- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
913-914

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paulli ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

användande af källorna och en god stil, som dock
vittnar om de gamla latinska ordböjningarnas redan
inträdda förfall.

Paulus från Egina, grekisk läkare i 7:de årh., en
längre tid bosatt i Alexandria, skref ett medicinskt
kompendium, hvars kirurgiska del eger ett högt,
sjelfständigt värde, och som blef af stort inflytande
på läkekonsten hos araberna samt genom dem medelbart
på den vesterländska fåltskärskonsten. Arbetet utgafs
på grundspråket i Venezia 1528 och i Basel 1538. Bland
öfversättningar af detsamma märkes en engelsk af Adams
(1845–47).

Paulus från Samosata, sektstiftare, vardt 260 biskop
i Antiochia, men afsattes 272 af kejsar Aurelianus,
sedan en synod i Antiochia 269 fördömt P:s lära,
enligt hvilken Kristus ursprungligen var en menniska,
som egde Guds opersonliga logos inneboende i sig
och derigenom utvecklade sig till gudomlighet. P:s
anhängare, samosatenianerna, höllo ihop tills in på
300-talet. Jfr Antitrinitarier.

Paulus Heliae. Se Eliesen.

Paumotu-öarna l., officielt, Tuamotu-öarna, af
Krusenstern kallade Låga öarna, af Bougairiville
Farliga öarna, en till Polynesien hörande stor
ösamling i Stilla hafvet s. om Marquesas-öarna. De
ligga utbredda öfver 11 breddgrader (14°–25°
s. br.) och 24 längdgrader (124°–148° v. lgd
fr. Greenw.) samt bestå af 80 korallöar, nästan utan
undantag lagunöar, som hafva en sammanlagd areal af
1,068 qvkm., och af hvilka många äro obebodda. Liksom
hela arkipelagen äro äfven de enskilda öarna riktade
i n. v.–s. ö. Med undantag af 4 äro öarna låga,
betäckta med endast ringa jord. Växtlighet och
djurverld äro till följd af den vattenfattiga kalkbottnen
mycket torftiga; dock hafva alla öarna kokospalmer,
som jämte brödfruktträd, bananer, arum och fisk lemna
innevånarna deras uppehälle. Vid de flesta öarna
fiskas perlmusslor. De fyra höga, från de öfriga till
sin byggnad afvikande öarna äro Elisabet (Henderson),
Pitcairn (se d. o.), Makatea, som består af idel
madreporakalk, samt Mangareva l. Gambier-öarna,
ett stort korallref, som omsluter en hamnlagun af
30 m. djup samt 4 större och 9–10 mindre öar och
klippor, alla af vulkaniskt ursprung. Dessa öar äro
utomordentligt branta och vilda, försedda med rik
vegetation och godt dricksvatten. Befolkningen i hela
arkipelagen uppgår till omkr. 6,000 pers. Innevånarna
på Gambier-öarna äro rarotonganer; på de öfriga
likna de tahitierna, men äro mörkare än dessa. De
vestra öarna kommo redan i slutet af förra årh. i
beroende af Tahiti och med denna ö 1844 under franskt
protektorat. Detta utsträcktes snart öfver hela
arkipelagen, som 1881 blef omedelbar fransk besittning
(kolonien Tahiti och Moorea). Franska myndigheterna
bo på Fakarava, som har den bästa hamnen i vestra
gruppen. Från Tahiti blefvo innevånarna på de
vestra öarna omvända till protestantismen, hvilken
de förblifvit trogna, oaktadt katolikerna inrättat
en mission på Anaa. Gambier-öarnas befolkning är
katolsk. Den första upptäckten
af arkipelagen gjordes genom spanioren Pedro
Fern. Quiros, som 1606 upptäckte de längst i
s. ö. belägna öarna Ducie och Elisabet. Nya upptäckter
gjordes sedermera af Le Maire och Schouten (1616),
Roggeveen (1721), Wallis (1767), Bougainville (1768),
Cook (1769), men först i 19:de årh. hafva öarna
närmare undersökts af ryssen Bellinghausen (1819),
engelsmannen Beechey (1821) och nord-amerikanen Wilkes
(1839).

Pauperism (af Lat. pauper, fattig), fattigdom,
ett öfver större befolkningslager utbredt armod
af kronisk art; en i ett helt land eller å en ort
rådande nödställdhet bland kroppsarbetarebefolkningen,
i det att en del af denna till följd af arbetsbrist
är mer eller mindre hänvisad till offentligt eller
enskildt understöd och de, som hafva arbete, med
sin lön endast kunna bereda sig det mest nödtorftiga
lifsuppehälle. – Redan medeltiden hade känning af
en pauperism, yttrande sig bl. a. i kringströfvande
band af väpnade tiggare, som satte skräck i hela
land, samt det mera fredliga och af lagen tillstadda
tiggeriet utanför klostren. Pauperismens moderna
egendomlighet är eländets sammanträngning till
de stora manufakturorterna. Fabriksindustrien,
som gifvit upphof till de derur härflytande,
sorgliga missförhållandena, har också ensam
möjliggjort pauperismens bekämpande, genom inbördes
understödsföreningar, sparkassor, skolor (äfven
yrkesskolor), bättre helsovård, nykterhetsförbund,
förvärfvande af egna bostäder o. s. v. Allting, som
kan stärka de moraliska driffjädrarna hos arbetaren
och höja individens produktionsförmåga, är egnadt att
bidraga till pauperismens undanrödjande, denna mycket
maktpåliggande angelägenhet för vårt tidehvarf. Jfr
Arbetslön, Fattig och Proletariat.

Paupertas. Se Penia.

Paus (Lat. pausa), afstannande, uppehåll, afbrott,
hvila. – Musikt. (Ital. pausa, Fr. silence,
Eng. rest), tystnadstecken; det tillfälliga
upphörandet af enskilda eller alla stämmors föredrag
under ett tonstyckes gång (samtliga stämmors tystnad
kallas generalpaus). Det forngrekiska paustecknet
för det kortaste tidsvärdet (chronos protos) var
bokstafven lambda ([lambda]), för längre värden densamma med
olika varierade streck ofvanför. Från tonskriften med
»neumer» känner man inga paustecken. Hos trubadur-
och minnesångare felas de mestadels, likaså i
lutetabulaturen. Deremot hade mensuralmusiken
ett utveckladt system af pauser, motsvarande de
olika värdena: för longa imperfecta ett tvärstreck
öfver hälften af liniesystemet, för longa perfecta
öfver tre fjerdedelar af d:o samt för lägre värden
fr. o. m. brevis väsentligen samma tecken som de
nuvarande, hvilka äro

illustration placeholder


Paus för ett större antal takter tecknas med att
skrifva taktantalet i siffror ofvanför tvärstrecket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free