- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
847-848

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Passavant ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Morits af Sachsen under medverkan af andra riksfurstar
samt sändebud från sådana. Konung Ferdinand,
som icke i allt delade sin broders politik och
behöfde protestanternas hjelp mot turkarna, hade
väsentligen bragt öfverläggningarna till stånd. Att
kejsaren misslyckats i sitt sträfvande att undertrycka
protestantismen och förvandla det tyska valriket till
ett habsburgiskt arfrike, blef genom detta fördrag
tydligt, ty enligt fördraget fingo protestanterna
i Tyska rikets hela område försäkran om att tills
vidare få åtnjuta fri religionsutöfning och lika
politiska rättigheter med katolikerna. Den närmare
bekräftelsen å denna sakernas ordning egde rum genom
religions-freden i Augsburg 1555.

Passavant [-va’ng], Johann David, tysk målare och
konstskriftställare, f. i Frankfurt a. M. 1787, deltog
i fälttåget mot Frankrike 1814 och kvarstannade sedan
i Paris, der han egnade sig åt konsten under Davids
och Gros’ ledning. I Rom anslöt han sig till den
tyska nyromantiska skolan (Cornelius och Overbeck)
och började svärma för äldre tyskt och italienskt
måleri. Hans konstnärliga försök betyda icke mycket
(han fick dock tillfälle att utföra ett öftentligt
verk, då han i Frankfurts berömda »Kaisersaal» målade
Henrik II, uppbyggaren af dômen i Bamberg), sitt
rykte förvärfvade han som skriftställare. P. utgaf
bl. a. en reseskildring, Kunstreise durch England und
Belgien
(1833), samt, efter åtskilliga studieresor
till England, Paris och Italien, sitt hufvudarbete:
Rafael von Urbino und sein vater Giovanni Santi (3
bd, 1839–58). Den rättade och betydligt tillökade
öfversättning eller snarare omarbetning af arbetet
på franska, som utfördes under författarens ögon
1856 och utgafs i Paris 1860 (2 bd), är ännu en af
de förnämsta skrifter vi ega öfver Rafael, särskildt
genom den fullständiga kronologiska katalog öfver hans
verk, ej blott målningar, utan äfven handteckningar,
som fyller verkets andra del. P. var direktör för
museet i Frankfurt, i hvilken stad han afled 1861.
C. R. N.

Passe, de (ds pas; äfven skrifvet de Pas, de
Pass, van Passe, van de Pas
etc.), holländsk
kopparstickarefamilj. 1. Crispin de P., den äldre,
f. omkr. 1540, d. omkr. 1629, var icke blott konstnär,
utan en vetenskapligt bildad man. Han graverade efter
Abr. Bloemaert, Moreelse, Marten de Vos och äfven
Rubens, men uppfann också sjelf kompositioner till
sina stick. Han lefde mest i Utrecht, men arbetade
derjämte i Köln samt besökte London och Paris,
i hvilken stad han illustrerade »L’instruction du
roy en l’exercice de monter à cheval par Messire
A. de Pluvinel» (1629), ansedt som ett af hans bästa
verk. För öfrigt graverade han en mängd porträtt. –
2. Crispin de P., den yngre, den föregåendes son,
f. i Utrecht 1570 eller 1576, undervisades af sin
fader, hvars manér han så troget följde, att det är
svårt att skilja deras verk från hvarandra. Ett af
hans hufvudarbeten är Les abus du mariage (1641)
med 120 qvinnoporträtt. Dessutom graverade han
flere blad efter målares arbeten.
– 3. Willem de P., den föregåendes broder, f. 1572
eller 1580 i Utrecht, undervisades af sin fader,
hvars stil han efterbildade bättre än någon af
bröderna. Han vistades en längre tid i London,
ditlockad af Van Dycks rykte, och han anses
äfven hafva dött i England. Hans flesta arbeten
äro porträtt. – 4. Simon de P., den föregåendes
broder, f. 1574 eller 1581, undervisades af fadern,
som han biträdde vid arbetet under sina yngre
dagar. 1613 begaf han sig till London, och 1624
kallades han af Kristian IV till Danmark, der han
var kunglig kopparstickare till 1647, då han synes
hafva dött. Under den tiden utförde han en mängd
stick, bland dem 100 porträtt af danska konungar
och personer ur konungafamiljerna. Äfven hans son
Crispin de P. lefde i Köpenhamn som gravör. –
Den äldre Crispins dotter, Magdalena de P. (f. 1576
eller 1583), vann rykte genom sina efterbildningar
af holländska målares landskap.

Passeier. Se Passeyr.

Passe-parole [passparåll], Fr., krigsv., »löporder»,
en befallning, som meddelas i têten af en marscherande
truppafdelning och upprepas från man till man hela
kolonnen igenom.

Passepied [passpie’], fransk dans i trippeltakt,
liknande menuetten, men snabbare, säges hafva sitt
ursprung från sjömännen i Basse Bretagne och i Paris
först blifvit utförd af gatdansare 1587. Under Ludvig
XIV infördes den i balletten, och ofta fick den äfven
en plats i instrumentala »sviter», der den likväl
hörde till de s. k. »intermezzi», d. v. s. de icke
regelbundna, utan tillfälliga dansstyckena, hvilka
stundom inskötos mellan sarabanden och giguen.
A. L.

Passepoil [passpåa’l]. Se Passpoal.

Passer. Se Husfinkslägtet.

Passera (Fr. passer), gå förbi, gå igenom; hinna
öfver, öfverskrida; tillbringa; förflyta, förgå;
hända, tilldraga sig; gå an, gillas, duga; anses,
gå och gälla. – Passerad, utblomstrad, hvars
ungdomsfägring vissnat.

Parsseres, zool. Se Tättingar.

Passersedel, krigsv., kallas vanligen en af
förpostchef eller högre befälhafvare utfärdad
skriftlig tillåtelse för viss person att utpassera
genom förpostlinien (se Förposter).

Passervigt (T. passirgewicht), den minimaltyngd,
som ett guldmynt måste innehafva för att i
statskassorna och i allmänna rörelsen emottagas
såsom fullvigtigt. För svenska 20-krone-stycken är den
»mindre» passervigten (d. v. s. den de måste ega qvar
för att vara lagligt betalningsmedel i förhållande
till statens kassor) 8,7814 gr., den »större»
passervigten (i förhållande till alla andra kassor)
8,9158 gr. För 10-kronestycken utgör passervigten
resp. 4,3907 gr. och 4,4579 gr., för 5-kronestycken
2,2267 gr. Jfr Krona, sp. 105, nederst.

Passevin [passvä’ng], Fr., fys., apparat för att
experimentelt visa, att tvänne vätskor med olika
specifik vigt lägga sig så, att den lättare af dem
flyter ofvanpå den tyngre.

Passevolans (se Passe-volants) kallades i Sverige
det förhållande inom armén att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free