- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
827-828

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudet. Näsborrarna belägna
på näbbens öfre del,
icke omgifna af hud.
Munvinklarna utan borst.
Pepparätare, Rhamphastidae.
++Näbben icke dubbelt så lång
som hufvudet. Näsborrarna
belägna på vanligt ställe.
Vid munvinklarna finnas
merendels borst, Skägg-gökar,
Bucconidae.
bb. Framtårna sammanvuxna till andra
ledens yttre ände. Trögfoglar
eller glansfoglar,
Galbulidae.
B. Andra tån riktad bakåt. Surukufoglar,
Trogonidae.
II. Yttertån vändbar. Bananätarefoglar, Musophagidae.

C. R. S.

Parus. Se Skogsmes-slägtet.

Parusi (Grek. parusia,
närvaro, ankomst), i Nya test. uttrycket
för Kristi andra ankomst till jorden (»Kristi
tillkommelse»), såväl i osynlig gestalt vid Jerusalems
förstöring som ock i synlig gestalt vid de dödes
uppväckande och verldsdomen. Jfr Eschatologi.
J. P.

Parvati (»bergets dotter»), Ind. mytol., Sivas gemål,
uppfattas dels såsom den befruktande naturmodern,
dels såsom den fruktansvärda verldsförstörerskan,
hämdens, nödens och farsoternas gudinna. I den förra,
välgörande gudomsskepnaden kallas hon också Bhavani
och af bildas skön, rikt smyckad, vanligen sittande i
knä hos Siva, hvilken älskar henne högt och åt henne
inrymt hälften af sin kropp för att aldrig behöfva
skiljas från henne. I den senare, dystra uppenbarelsen
bär hon äfven namnet Kali (»den svarta») och afbildas
förskräckande, med svart ansigte, ur munnen utstående
tänder, omgifven af lågor, med midjan omvirad af
ormar, svingande svärd och klubba o. s. v. P. är
moder till Ganesa (se d. o.). I hennes kult ingingo
blodiga djur- och mennisko-offer.

Parveny (Fr. parvenu, af parvenir, framkomma, uppnå,
göra lycka), uppkomling, obetydlig person, som kommit
sig upp i verlden.

Paryr (Fr. parure, af parer, pryda), prydnad, smycke,
grannlåt, skrud, »stass».

Parysatis, fornpersisk drottning i 5:te årh. f. Kr.,
dotter af konung Artaxerxes I och förmäld med
sin halfbroder Dareios Ochos (konung 423–404
f. Kr.). Hon var en ränkfull, grym och hersklysten
qvinna. Sedan hon misslyckats i sina bemödanden
att förskaffa tronföljden åt sin yngre son Cyrus
(se Cyrus d. y.) med förbigående af den äldre
Artaxerxes, förföljde hon med oblidkeligt hat
alla, som bidragit till Cyrus’ fall. Bland andra
offer för hennes hämd var den mäktige satrapen
Tissafernes. Då hon medelst gift afdagatagit
sin egen sonhustru Stateira, förvisades hon till
Babylon, men kom snart tillbaka och återvann
sitt förra inflytande öfver den svage Artaxerxes.
A. M. A.

Parzival. Se Parcival.

Pas [pa], Fr., steg, danssteg. – Pas de deux [dö dö],
teaterdans, som utföres af två personer. Pas de trois
[tråa’], dylik dans för tre personer.

Pas [pa], de. 1. Fransk adlig slägt. Se Feuquières. –
2. Holländsk kopparstickare-familj. Se Passe, de.

Pasargada, persernas urgamla hufvudstad före
residensets flyttning till Persepolis och äfven
senare konungarnas kröningsstad. Cyrus vardt
begrafven der, och ännu i dag visas vid byn
Murghab n. ö. om Persepolis, vid floden Pelwar,
den tomma grafven och andra lemningar af den stora
mausolé, som Aristobulos, en deltagare i Alexanders
fälttåg, beskref efter egen åskådning. På några
pelare läses inskriften: »Jag är Cyrus, konungen,
achaemeniden». Att P. legat der och att detta varit
Cyrus’ graf, förfäktas af bl. a. Grotefend, Spiegel,
Stolze och Nöldeke. Andra författare antaga likväl,
att dessa ruiner, som af de kringboende kallas
Takat Mader-i-Suleiman (Salomos moders graf), ej
ligga i närheten af platsen för det forna P. och
således ej kunna vara Cyrus’ graf, men måhända
hans gemål Kassandanes, och söka P:s läge vid det
nuv. Kale-i-Dara i närheten af Darab, s. ö. om Sjiraz.

Pascal, Blaise, fransk matematiker, fysiker och
filosof, föddes d. 19 Juni 1623 i Clermont-Ferrand
och flyttade med sin fader vid sju års ålder
till Paris. Under 1640-talet bodde han i Rouen
och Clermont, men återvände 1650 till Paris. Han
röjde tidigt utmärkta anlag, i synnerhet för
matematik, och gjorde på denna vetenskaps såväl
praktiska som teoretiska områden vigtiga utbyten,
ehuru en bruten helsa ofta verkade störande på
hans vetenskapliga verksamhet. Under slutet af
hans lif blef det religiösa intresset hos honom
afgjordt förherskande. Genom en af sina systrar,
den begafvade Jacqueline P. (f. 1625, d. 1661),
som var nunna i Port Royal, trädde han 1654 i nära
förbindelse med denna härd för jansenismen och
fick derifrån sin ställning i religiöst afseende
väsentligen bestämd. Också vann jansenismen i
honom en nitisk vapendragare. Särskildt angrep han
i sina, äfven såsom skönliterära alster berömda,
s. k. »Lettres provinciales» (Lettres écrites
par Louis de Montalte à un provincial de ses amis,

1656–57), jesuiternas moral, hvars i många afseenden
afskyvärda läror han skoningslöst blottade. Han
dog i Paris d. 19 Aug. 1662. – Såsom tänkare är
P. att räkna bland dessa djupt anlagda andar, som
med finhet i uppfattningen och tillgänglighet för
sin tids olika riktningar förena sträfvande efter
sjelfständighet, utan att det någonsin lyckas dem
att arbeta sig fram till full klarhet. Som hans
egentliga, historiska utgångspunkt måste onekligen
den cartesianska filosofien anses. Den af Cartesius
uppdragna skarpa skilnaden mellan den andliga och
den kroppsliga substansen samt den mekaniska fysik,
som dermed sammanhänger, äro af P. fasthållna, liksom
ock den s. k. matematiska metoden. Endast genom bevis
af sådan art som de, hvilka matematiken lemnar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free