Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Patricius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Patronageförening (-tronasj-; Fr. patronage, beskydd,
hägn). Se Fångvårdssällskap.
Patronatsrätt och patronelt pastorat. Se Jus
patronatus och Pastorat.
Patronus (Lat, plur. patroni) hette hos romarna
ursprungligen en patricisk husfader i förhållande
till hans klient (se d. o.). Ordet brukades jämväl
i afseende på en frigifven slaf om hans förre
husbonde, vidare om en förnäm och inflytelserik
romare i förhållande till ett främmande (af Rom
beroende) samhälle eller folk, hvars rätt och bästa
han i Rom främjade. Så voro Marcellerna patroni
för Sicilien. Jämväl samfund och sällskap hade
sin patronus. Särdeles ofta begagnades ordet om en
parts försvarare inför rätta, eller advokat. Det
hade ock en mera omfattande betydelse af beskyddare,
gynnare i allmänhet. – I Sverige betecknas med ordet
en enskild person, som eger rättighet att tillsätta
prestman i en församling. Se vidare Jus patronatus.
R. Tdh.
Patronymikon, plur. -ka (af Grek. pater, fader,
och onyma, namn), kallas i det grammatiska språket
ett personnamn, som angifver fädernehärkomst,
t. ex. Peliden (Grek. Peleides, »Pelevssonen»,
d. v. s. Achillevs). Jfr Metronymikon och Namn.
A. M. A.
Patrull (Sp. patrulla, Fr. patrouille), krigsv.,
kallas hvarje mindre truppafdelning – vanligen
uppgående till endast några man under en befälhafvare –,
hvilken utsändes för att spana efter fienden,
genomsöka en viss trakt, upprätthålla förbindelsen
med andra afdelningar eller efterse, att egna poster
fullgöra sin tjenst. Officerspatrull kallas en
kavalleripatrull, som föres af en officer. Sådana
patruller utsändas, vanligen på långt afstånd,
då något af synnerlig vigt förefaller, eller i de
riktningar, i hvilka man med någorlunda säkerhet
väntar fienden. Alltefter patrullernas uppgift
särskiljer man för öfrigt rekognosceringspatruller,
förbindelsepatruller, visiterpatruller (sådana
förekomma äfven vid vakter i fredstid), förpatruller,
sidopatruller och efterpatruller under marsch,
stridspatruller (under rörelser, som kunna leda
till strid) m. fl. Patrulltjensten är särskildt vid
kavalleriet af synnerligen stor betydelse. Jfr Rund. –
Patrullera, göra patrulltjenst; gå fram och tillbaka
på en plats för att aktgifva på hvad som försiggår.
C. O. N.
Patrullbåt (se Patrull), sjöv., båt med väl beväpnad
besättning under befäl af officer eller underofficer,
som för bevakningstjenst utsändes från till ankars
liggande flotta, eskader eller mindre afdelning
örlogsfartyg. Denne har sig ålagdt att undersöka om de
på fartyg och stränder utsatta posterna äro vaksamma,
vidare att anropa alla farkoster och båtar, uppbringa
dem, hvilka synas misstänkta, samt inrapportera allt
af vigt, som inträffar. Jfr Rundbåt. R. N.
Partschkau, stad i preussiska regeringsomr. Oppeln
(Schlesien), vid Glatzer Neisse och jernvägen mellan
Glatz och Neisse. 5,861 innev. (1885).
Patsjuli. Se Patchouli.
Patterson [pä’ttersön], Elisabeth, Jérôme Bonapartes
första maka, föddes i Baltimore
1785. När Jérôme, brodern till Frankrikes styresman
och vid den tiden blott fregattkapten, under en
vistelse i Amerika friade till den sköna, rika och
äregiriga köpmansdottern, gaf hon med nöje sitt
samtycke och ingick med honom ett hemligt äktenskap,
i Dec. 1803. I Mars 1805 reste de till Europa, men
förbindelsen underkändes af Napoleon. Jérôme böjde
sig nesligt för broderns vilja, och sedan den unga
amerikanskan i England födt en son, återvände hon
i Okt. s. å. till sitt hemland. Påfven vägrade att
stadfästa äktenskapets ogiltighet; sjelf sökte och
vann hon 1813 hos staten Marylands representation
en förklaring om behörig skilsmässa. Efter Jérômes
död (1860) gjorde hon och hennes son anspråk på
hälften af hans qvarlåtenskap, men förlorade den
derom anställda processen. Hon afled i Filadelfia
d. 4 Aug. 1879. Sonen, Jérôme Bonaparte-Patterson,
hvilken var stor egendomsegare, dog före henne
(1870), men efterlemnade flere barn.
Patti, hamnstad på norra kusten af Sicilien,
prov. Messina, 50 km. v. s. v. om Messina. 5,000
innev. (1881). Omkr. 6 km. ö. om P., vid hafvet,
vid Capo Tindaro, låg den grekiska kolonien Tyndaris.
Patti. 1. Carlotta P., italiensk sångerska, f. 1840
i Florens, dotter till tenorsångaren Salvatore P.,
studerade först pianospel för H. Herz i Paris, men
egnade sig sedermera åt sångstudier och debuterade
1861 i New York. Ett olycksfall, som gjorde henne
halt, tvang henne snart att öfvergifva skådebanan,
men såsom koloratursångerska skördade hon lagrar
under flerfaldiga konstresor i Europa (Sverige
1868), Amerika och Australien. Sedan 1879 är hon
gift med violoncellisten Demunck. – 2. Adelina
P., dramatisk sångerska, den föregåendes syster,
född d. 19 Febr. 1843 i Madrid, uppträdde redan som
barn med kolossal framgång på konserter i Amerika
och debuterade 1859 i New York såsom Lucia. Sin
utbildning såsom sångerska erhöll hon genom sin svåger
M. Strakosch, gift med hennes syster Amelia. Hennes
konstresor till London, Paris, Petersburg, Wien,
Italien o. s. v. hafva utgjort fullständiga
triumftåg. Hon är en koloratursångerska af första
rang, lika berömd för föredragets absoluta renhet och
underbara smidighet som för stämmans guldklingande
skönhet, hvaremot styrkan icke är ovanlig. Rösten är
en hög sopran med omfånget c1–f3. Hennes lifliga och
uttrycksfulla dramatiska talang lämpar sig bäst för
den komiska operan. Hon gifte sig 1868 med markisen
H. de Caux, men lefde mestadels skild från sin man och
blef slutligen (1886), efter vunnen laglig upplösning
af detta äktenskap, gift med sin ständige följeslagare
på senare konstresor, tenorsångaren Nicolini
(se denne). Hon eger ett praktfullt slott i Wales.
Pattinsonering, metallurg., kallas efter uppfinnaren,
engelsmannen Hugh Lee Pattinson (d. 1858), en metod
att koncentrera silfverhalten i verkbly på det sätt
att det smälta blyet får afsvalna mycket långsamt,
hvarvid kristaller anskjuta, hvilka äro mindre
silfverhaltiga än den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
