- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
845-846

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pas de Feuquières ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en horisontal axel vinkelrätt vridbar tub,
som således kan röras efter ett vertikalplan. I
tubens synfält finnes ett hårkors, öfver hvars
särskilda trådar tiden för stjernornas passager
iakttages. Ett passage-instrument kan vara
uppstäldt i meridianens plan, för tidsbestämning
eller för bestämning af stjernornas rektascensioner
(lika som meridiancirkeln), i polstjernans
plan, likaså för tidsbestämning, eller i första
vertikalens plan
(vinkelrätt mot meridianen), för
polhöjdsbestämning. Äfven för vissa geodetiska och
fysiska arbeten finner passage-instrumentet stundom
användning. E. J.

Passagerare (-sjerare; Fr. passager), person, som
låter befordra sig från ett ställe till ett annat
medelst postvagn, diligens, omnibus, spårvagn,
ångslup, segel- eller ångfartyg, jernbantåg,
luftballong l. dyl. fortskaffhingsmedel; resande;
vägfarande.

Passager-befästning (-sjär; Fr. fortification
passagère,
af passager, tillfällig, af
kort varaktighet), fältbefästning (se
d. o.). Mots. permanent befästning.

Parssamaquoddy bay [bä], stor och djup vik på
Nord-Amerikas östra kust, mellan canadiska prov. New
Brunswick och staten Maine. I densamma utmynnar floden
S:t Croix, unionens östra gräns.

Passamezzo (Ital., af passo, steg, och mezzo,
half), gammal italiensk dans i jämn takt, en afart
af pavanen, men snabbare än denna. Anledningen
till namnet är omtvistad: antingen »ett och ett
halft steg», syftande på dansens utförande, eller
»steg i påskyndadt tempo», med afseende på att
mezzo i mensuralmusiken hade betydelsen af alla
breve,
d. ä. »dubbelt fortare» (än vanlig pavane).
A. L.

Passanen, zool. Se Oryx.

Passare 1. cirkel, geometriskt instrument, som nyttjas
för uppmätning, delning, cirklars uppritande m. m. Den
vanligaste sorten utgöres af tvänne rätliniga och
lika långa ben, rörliga kring en gemensam medelpunkt,
så att de kunna bilda hvilken vinkel som hälst. Äro
spetsarna böjda inåt, kallas han krum-passare
(-cirkel); äro de böjda utåt, benämnes han fot-passare
(-cirkel). Runda pjesers yttre diameter uppmätes med
den förra sorten, deras inre med den senare. En mindre
passare, hvars ena ben är försedt med dragstift och
utanför centrum med ett litet handtag, kallas
jungfrucirkel. Till större cirklars uppritande användes
s. k. stång-passare (-cirkel), i hvilken benen äro
skilda från hvarandra och sitta parallella i hvardera
änden af en liten stång, längs hvilken det ena benet
är flyttbart. R. N.

Passarge, flod i preussiska regeringsomr. Königsberg,
faller ut nedanför Braunsberg i Das frische
haff. Längd 120 km.

Passarge [-sa’rsj], Louis, tysk skriftställare,
f. i Ostpreussen 1825, sedan 1879 ledamot af
oberlandesgericht i Königsberg, har gjort resor öfver
större delen af Europa och flere gånger besökt de
skandinaviska landen, hvarvid han med förkärlek satt
sig in i Norges förhållanden. Bland hans arbeten må
anföras Schweden, Wisby und Kopenhagen (1867; »Resa
i Sverige 1865»,
1868), Aus baltischen landen (1878), Drei sommer
in Norwegen
(1881; ny tillökad uppl. under titeln
Sommerfahrten in Norwegen, 1884), monografien Henrik
Ibsen
(1883) och Baltische novellen (1884). P. har
öfversatt Ibsens »Peer Gynt» (1881) och norska
ballader (1883).

Passaron, de epirotiska konungarnas hufvudstad i
landskapet Molossis. Dess läge kan ej bestämmas.

Passarovicz (Passarowitz). Se Posjarevats.

Passato, Ital., handelst., sistlidne (månad).

Passau. 1. Stad i bajerska
regeringsomr. Nieder-Bayern, ligger nära Österrikes
gräns, vid Inns och Ilz’ förening med Donau samt
jernvägen till Regensburg och Nürnberg i Bajern
och till Wels (Linz–Salzburg) i Österrike. 15,409
innev. (1885), de fleste katoliker. P. är en af
de vackraste städerna vid Donau och består af den
egentliga staden, på den bergiga landtungan mellan
Donau och Inn, med en jernbro öfver Donau och
två öfver Inn, samt förstäderna Innstadt, på högra
stranden af Inn. Ilzstadt, på venstra stranden af
Ilz, och Anger, i vinkeln mellan Ilz och Donau. De
märkligaste byggnaderna äro domkyrkan S:t Stefan
(ursprungligen härstammande från 14:de årh., men
efter en eldsvåda ombyggd 1662–80 i sin nuvarande
gestalt), de forna furstbiskoparnas residens samt
det forna jesuitkollegiet, med ett bibliotek af
omkr. 30,000 bd. Staden är (sedan 1817) säte för en
biskop samt har ett lyceum, ett gymnasium och en
realskola. Vigtigaste industrialstren äro läder,
papper och porslin. En liflig handel drifves med
trävaror, spanmål och salt samt med de bekanta
Passau-smältdeglarna, som tillverkas hufvudsakligen
i den närbelägna byn Obernzell. P. var fordom en
stark fästning; det hade tvänne citadell Oberhaus
och Niederhaus (i vinkel mellan Donau och Ilz),
hvilka nu äro militära straffanstalter, samt två
fort, numera slopade. I närheten af P. ligger
den ryktbara vallfartsorten Mariahilf. – P. är
af mycket gammalt ursprung. Af romarna, som
der anlade en koloni af bataviska veteraner,
kallades det Castra Batava. – 2. Biskopsstift,
grundadt genom konkordatet af 1817 och lydande under
ärkebiskopsdömet Münchcn-Freising, omfattar 5,341
qvkm. – Ett äldre biskopsstift, furstbiskopsdömet
P
., räknade sin uppkomst från år 728 och omfattade
med tiden landet på båda sidor om Donau från
trakten vid Deggendorf t. o. m. markgrefskapet
Österrike. 1468 afsöndrades biskopsdömena Wien
och Wiener-Neustadt. 1262 löstes stiftet från
Bajerns öfverherrskap och blef ett riksomedelbart
territorium. Genom riksdeputationshufvudbeslutet 1803
blef det sekulariseradt (det hade då en areal af 991
qvkm.) och har sedan 1805 h. o. h. tillhört Bajern.

Passaufördraget kallas ett d. 2 Aug. 1552 i
Passau ingånget stilleståndsfördrag, enligt
hvilket fientligheterna i det schmalkaldiska
kriget inställdes. Det var frukten af personliga
öfverläggningar, hvilka sedan d. 26 Maj s. å. förts
mellan kejsar Karl V:s broder, konung Ferdinand af
Böhmen-Ungern, och kurfursten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free