- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
853-854

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Passavant ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nästan alla dennas innevånare taga någon del i
förberedelserna, och omkr. 500 af dem uppträda i
sjelfva spelet. Föreställningen, som räcker inemot 8
timmar, återgifver hela Jesu lidandes historia ända
till himmelsfärden och fullständigas ytterligare
genom lefvande bilder (tablåer) ur Gamla test. samt
det hela sammanbindande körsånger. Skådebanan,
som för tillfället bygges på en stor öppen plats
och endast delvis sättes under tak, består af ett
stort »proscenium», hufvudsakligen afsedt för kören,
arkitektoniska landskap på ömse sidor, med djupt
perspektiv för processionerna och vissa enskilda
uppträden, samt slutligen i midten en med förhänge
försedd mindre scen, der den egentliga handlingen
försiggår och tablåerna anordnas. Åskådarerummet,
som på senare tider också delvis skyddats af tak,
är afsedt för omkr. 6,000 personer, men måste ofta
lemna plats för än större skaror. Det hela, som
bär prägeln af en religiös folkhögtid af storartadt
slag, gör ett på en gång beundransvärdt konstnärligt
och genom sin fromma naivitet gripande intryck på
åskådarna. (Jfr E. Devrient: »Das passionsspiel in
Oberammergau» 1851, 3:dje uppl. 1880, samt arbeten
af Clarus, 1860, Hartmann, 1880, och Daisenberger,
1881.) Sommaren 1880 uppfördes i Muri (kantonen
Aargau, Schweiz) passionsspel efter mönstret i
Oberammergau. Man har äfven försökt efterbildningar
å de moderna teatrarna af dessa passionsspel,
t. ex. på hofteatern i Karlsruhe (jfr G. zu
Putlitz: »Die erfüllung relig. aufgaben durch die
dram. kunst», tidskr. »Deutsche Rundschau», 1875).
S-e.

Passionsverktygen, de redskap, som förekommo
vid Kristi pinande och aflifvande, finnas ofta
afbildade å medeltida konstverk såsom symboler af
Kristi lidande. De vigtigaste äro kolonnen, vid
hvilken Frälsaren var bunden under gisslingen,
riset och gisslet, svettduken, törnekronan, korset,
spikarna, hammaren, röret med svampen samt lansen.

Passiv (Lat. passivus, af pati, lida), emottaglig
för intryck, overksam, viljelös, oföretagsam,
liknöjd, trög (i motsats till aktiv, se d. o.). –
Passiva, handelst., skulder (se under Aktiv). –
Passiv bolagsman. Se Kommanditbolag. – Passiv form
(passivum, passiv), gramm., den form af verbet,
hvilken uttrycker, att subjektet är föremål för en
på detsamma riktad verksamhet eller är innehållet
i ett verbs handling (motsats: aktiv form). Se
Verb. – Passiv handel, ett lands in- och utförsel,
företagen icke med inhemska, utan med utländska
arbetskrafter och kapital. – Passiv kroppsrörelse,
gymn. Se Aktiv. – Passivt motstånd består deri att
man icke vidtager särskilda åtgärder för att hindra
en saks verkställighet, utan motsträfvigt eller för
våld fogar sig efter densamma.

Passivitet, overksamt tillstånd; liknöjdhet,
tröghet, brist på sjelfverksamhet; en mystikers
själstillstånd, då han öfverlemnat sig åt
öfversinliga intryck. – Fys. Doppar man en jerntråd
i utspädd salpetersyra af mindre än 1,35 egentl.
vigt, upplöses jernet hastigt.
Doppas jerntråden deremot i koncentrerad salpetersyra,
upplöses han icke af syran, och en gång doppad
i koncentrerad salpetersyra, upplöses han icke
vidare af mindre koncentrerad syra. Denna jernets
egenskap att efter neddoppning i koncentrerad syra
icke vidare upplösas kallas passivitet. En dylik
passivitet erhåller jernet äfven, om det uppvärmes
i en spritlåga, till dess det anlöper. Man anser,
att denna jernets s. k. passivitet beror på den
oxidhinna, som bildas vid jernets anlöpning till
följd af uppvärmningen, och antager, att en liknande,
ehuru mycket tunnare, hinna bildas äfven vid jernets
nedförande i koncentrerade syror, emedan dessa lätt
och hastigt lemna från sig det till oxidhinnans
bildande nödiga syret. I mindre koncentrerade, mindre
syrerika syror hinner ej den skyddande hinnan att
bildas, innan syran på annat sätt angriper jernet;
men ökas härvid syretillförseln med tillhjelp af en
galvanisk ström, inträder ett annat förhållande. Om
en jerntråd sättes i förbindelse med en platinatråd
och bägge nedföras t. ex. i salpetersyra af 1,35
egentl. vigt, så bildas ett galvaniskt element,
och den då uppstående strömmen förer tillräckligt
med syre till jerntråden, för att den skyddande
oxidhinnan skall hinna bildas på honom. I mera utspädd
svafvelsyra måste man använda en galvanisk stapel
för att uppnå samma resultat. Passivt jern står i
elektromotoriskt hänseende mycket nära platinan och
kan derför användas till elektroder i voltametrar
i stället för platina. Äfven andra metaller, i
synnerhet vismut, koppar och tenn, visa liknande
passivitetsfenomen, ehuru mycket mindre tydligt
än jernet. A. Bi-n.

Passkarta, sjöv., ett mera detaljeradt och i större
skala efter växande (Merkators) projektion uppgjordt
sjökort. R. N.

Passow, Franz Ludwig Karl Friedrich, tysk lexikograf,
f. i Ludwigslust 1786, åtnjöt vid Leipzigs universitet
handledning af G. Hermann, kallades 1807 af Göthe
till Weimars gymnasium såsom öfverlärare i grekiska,
åtog sig 1810 uppdraget att leda samt omorganisera
läroverket Conradinum nära Danzig och vardt 1815
professor i klassisk fornkunskap vid universitetet i
Breslau. Död derstädes 1833. P. vann mycket anseende
både genom sin lärareverksamhet och sina skrifter. Han
är mest känd genom Griechisches handwörterbuch
(1819–24, 5:te uppl. 1841–57; »Grekiskt och svenskt
lexikon», 2 bd, 1841, öfvers. af G. V. Gumaelius).

Passpoal (Fr. passepoil), ett snöre, som är
insydt i sömmen på yttersidan af uniformsbyxor
eller i kanten af kapp- och rockkragen eller af
rocken eller å uppslag samt har annan färg än
det öfriga klädet. Passpoalerna på byxorna hafva
ofta på ömse sidor bredare lister af samma färg.
H. W. W.

Passulae. Se Russin.

Passus (Lat., steg). 1. Romerskt längdmått, omfattade
afståndet mellan samma fots två olika ståndpunkter
(ej afståndet från den ena foten till den andra)
och var således dubbelt så stort som ett »steg»
hos oss. 1 passus var = 5 rom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free