- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
891-892

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Patricius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

menskliga framåtskridandets tjenst verkar kanske icke
någon kraft mäktigare än patriotismen, hvilket har
sin grund i dennas egenskap att ej kunna utveckla sig
och ega bestånd annat än genom sjelfva den känsla,
som förädlar den, nämligen kärleken till rättvisa
och frihet. Jfr Kosmopolitism.

Patriotligan (la Ligue des patriotes), fransk politisk
förening, stiftades d. 18 Maj 1882 af skalden Paul
Déroulède
. Denne, som föddes 1846, deltog som
frivillig med lysande tapperhet i fransk-tyska
kriget och har genom sina i en mängd upplagor
spridda samlingar af eldiga patriotiska dikter
(»Chants d’un soldat», 1872, och »Nouveaux chants
d’un soldat», 1875) sökt upplifva sina landsmäns
mod och förbereda dem till ett hämdekrig mot det
segerrika Tyskland. Patriotligan skulle, enligt
de ursprungliga stadgarna, fullkomligt afhålla
sig från allt deltagande i den inre politiken
och i stället söka samla män och ynglingar af alla
partier i en gemensam förening med Elsass-Lothringens
återförvärfvande till mål. Patriotligan utgifver en
illustrerad veckotidning, »Le Drapeau», med bidrag
af Frankrikes förnämsta skalder, författare och
konstnärer. Vid den årliga nationalfesten d. 14 Juli,
vid gymnastikfester, militäriska eller fosterländska
minneshögtider m. m. har patriotligan spelat en
stor och stundom bullersam rol. För införande af
kropps- och vapenöfningar bland ungdomen har ligan
utvecklat en berömvärd verksamhet. Ligan har fått en
mycket stor spridning, i synnerhet bland de många
i Frankrike bosatte elsass-lothringarna. Men efter
åtskilliga slitningar och tvister sprängdes hon
fullkomligt, då Déroulède d. 1 Maj 1888 genomdref
följande tillägg till stadgarna: »Patriotligan har
till ändamål de republikanska institutionernas
reformerande». Patriotligan är numera och tills
vidare en boulangistisk partiförening, hvars
ändamål är att ombilda författningen och göra
general Boulanger till diktator. Men omkr. hälften
af ligans förra medlemmar har utgått och bildat
en ny förening, Union patriotique de France
(Franska patriotföreningen), som vill hålla sig
fri från all partipolitik samt har till ändamål
att återvinna Elsass-Lothringen och skydda den
franska industrien mot främmande konkurrens.
E. W.

Patripassianer (af Lat. pater, fader, och passus,
som lidit). Se Antitrinitarier.

Patris. Se Matris.

Patristik l. patrologi, den särskilda del af den
historiska teologien, som har till föremål för sin
behandling kyrkofäderna (Lat. patres), deras lif,
lära och skrifter. Skiljer man mellan patristik
(Lat. patristica doctrina, »kyrkofädernas lära») och
patrologi, menas med den förra den i kyrkofädernas
skrifter framställda läran och med den senare den
vetenskapliga behandlingen af kyrkofädernas lif, lära
och skrifter. – Om den s. k. patristiska filosofien
se Medeltidens filosofi. J. P.

Patrizzi (Patritius), Francesco, italiensk filosof,
f. 1529, d. 1597, professor i filosofi i Ferrara och
Padua, hörde till dem af
renaissancens filosofer, som rönt ett starkt inflytande
af platonismen och neo-platonismen, ehuruväl
han endast med ofantligt stora modifikationer
anslöt sig till dessas läror. För öfrigt är han
en representant för den katolska reaktionen och
trodde sig i den platonska filosofien hafva funnit
ett utmärkt medel för katolicismens befästande i
det allmänna tänkesättet. Gud är enligt honom den
rena, bestämningsiösa enheten, från hvilken väl en
emanation egt rum, men blott inom den gudomliga
treenigheten sjelf. Verlden är skapad genom Guds
fria vilja. Naturen fattar P., i likhet med de
flesta tänkare på hans tid, såsom besjälad. Vid den
närmare redogörelsen härför förlorar han sig ofta i
det fantastiska. Han utgaf bl. a. Nova de universis
philosophia
(1591). L. H. Å.

Patroklos (Lat. Patroclus), Grek. hjeltes., en af
trojanska krigets hjeltar, Achillevs’ vapenbroder, var
son af Menoitios från Opus. Se Achilles och Hektor.

Patrologi (af Grek. pater, fader, och logos,
lära). Se Patristik.

Patron (Fr. patron, af Lat. patronus, se
d. o.). 1. Skyddshelgon, skyddsherre; tjänstefolks
benämning på sin herre och husbonde, då han icke
har annan titel; bruksegare, godsegare; förr äfven
titel på handelsidkare; egare af ett gods, med hvars
innehafvande följer rättighet att tillsätta prestman
inom församlingen (se Jus patronatus). – 2. Från
betydelsen skyddsherre, med bibegrepp af hjelpare,
rådgifvare, härleder sig den af modell, mönster,
förebild, särskildt vid utförandet af bildprydda
väfnader (gobelintapeter, haute-lisse). Ordet nyttjas
äfven i ungefär samma betydelse som sjablon för att
beteckna en i papp eller metallbleck uthuggen figur,
med hvars hjelp målningar kunna utföras å en vägg,
en tapet, spelkort o. s. v. – 3. Se Docka 3. –
4. Ett skotts ammunition, innesluten i en hylsa
af papper (papp) eller metall. Patronhylsor af
papp (med mässingsbotten) nyttjas numera endast
till jagtgevär. De äro cylindriska, då deremot
metallhylsorna (af mässing eller koppar) äro koniska
och försedda med en utstående kant för att lättare
kunna utdragas. Om patronen saknar kula, kallas den
lös, blind eller öfningspatron, i annat fall kallas
den skarp. Papperspatronen (dock innehållande endast
krutet) kom först i bruk i Gustaf II Adolfs armé,
der äfven patronkök l. patronväskor (läderväskor
för gevärspatronernas förvaring; jfr Kartusch
2) funnos från 1620. Kula och krut förenades
först i slutet af 1600-talet. Enhetspatronen
(se d. o.) nyttjades först vid Dreyses gevär,
metallpatronen först vid Remingtongeväret. Patroner,
hvilkas kulor hafva tändhatt eller sprängsats,
kallas explosionspatroner och användas att tända
lätt brännbara ämnen (föreställare, ammunitionskistor
o. dyl.). Äfven till kanoner hafva försökts patroner,
hvilka innehålla endast krut och antändningsmedel,
hvaremot projektilen införes särskildt för
sig. De hafva dock ej ännu fått någon allmän
användning. Jfr Eldhandvapen, Kardus, Laddning.
4. H. W. W.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free