- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
831-832

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lybeck inflyttade Danckwardt P. (f. 1660,
målareålderman i Stockholm, d. 1727) och undervisades
först af fadern, men sattes vid tolf års ålder
i lära hos D. von Krafft. 1721 reste han till
London, der han fortsatte sina studier, vägledd
af sina der bosatta och uppburna landsmän Dahl
och Hysing. Efter sin hemkomst, 1728, var han
verksam i Stockholm såsom porträttmålare af Dahls
riktning, med ofta »historierade» bilder af
en i början åt gröngrått, sedan åt brun violett
dragande ton, i hvilka dock ej sällan hufvudets
goda modellering, uttryckets säkerhet och kraft,
draperiens enkelhet och det helas lugna hållning
utgöra framstående förtjenster. Under det han åldrades
och näringsbekymren tilltogo, mattades hans pensel,
som just aldrig blifvit omhuldad af den tidens
konstbeskyddare, den högre aristokratien. Han
understöddes emellertid af sin dotter Ulrika (se
P. 4), hvars ende lärare han varit, och hans sista
år förljufvådes äfven af glädje öfver sonens (se
P. 3) stigande framgång i Frankrike. Han afled
i Stockholm d. 27 April 1766. – P:s porträtt
(ganska sällan signerade) äro tämligen spridda
och återfinnas i flertalet af svenska (offentliga
och enskilda) samlingar. I sin målning använde
han mycket lasurer, hvilka tiden eller ovårdsam
restauration ofta medtagit, så att porträtten
ej sällan förlorat det bästa af sin ursprungliga
hållning. -rn.

2. Pasch, Johan, dekorationsmålare, den föregåendes
broder, född i Stockholm d. 12 Mars 1706, blef
gesäll i målareämbetet 1724 och begaf sig 1732
på en resa till Holland och Paris, hvarifrån han
1735 återkom. Hans skicklighet var redan då så
betydande, att han antogs af Hårleman att arbeta å
målaredekorationerna i den nya slottsbyggnaden och
snart kunde täfla med de inkallade utländingarna. 1740
besökte han å nyo Paris, erhöll s. å. skilsmässa
från målareämbetet (han hade blifvit mästare 1734)
samt blef 1748 k. hofmålare. 1755 begaf P. sig
på en färd till Italien, stannade ett halft år
i Rom och besökte äfven Neapel. 1758 erhöll han
hofintendentsfullmakt. På sin verksamhet förtjenade
han en vacker förmögenhet, som tillät honom att efter
Hårlemans plan uppföra ett eget, särdeles elegant hus,
som ännu finnes qvar i ursprungligt skick (vid Mäster
Samuelsgatan), samt att inköpa och försköna Lögeboda
(nu Bellevue) vid Roslagstull. Han afled i Stockholm
d. 16 Jan. 1769. – P. egnade sig uteslutande åt
rumdekoration och åtnjöt hos sin samtid högt anseende
i detta konstfack. Hans förnämsta arbete af detta
slag är fulländningen af plafonden i Stockholms
slottskapell, hvilken påbörjats af Taraval. Äfven
andra målningar på Stockholms och Drottningholms
slott vittna ännu om hans i fransk skola utbildade
talang. Jämväl för enskildas boningar var han
verksam, både i Stockholm och i landsorten. Så
utförde han en del väggmålningar i forna Plomgrenska
huset vid Kornhamns torg, för Leckö slott, hvilka
sedan kommo till Åkerö, för Hörle bruk vid Värnamo
o. s. v. Af samtida berömdes mycket hans dekoration
å Drottningholms teater 1752, då »Kina» invigdes (den
föreställde ett vattenfall och var af betydande
mått). Några stafflibilder i egentlig mening
utförde P. deremot icke. Såsom etsare har han
efterlemnat ett par satiriska kopparstick. Han
egde en värderik samling af målningar och gravyrer.
-rn.

3. Pasch, Lorens d. y., porträttmålare, son af
P. 1, född i Stockholm d. 6 Juni 1733, erhöll från
1748 undervisning af fadern. På anbefallning af
sin farbroder Johan emottogs han 1752 i Pilos,
sin berömde landsmans, atelier i Köpenhamn,
studerade vid konstakademien derst. under ledning
af denne, Saly och Preisler samt erhöll 1754 en
1:sta medalj för teckning. 1755 täflade han jämte
Als om stora guldmedaljen och var nära att vinna
den. I Okt. 1758 begaf han sig till Paris och beslöt
egna sig åt historiemålning, hvadan han arbetade i
Pierres atelier samt äfven handleddes af Deshayes och
Boucher. Hans ansökningar om understöd från hemlandet
hade emellertid ingen framgång. Han måste derför
afstå från sin föresats och började i stället öfva
porträttmåleri för att vinna sin utkomst. Omsider
erhöll han i slutet af 1763 ett understöd i ett för
allt af 3,000 dlr kmt å slottsbyggnadsmedlen, med
förslag att återvända hem. Summan var obetydlig,
men P. beslöt dock följa uppmaningen. Han reste
i början af 1764 från Paris, uppehöll sig någon
tid på ett adligt gods i Flandern, der han målade
familjens porträtt, och for sedan till Haag, i hvars
»schilderconfrerie» han s. å, inskrefs, och der han,
öfverhopad af beställningar, dröjde ett stycke in på
år 1765. Vid resan genom Tyskland erhöll han å nyo
så många uppdrag, att han först i Nov. 1766 återsåg
Stockholm. Der fann då P. fältet nästan fullkomligt
fritt från medtäflare. Endast hans syster, Brander
samt de medelmåttige Fjellström och Eklund arbetade,
i äldre manér, med konterfej i olja, medan den
fina publiken hunnit blifva öfvermätt på den förut
allrådande mästaren Lundbergs pasteller. Också var
P:s framgång snabb. Rehn föreställde honom straxt för
konungen, som af honom beställde sitt porträtt, och
sedan följde den kungliga familjens. Derefter kommo
beställningar oaflåtligt, och P:s rykte, betydande
redan före hans ankomst, växte alltmer. 1768
åtog han sig teckningsundervisningen vid den
återupplifvade konstakademien och erhöll 1773
professors fullmakt. Sedan förflöt hans lif lugnt
och angenämt under ständigt arbete vid staffliet och
akademiens skolor. Efter Pilos död valdes han 1793
till akademiens direktör, hvilket val sedan förnyades
flere gånger. Han inlade mycken förtjenst om
undervisningens ordnande och utvidgandet af akademiens
verksamhet, synnerligast genom utställningarnas bättre
organisation. Han afled i Stockholm d. 29 April
1805. – P:s förnämsta arbeten voro: Adolf Fredrik
(i hel figur, målad för danska hofvets räkning,
1769; ett annat exemplar å Gripsholm), Lovisa Ulrika
(midjestycke; å Gripsholm, Rosersberg m. fl. ställen),
Gustaf III och Sofia Magdalena (hela figurer, för
ryska kejsarinnan, 1773–75), Gustaf III (hel figur;
å Gripsholm samt för Vasa hofrätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free