- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
927-928

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pechsten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förhindra reformplanen (den s. k. »akten om personlig
säkerhet samt säkerhet om eganderätten»). Vid
riksdagen 1771–72 var han mössa, deltog i
förhandlingarna om den s. k. kompositionen (se d. o.),
var en tid tillförordnad öfverståthållare, men
förmådde ej hindra revolutionen af d. 19 Aug. 1772,
som ledde till omstörtandet af Frihetstidens
författning. P. reste då till Småland, utsände en
berättelse om revolutionen och förklarade sig för
högste befälhafvare för detta landskaps regementen,
utan tvifvel i afsigt att göra våldsamt motstånd,
men blef d. 23 Aug. gripen i Jönköping, hölls
en tid fängslad på Gripsholms slott (i Katarina
Jagellonicas rum) och ställdes (Nov.) inför krigsrätt
i Stockholm. Men då han varit nog försigtig att
ej utfärda några bestämda order till motstånd,
kunde han ej fällas. Han förmåddes emellertid att
begära nåd och lösgafs då d. 12 Jan. 1773, hvarefter
han på egen begäran fick afsked från krigstjensten
(d. 22 April s. å.). Under den lugna tiden af Gustaf
III:s regering höll P. sig stilla på sin egendom
Alhult, men då konungen blef föremål för missnöje,
började han åter röra på sig. Under det trassel, som
kronobrännerierna förorsakade, uppträdde han 1780–81
såsom smålandsallmogens ledare och förespråkare, och
vid 1780 års riksdag tog han lifligt del i de hemliga
förbindelser, i hvilka den adliga oppositionen
då inlät sig med den ryska beskickningen. Vid 1789
års riksdag var han en af de adelsmän, som Gustaf
III lät fängsla för att underlätta Förenings- och
säkerhetsaktens genomdrifvande, och den förbittring,
som denna statskupp uppväckte bland adeln, beredde
honom nu omsider tillfälle att hämnas för det afbrott
i hans politiska bana, som Gustaf III åstadkommit
genom 1772 års revolution. Enligt en mängd vittnesmål
var han medelpunkten i den sammansvärjning, som
kostade Gustaf III lifvet, men han hade förstått att
så sopa igen sina spår, att han ej kunde öfverbevisas
om delaktighet i konungamordet. Han insattes
emellertid på bekännelse på Varbergs fästning, der
han afled d. 29 Maj 1796. S. B.

Pechsten (T. pechstein, af pech, beck), geol.,
petrogr.,
en vulkanisk, massformig bergart, som,
i stort sedt, kan anses bestå af naturligt glas,
uppkommet genom den ursprungligen glödsmälta
massans hastiga afkylning och stelnande. Pechstenen
har fullkomligt mussligt brott, mer eller mindre
beckliknande fettglans och svartgrön, brun eller
rödbrun färg samt låter med lätthet sönderslå sig
i skarpkantiga stycken. På grund af olikheter,
hvad beträffar den mikroskopiska strukturen eller
sammansättningen, kan man afskilja trachytpechsten
och felsit- eller porfyrpechsten. Pechsten är icke känd
inom Skandinavien.
E. E.

Pecht, August Friedrich, tysk målare och
konstskriftstäliare, f. 1814, studerade vid akademien
i München 1832–35, deltog med Fr. Hanfstängel
i det bekanta verket öfver Dresdengalleriet,
var porträttmålare i Leipzig och arbetade åren
1839–40 i Paris under Delaroche. 1854, efter att
hafva uppehållit sig på olika orter i Tyskland samt
besökt England och Italien, slog han sig ned i München. Såsom
målare höll han sig hälst till den literärhistoriska
genren: Göthe föreläsande Faust vid hofvet i Karlsruhe
(i museum i Karlsruhe), Schillers mottagande efter
uppförandet af »Die räuber» i Mannheim, Göthes
presentation vid hofvet i Weimar
m. fl. Derjämte
har han utfört fresker i München och i Konstanz samt
utgifvit (med A. v. Ramberg) karakterer ur Schillers
verk, (ensam) Lessing-galleri och Göthe-galleri samt
(med flere andra) Shakspeare-galleri (utgifvet med
svensk text i 3 bd 1873–75). Till dessa med fina
gravyrer illustrerade skaldegallerier har P. äfven
författat texten, hvarjämte han skrifvit berättelser
öfver världsutställningarna 1867, 1873 och 1878
samt utgifvit Deutsche künstler des neunzehnten
jahrhunderts
(4 serier, 1877–85; 2:dra ser. i
omarb. och tillökad uppl. 1887). Sedan Okt. 1885
utgifver han den illustrerade tidskriften »Die kunst
für alle».

Pechuran. Se Pechblende.

Peck, engelskt rymdmått för spanmål och andra torra
varor, = 1/4 bushel = 2 gallons (i England = 9 liter,
i Nord-Amerikas förenta stater = 8,8 l.).

Pecopterideae Brongn., bot. paleont., en helt och
hållet artificiel ormbunksfamilj, omfattande de
fossila former, hos hvilka de vanligen flere gånger
pardelade bladens småflikar äro fasta på rachis med
hela sin bas samt försedda med en relativt stark,
ända mot spetsen tydlig medelnerv, från hvilken
sidonerverna åt ömse sidor utgå. Småflikarna
äro oftast helbräddade, på sin höjd tandade.
A. G. N.

Pecora, boskapsdjur, zool., bilda en ordning af
gruppen idislare inom däggdjurens klass. Från sina
närmaste slägtingar: kameldjuren (Tylopoda) och
dvärgmyskdjuren (Traguli), skilja de sig derigenom
att magen är fyrrummig samt att framtänder saknas
i öfverkäken och ersättas af en broskartad
valk. Fötterna äro försedda med klöfvar och
osymmetriska tåleder; endast den yttersta af dessa
stöder mot marken. Af tårna äro den tredje och den
fjerde väl utbildade; deremot saknas den första, och
den andra och den femte förefinnas merendels såsom mer
eller mindre utbildade rudiment. Oftast saknas äfven
de öfre hörntänderna. Den normala tandformeln är:
framtänder 0 i öfverkäken (3 i underkäken), hörntänder
0 i den öfre (1 i den undre) käken, oäkta kindtänder
3 och äkta kindtänder 3, allt i hvarje käkhalfva. De
sistnämnda tänderna äro i allmänhet större än de
oäkta, och deras emaljveck bilda två halfmånformiga
öar. Gombenens bakre kant sträcker sig föga eller
icke bakom de bakersta kindtänderna. Ögonhålorna
omslutas baktill af pann- och okbenens förenade
bakre utskott. Öfverkäksbenen skiljas af tårbenen
från pannbenen. Underkäksbenen äro framtill förenade
medelst en söm och sammansmälta icke. Skulderbladet
är trekantigt och försedt med väl utbildad kam, och
skulderhögen är nästan alltid tydlig. Underarmens båda
ben äro sammanvuxna, men tydliga. Tredje och fjerde
mellanhands- och mellanfotsbenen hafva sammansmält
till ett s. k. kanonben, som nedtill bär två skilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free