angifvande af ett föremåls
beståndsdelar.

Partitur (Ital. partitura, Fr. partition, Eng. score),
sammanställningen af alla till ett flerstämmigt
tonstycke hörande stämmor, uppskrifna takt för takt
under hvarandra, så att styckets gång, harmonisering
och instrumentation kunna öfverskådas. Det äldsta
bekanta partitur af ett sångverk är Cipriano de Rores
fyra madrigaler från 1577 (Venezia, A. Gardano). I
nutidens partitur är första grundsatsen för
uppställningen den att förena tonverktyg af lika
slag till särskilda grupper, inom hvarje grupp
åter att sätta de djupare stämmorna nederst och de
högre ofvanför. Ett orkesterpartitur uppställes
derför vanligen sålunda: högst träorkestern, med
följande ordning uppifrån nedåt: (piccolaflöjt),
flöjter, oboer (engelskt horn), klarinetter
(basklarinett), fagotter (kontrafagott); dernäst
bleck- och slagorkestern: horn, trumpeter, basuner
(tubor), pukor (triangel, bäcken, trummor); slutligen
stråkorkestern: första och andra violiner, altvioler,
violonceller, kontrabasar. Äro sångstämmor med, få
de plats antingen näst ofvan violinerna eller näst
ofvan violoncelierna. Harpa sättes lämpligast mellan
slag- och stråkinstrumenten; orgel- eller pianostämma
sättes allra nederst. »Partiturspel», eller konsten
att omedelbart öfverskåda och på pianot, så långt
möjligt är, utföra ett partitur, hör till de svåraste
uppgifterna för en praktisk musiker. A. L.

Parton [-ton], James, nord-amerikansk
skriftställare, f. i Canterbury (England) 1822, kom
vid späd ålder till Amerika. Han har varit medarbetare
i en mängd tidskrifter och skrifvit goda biografier
bl. a. öfver Horace Greeley (1855), Andrew Jackson
(3 bd, 1859–60), Benj. Franklin (1864), J. Astor
(1865), Thomas Jefferson (1874) och Voltaire (2 bd,
1881), förutom The people’s book of biography (1868),
Smoking and drinking (s. å.), Caricature in all times
and lands
(1878) m. m. – P. gifte sig 1856 med Sarah
Payson Willis
(f. 1811, d. 1872), hvilken gjorde sin
psevdonym Fanny Fern vida omtyckt genom Fern leaves
(1853–54) m. fl. skiss-samlingar samt ett par romaner.

Partout (-tou; Fr., allestädes), nödvändigtvis,
prompt, äntligen, ovilkorligen (denna betydelse har
ordet icke i franskan).

Parturition (af Lat. parturio, jag
skall föda), det stadium i födsloakten,
som närmast föregår fostrets framfödande.
F. B.

Parturiunt montes, nascetur ridiculus mus, Lat.,
»bergen äro i födslovånda: en löjlig liten råtta
skall komma till verlden»; m. a. o. mycket väsen
för ingenting; stora åthäfvor, ringa innebörd. Det
latinska uttrycket (en hexameter) är hemtadt ur
Horatius (»De arte poetica», v. 139), hvilken dermed
återgaf en tanke i en af Aesopus’ fabler.

Partåiga foglar, klätterfoglar, Zygodactyli, zool.,
bilda en ordning inom foglarnas klass. Näbben
saknar ofta vaxhud eller köttig hud kring
näsborrarna. Underarmens stora öfre täckfjädrar
äro mestadels korta och fåtaliga samt bilda sällan
flere rader; i sistnämnda fall räcka de utom
armpennornas midt. Benen äro små och svaga, klorna
hoptryckta. Tårna äro fyra (eller tre), två riktade
framåt och två (eller en) bakåt; stundom kan en af de
främre, nämligen yttertan, riktas bakåt. Dithörande
foglar äro vanligen mindre snabba i sina rörelser,
hafva oftast flygförmågan mindre utbildad och röra
sig i allmänhet tämligen ovigt, hoppande på marken,
hvaremot många af dem med stor skicklighet klättra
och klänga på trädens stammar och grenar. Sångapparat
saknas äfvensom egentlig sångförmåga. Både hannen
och honan (någon gång ingendera) rufva äggen samt
vårda och mata ungarna, som utkläckas blinda och
nakna. Klätterfoglarna äro i vida öfvervägande antal
skogsfoglar, hemma i varma land (i Europa finnes blott
ett fåtal) och prydda med lysande färger. Oftast
lefva de parvis; endast få arter äro sällskapliga,
och inga bland dem samlas i större flockar. Födan
utgöres af frukter och insekter; några lefva nästan
uteslutande af sådana djur och blifva härigenom
mycket nyttiga. I allmänhet äro dessa foglar af
mindre storlek. Spillkråkan är den största bland de
svenska arterna.

De partåiga foglarna hafva blifvit indelade på
följande sätt:
I. Yttertan icke vändbar.
A. Andra tån riktad framåt.
1. Näbben försedd med vaxhud. Öfverkäkens spets
nedböjd till en mer eller mindre tydlig hake.
Tarserna klädda med nätlik hud. Papegojor,
Psittacidae.
2. Näbben utan vaxhud.
a.Tungan långt utsträckbar. Stjertpennorna
merendels styfva. Hackspettar, Picidae.
b.Tungan icke utsträckbar.
aa. Framtårna icke sammanvuxna till andra
ledens yttre ände utan blott:
* vid basen. Munvinklarna utan borst.
Gökar, Cuculidae.
** till första ledens ände.
+ Näbben mycket stor,
merendels dubbelt så lång som


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free