- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
873-874

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Patagoniska kanalerna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Post- och Inrikes tidningar (sjelfva
beskrifningen fick ej offentliggöras),
kunde enhvar deremot protestera och påkalla
förnyad pröfning af kollegiet. Sedermera kunde
privilegiet ej klandras. Inom viss tid skulle
uppfinningen utöfvas vid äfventyr att privilegiet
eljest förföll eller meddelades någon annan. –
Kollegiets pröfningsrätt väckte emellertid snart
missnöje, och efter upprepade framställningar
från riksdagen utfärdades d. 13 Dec. 1834 en ny
författning i ämnet. Benämningen privilegium
utbyttes då mot »patent», som skulle meddelas
af Kommersekollegium enligt anmälningssystemet
utan föregående nyhetspröfning. Deremot bestämde
kollegiet patenttiden efter uppfinningens vigt
och värde. Beskrifningen skulle vid patentets
förlust offentliggöras i ofvan nämnda tidning, och
inom viss tid derefter kunde patentet (på grund
af bristande nyhet eller felaktig beskrifning)
klandras hos kollegiet, der tvisten afgjordes genom
af parterna valda kompromissarier. Sedermera kunde
patentet ej klandras. Inom två år och sedermera
årligen skulle uppfinningens utöfvande styrkas
hos kollegiet. Utländing kunde erhålla patent, men
måste inom ett år öfverflytta hit eller öfverlåta
patentet på svensk undersåte. Ny patentförordning
utfärdades d. 19 Aug. 1856. De väsentligaste
nyheterna i denna författning voro följande. Patent
fick ej meddelas å läkemedel eller å uppfinning,
hvars begagnande strede mot gällande lag, allmän
säkerhet eller goda seder. Endast uppfinnare
blefvo berättigade till patent. Utländing kunde
innehafva patent, men skulle representeras af här
bosatt ombud. Klandertalan kunde utan inskränkning
till viss tid anställas hos allmänna domstolarna. –
Sedan K. M:t d. 11 Maj 1877 tillsatt en komité för
att utreda gagnet af patentskydd samt, derest det
skulle finnas ändamålsenligt, utarbeta förslag till
ny patentförordning äfvensom författningar rörande
skydd för varumärken samt mönster och modeller, afgaf
denna komité betänkande rörande dessa ämnen d. 6
Nov. 1878. Ny patentförordning utfärdades d. 16 Maj
1884. I denna författning stadgas nyhetspröfning och
uppbud samt patentbeskrifningarnas offentliggörande
genom patentmyndighetens försorg (om patentmyndigheten
se Patentbyrån). Patenttiden är för alla patent lika:
15 år. Utöfningsbevis skola ej längre ingifvas,
men uppfinningen dock inom viss tid utöfvas. Vid
patenträttens förlust skola vissa successivt stigande
patentafgifter årligen erläggas. Licenstvång finnes
ej, men K. M:t eger förordna, att en patenterad
uppfinning mot ersättning skall upplåtas till
allmänhetens begagnande eller utöfvas för statens
räkning. Alla tvister om patents giltighet handläggas
i första instans af Stockholms Rådstufvurätt. Mål
rörande intrång i patenträtt tillhöra fortfarande
allmänna domstolarna. Äldre patent kunna
utbytas mot patent enligt 1884 års författning.
H. E. G. H.

Patentlogg, sjöv., logg-instrument, hvars
konstruktion betydligt afviker från den ursprungliga
s. k. »skäddloggens» (se Logg). Patentloggarna
äro väsentligen af tvänne slag, nämligen dels
distans-mätare, i hvilka vattnets
mottryck vid fartygets rörelse drifver en rotator,
som antingen släpar i vattnet (släploggs-systemet)
eller är satt i omedelbar förbindelse med fartygets
botten, under det att afläsningsapparaten dock är
anbragt inombords, dels fart-mätare, der nyssnämnda
tryck direkt verkar på afläsnings-apparaten. Af
båda slagen hafva olika modeller konstruerats i
Skandinavien. Den nyaste, som grundar sig på den
senare principen, är marin-ingeniören vid svenska
flottan O. Hults hydro-aërostatiska logg,
i hvilken vattnet inpressas i ett bottenrör och
trycket genom en luftblåsa (regulatorn) meddelar
sig till luften i fina ledningsrör, i hvilkas ändar
afläsnings-apparater äro fastskrufvade. Dessa, som
kunna anbringas på flere olika ställen i fartyget,
äro ett slags aneroid-barometrar, i hvilka lufttrycket
verkar utifrån och inåt, och å hvilka visaretaflorna
äro uppgraderade i knop (naut. mil) och
underafdelningar deraf. Instrumentet är äfven försedt
med en lika enkel som sinnrik »nollställningsapparat»,
genom hvilken det kan justeras under hvilken fart
som hälst. Härvid vrides blott på en vattenkran,
hvarigenom visaren genast ställer sig på nollpunkten,
om ingen missvisning finnes; i annat fall flyttas han
dit med tillhjelp af en urnyckel. Detta slags logg,
som är apterad på de flesta svenska örlogsfartyg
m. fl., har visat sig ega stor tillförlitlighet,
synnerligast vid högre fart. – I Norge har kapten
M. Petersen uppfunnit den s. k. vattenloggen,
som i hufvudsak tillämpar samma princip, medan
kapten G. A. Rung i Danmark vid konstruktionen af
sin s. k. pnevmatiska logg användt den nästan rent
motsatta, nämligen principen för vattnets sugning.
R. N.

Patentmedicin, läkemedel, hvars sammansättning hålles
hemlig, således detsamma som arcanum (se d. o.). I
synnerhet i utlandet bedrifves mycket ofog med
sådana läkemedelsblandningar, å hvilka fabrikanterna
vanligen uttaga patent (deraf namnet »patentmedicin»).

Patentunionen. Se Patentlagstiftning.

Pater (plur. patres), Lat. fader; husfader,
familjefader; bildl. upphofsman, beskyddare, vårdare,
välgörare (jfr Pater patriae); hos katolikerna
benämning för klosterbroder (munk), särskildt
en sådan, som är prestvigd. – I Rom betecknade
man med ordet patres husfäderna eller ätternas
hufvudman. Ordet (vanligen med tilllägget conscripti)
öfvergick till följd deraf att betyda »rådsfäderna»,
d. v. s. senatorerna, senaten; således patres
(et) conscripti, rådsfäder och särskildt invalda,
eller p. conscripti, hela samlingen af vederbörligen
inskrifna senatorer. Stundom menade man med patres
jämväl patricierna (se d. o.). Patres är slutligen
den latinska benämningen på de s. k. apostoliska
fäderna och kyrkofäderna (se dessa ord). R. Tdh.

Pater [patär], Jean Baptiste Joseph, fransk
målare, f. 1696, d. i Paris 1736, var son till en
bildhuggare, Antoine Joseph P., som gaf honom den
första undervisningen och sedan skickade honom till
Watteau i Paris. P., som målade efter sin tids
smak och önskningar samt dermed förvärfvade sig
tillnamnet »peintre des fêtes galantes», var i sitt
arbete öfvermåttan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free