- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
843-844

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pas de Feuquières ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Passadstoft (T. passatstaub), meteor., ett
kanelfärgadt stoft, som fördunklar atmosferen på
nordvestra kusten af Afrika och hafvet derutanför,
i synnerhet på sträckan mellan Cap Bojador och Cap
Blanco. Det består af en mängd oorganiska ämnen, såsom
qvartssand, lerjord, jernoxid m. fl., uppblandade
med rester af organiskt ursprung. I mindre mängd,
dock nästan alltid, finner man deri fragment af
pimsten och små gröna prismatiska kristaller,
sådana som pläga i mängd förekomma i tuff och
vulkanisk aska. Af de mer än 300 arter organismer,
som man påträffat i detta stoft, leda blott få sitt
ursprung från hafvet; flertalet tillhör sötvattnens
och fastlandets lägre växt- och djurverld. I n. ö. om
detta af ett oafbrutet stoftregn hemsökta område
faller passadstoftet mera sporadiskt inom ett bälte,
som, omfattande Italien, sträcker sig i Medelhafvets
riktning bort åt Armenien och sannolikt långt in i
den asiatiska kontinenten. Den tyske naturforskaren
K. G. Ehrenberg har inlagt stor förtjenst om
undersökningen af beståndsdelarna i detta stoft.
R. R.

Passadvindar, passader (T. passatwinde,
af Fr. passade, genomfart; Fr. venis alizés,
Eng. trade-winds), kallas de vindar, som blåsa från
ett och samma väderstreck hela året om. Närmaste
trakten omkring eqvatorn upptages af det s. k. »stilla
bältet», inom hvilket mestadels fullkomlig vindstilla,
med mulen himmel, häftiga regn och åskväder, är
rådande. Detta bälte begränsas på norra sidan af
nordöstpassaden och på södra af sydöstpassaden,
af hvilka den förra under hela året ligger på norra
halfklotet, den senare antingen helt och hållet eller
till största delen på det södra. Passadvindarna
äro företrädesvis utbildade i de stora oceaner,
som sträcka sig från eqvatorn i nord-sydlig riktning
till höga breddgrader, nämligen Atlantiska, Stilla och
södra Indiska hafven, medan de i norra Indiska hafvet
ersättas af de s. k. monsunerna (se d. o.). Stilla
bältet och de på ömse sidor om detsamma liggande
passadregionerna följa solens rörelse under årets
lopp. I Mars månad, då hafsvattnets yttemperatur är
som lägst, ligger nordöstpassadens region i Atlanten
9° sydligare än i Sept., då hafsytan har sin högsta
temperatur under året. Dessa förändringar synas af
följande tabell, hvari angifvas gränserna för de
tre ifrågavarande områdena under nämnda månader för
Atlanten och Stilla oceanen.
Sydöstpassaden.
Mars Sept.
Atlanten 25° s. lat.–eq.; 25° s.–3° n.
Stilla Oceanen 28° s.lat.–3°n.lat.; 20° s.–7° n.
Stilla Bältet.
Mars Sept.
Atlanten eq.–3° n. lat.; 3° n.–11° n.
Stilla Oceanen 3° n.lat–5° n. lat.; 7° n.–10° n.
Nordöstpassaden.
Mars Sept.
Atlanten 3° n. lat.–26° n. lat.;11° n.–35° n.
Stilla Oceanen 5° n. lat.–25° n. lat.; 10° n.–30° n.


Passadregionerna utmärka sig genom klar himmel och
bristande nederbörd, medan i stilla bältet nästan
dagligen häftiga regn falla. De trakter af jorden,
som hela året om ligga inom passadernas gränser, äro
derför mycket torra, hvaremot en bestämd regntid af
bryter den torra årstiden i de trakter, som genom
stilla bältet och passadregionernas flyttning med
solen röna inverkan af dessa bältens motsatta
väderlekskarakter. – Genom sina med årstiden
vexlande temperaturförhållanden utöfva de stora
kontinenterna en märkbar inverkan på passaderna, som
träffa deras kuster, hvaraf monsunerna uppstå. Den
i norra Indiska hafvet vintertiden blåsande
nordöstmonsunen framkallas af samma orsaker, som
betinga nordöstpassaden i de andra oceanerna på norra
halfklotet, men förstärkes genom det höga lufttryck,
som vid denna årstid är rådande öfver den vidsträckta
asiatiska kontinenten. Då deremot under sommaren
sydöstpassaden i södra Indiska oceanen, liksom i de
andra hafven, öfverskrider eqvatorn och, inkommen på
norra halfklotet, genom jordens rotation öfvergår
till s. och s. v., har den asiatiska kontinenten
blifvit så starkt upphettad öfver de angränsande
hafvens temperatur, att ett lufttrycksminimum
derstädes bildat sig. Detta låga tryck framkallar
luftströmmar från alla håll in emot det inre af det
asiatiska inlandet, och den nyss nämnda sydvestvinden
inströmmar då från hela norra Indiska hafvet öfver
Asiens sydkust. Följden häraf är, att öfver hela
detta haf och angränsande asiatiska kust tvänne olika
vindar blifva herskande under olika tider på året,
nämligen nordöstvinden om vintern och sydvestvinden
om sommaren. Det är detta fenomen, som fått namn
af monsun-fenomenet. – Passaderna frambringas af
skilnaden i lufttrycket omkring eqvatorn och det
höga tryck, som ständigt existerar vid 30° latitud
såväl n. som s. om eqvatorn, hvarigenom i de båda
hemisfererna framkallas luftströmmar, riktade mot
eqvatorialtrakten. På dessa luftströmmar inverkar
jordens rotation sålunda, att den gifver dem en
afvikelse mot ö., till följd hvaraf den nordliga
luftströmmen på norra halfklotet blifver nordöstlig
och den sydliga på södra halfklotet sydöstlig.
R. R.

Passage [-sasj], Fr. 1. Genomgång; genomfärd
(Nordvest-, Nordostpassagen); med glastak täckt
gång, som förenar två gator l. dyl. – 2. Astron.,
en stjernas gång genom antingen meridianen
(se Meridianpassage) eller första vertikalen
(den mot meridianen vinkelräta vertikalcirkeln)
eller annat fundamentalplan på himlahvalfvet eller
genom synfältet af en tub eller ock förbi en annan
himmelskropp, t. ex. solen (se Venuspassage). –
3. Musikt., en ur ett motivs genomföring bildad snabb
figur af större eller mindre längd, vanligen antingen
en ackordpassage (arpeggio) eller en skalpassage. I
vidsträcktare mening förstår man med passage hvilket
lösryckt ställe som hälst ur ett musikstycke.
3. A. L.

Passage [pä’ssedsj], vestindiskö. Se Culebra.

Passage-instrument [-sasj], astron., ett instrument,
bestående af hufvudsakligast en kring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free