- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
919-920

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauwels ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Pavia. 1. Provins i norra Italien, omgifven af
prov. Milano i n., Piacenza i ö., Genua i s.,
Alessandria i s. v. och Novara i v. Areal 3,345
qvkm. 478,618 innev. (1881). Landet är med undantag
af den södra, bergiga delen ett bördigt slättland
(»Lombardiets trädgård»), som vattnas af Po med dess
bifloder Sesia, Agogna, Terdoppio, Ticino och Olona
fr. v. samt Staffora och Trebbia fr. h. Dessutom
genomskäres prov. af ett rikt förgrenadt nät af
kanaler, af hvilka Naviglio di Pavia (från Olona
vid Milano till Ticino vid Pavia) är den största. –
2. Hufvudstad i ofvannämnda provins, ligger på
venstra stranden af Ticino och Naviglio di Pavia
samt jernvägen Pisa–Genua–Milano, med bibana till
Cremona. Öfver Ticino leder en täckt marmorbro,
216 m. lång, till den på en ö i Ticino belägna
förstaden Borgo Ticino, och längre upp ligger en
762 m. lång jernvägsbro. Staden har breda, raka
gator och ett af Viscontierna 1360–69 uppfördt,
förfallet citadell (nu kasern) samt omgifves af till
en del ännu bibehållna vallar och murar, hvilka med
sina 12 gamla torn (fordom hade staden så många,
att den kallades »de hundra tornens stad», città di
cento torri
) äro af målerisk verkan. Flere af stadens
byggnader hafva stort arkitektoniskt intresse. Den
treskeppiga basilikan S. Michele (från 12:te årh.,
nyligen restaurerad) är ett af de vackraste ännu
qvarstående profven af lombardisk stil, och som den
var de förste konungarnas af Italien kröningskyrka,
erhöll den 1863 titeln »basilica reale». Katedralen
S. Stefano. efter Bramantes utkast påbörjad
1488 af en hans lärjunge, invigdes 1609, men är
ej fullbordad. Den består af en åttahörning om 26
m. genomskärning, i hvilken ett treskeppigt långhus
med halfrunda kapell samt ett likadant utveckladt
chor och tvärbyggnad utmynna. Den innehåller
bl. a. Augustinus’ graf, ett praktfullt skulpturverk
i rent gotisk stil, påbörjadt 1362, med flere hundra
figurer (helgon och allegoriska gestalter). Till
samma tid som dômen hör klosterkyrkan Canepanuova, en
likaledes efter Bramantes ritning uppförd åttahörnig
kupolbyggnad. Stadens betydelse härrör hufvudsakligen
af dess i medeltiden berömda universitet (formligen
inrättadt 1361 af kejsar Karl IV, ehuru det gör
anspråk på att härstamma från en af Karl den store
stiftad skola), som nu består af tre fakulteter
(för juridik, medicin och kirurgi samt matematik
och naturvetenskaper) och räknar 40–50 lärare samt
500–600 studerande (ännu 1860 1,475 studerande). Till
detsamma höra, jämte flere vetenskapliga institut,
två s. k. konviktskollegier, Collegio Borromeo och
Coll. Ghislegieri, stiftade af Milanos ärkebiskop
Carlo Borromeo (1563) och af påfven Pius V af
familjen Ghislegieri (1569). Universitetsbiblioteket
grundades af Maria Teresia (1754) och räknar
öfver 175,000 bd. Andra undervisningsanstalter äro
tekniskt-agronomiskt institut, gymnasium, biskopligt
seminarium samt konstskola. Staden är säte för en
biskop. Dess industri är obetydlig, men handeln
ganska omfattande. Innevånarnas antal uppgick 1881
till 29,733. Omkr. 8 km. norr om P. ligger vid
jernvägen till Milano det
berömda Certosa di P. (se d. o.). – Staden kallades
af romarna Ticinum och erhöll först mot slutet af
7:de årh. namnet Papia l. Pavia. Den härjades af
Attila 452, af Odovakar 476 samt befästes efter 489
af Teoderik. Efter en treårig belägring (569–572)
tvangs den att gifva sig åt langobarderna och blef
det langobardiska rikets hufvudstad. Efter dettas
fall (774) blef den de italienske konungarnas
kröningsstad. Från midten af 1300-talet hörde
P. till familjen Visconti och blef senare en
del af hertigdömet Milano. 1524 belägrade Frans
I af Frankrike länge förgäfves staden och vardt
nära Certosa di P. d. 24 Febr. 1525 slagen af en
kejserlig här under konnetabeln af Bourbon samt
tillfångatagen. Till hämd derför vardt P. 1527
eröfradt af en fransk här under Lautrec och undergick
en flere dagars plundring. Med Milano kom P. 1714
till Österrike. 1796 intogs staden af Bonaparte. De
revolutionära rörelserna i Febr. 1848 undertrycktes
af österrikarna, och universitetet stängdes. Vid ett
nytt uppror i Mars s. å. lemnade österrikarna staden,
och sardinska friskaror inryckte, men österrikarna
återvände 1849. Jämte det öfriga Lombardiet förenades
P. 1859 med Sardinien.

Paviljong (Fr. pavillon, af Lat. papilio i
betydelsen lusttält), en byggnad med tältliknande tak
eller för ett mera tillfälligt ändamål uppförd af
lättare material, särskildt som förlustelseplats
(trädgårds-paviljong, skjut-paviljong,
brunns-paviljong). Paviljonger kallas äfven de
högre, mera framspringande, ofta med spetsiga tak
försedda midt- och hörnpartier, som i en större
byggnadskomplex afbryta de lägre längorna,
t. ex. Louvres paviljonger. De framträda inom
Frankrikes renaissancekonst som en förfinad ombildning
af medeltidens hörntorn. – En byggnadskomplex
säges i öfverensstämmelse härmed vara uppförd efter
paviljongsystemet, när de behöfliga lokalerna äro
förlagda i olika, smärre byggnader, sammanbundna genom
gångar eller längor. Denna anläggning förekommer vid
sjukhus, kaserner o. d. (se Kasern).

Pavlograd, stad i ryska guvern. Jekaterinoslav,
vid Votsjja, ett tillflöde till Dnjeprs biflod Samara,
och jernvägen Charkov-Sebastopol. Omkr. 11,000 innev.

Pavlovsk, ett 27 km. s. om Petersburg vid Slavjanka
beläget kejserligt lustslott, bygdt 1780, ombygdt
efter en eldsvåda 1807, med bibliotek, tafvelgalleri
och åtskilliga andra samlingar. Särskildt utmärkande
för P. äro dess vackra park samt en vauxhall,
i hvilken om sommaren aftonkonserter hållas, som
ditlocka tusentals gäster från Petersburg. Invid
slottet har staden Pavlovsk (omkr. 3,500
innev.) uppstått, från hvilken jernväg går till
Petersburg.

Pawnee (pani), indianfolk i Nord-Amerika. Se
Indianer, sp. 520.

Pavo. Se Påfogelslägtet.

Pavor, mytol. Se Mars.

Pawtucket [paotö’cket], stad i nord-amerikanska
staten Rhode Island, 6,5 km. n. ö. om Providence,
på ömse sidor om den segelbara Pawtucket river,
som ofvanför det 15 m. höga fallet i staden kallas
Blackstone river.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free