- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
931-932

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pechsten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

städer), tillhöra den primära undervisningen. Dessa
senare hafva i allmänhet, der de ej upphört,
så fullkomligt uppgått i de särskilda kommunernas
folkskoleväsende, att t. o. m. namnet pedagogi numera
endast på ett eller par ställen torde användas om
dessa skolor.

Förhållandena vid de egentliga pedagogierna
äro hufvudsakligen bestämda genom k. bref af d. 22
Nov. 1861. I vissa hänseenden, t. ex. med afseende på
läseårets längd och dess fördelning i terminer, gälla
samma föreskrifter som vid de allmänna läroverken,
i andra hänseenden deremot icke. Någon allmänt
gällande plan för undervisningen finnes icke,
utan denna bestämmes för hvarje särskild pedagogi
efter bepröfvande af stiftets biskop. I allmänhet
förete likväl undervisningsplanerna en viss
likhet med den, som gäller för klasserna 1–3 vid
de allmänna läroverken; dock förekommer äfven
latin på sina ställen. De egentliga pedagogierna
delas i tvåklassiga och enklassiga. Af hvartdera
slaget finnas f. n. 9. Med angifvande af deras
lärjungeantal vårterminen 1888 erhåller man
följande förteckning. Tvåklassiga: Hjo (9 lärj:r),
Södertelge (56), Köping (33), Nora (20), Hedemora
(15), Grenna (9), Kungelf (18), Kungsbacka
(15) och Borgholm (19). Enklassiga: Öregrund
(9), Ulricehamn (6), Mariefred (10), Lindesberg
(21), Säter (20), Simrishamn (33), Falkenberg
(14), Laholm (26) och Mönsterås (10). Enligt
den för dessa läroverk gällande stat finnas vid
hvarje tvåklassig pedagogi 1 rektor, 1 kollega,
1 musik- och 1 gymnastik-lärare. Dessutom hafva för
pedagogierna i Södertelge och Köping genom särskilda
k. bref medel anvisats tills vidare för aflöning af
en teckningslärare. Vid hvarje enklassig pedagogi
finnes enligt stat endast 1 lärare (»pedagog»). – I
de bland »Bidrag till Sveriges officiela statistik»
af Ecklesiastik-departementet utgifna berättelserna
»om statens allmänna läroverk för gossar» redogöres
äfven för de egentliga pedagogierna. S. N.

Pedagogik (Grek. paidagogike, näml. techne; af pais,
barn, och agoge, handledning), uppfostringskonst;
uppfostringslära; teorien för ungdomens uppfostran
och för dess undervisning; vetenskapen om lagarna
och reglerna för undervisning.

Pedagogiska biblioteket i Stockholm är afsedt att
utgöra en för allmänheten tillgänglig boksamling,
omfattande företrädesvis arbeten, som röra uppfostran
och undervisning. Förslag till bibliotekets
upprättande väcktes af doktor N. G. W. Lagerstedt
1883 inom Stockholms läraresällskap, hvars styrelse
åtog sig att förverkliga den förelagda planen. Från
skilda håll inflöt efter hand ett betydligt antal
äldre och nyare arbeten, och till bestridande af de
mest oundgängliga utgifterna insamlades en mindre
penningesumma. Biblioteket öppnades slutligen 1885
i Jakobs lägre allmänna läroverks byggnad (79 o. 81
Regeringsgatan), der det sedan dess förblifvit
inrymdt. Vid den tiden uppgick antalet band till
närmare 3,000, af hvilka de flesta voro svenska
arbeten. För att genom inköp möjliggöra en tillökning
af denna samling beslöt Stockholms läraresällskap
att bilda en förening med namnet »Pedagogiska bibliotekets,
vänner». Utom den årliga inkomsten från denna,
förening har biblioteket åtnjutit ett årligt bidrag
af 500 kr. från öfverstyrelsen för Stockholms,
folkskolor samt erhållit två af staten beviljade
anslag, hvartdera å 1,500 kr. Ehuru bibliotekets
penningemedel således varit ganska knappa,
har likväl boksamlingen ansenligt tillväxt,
i främsta rummet genom gåfvor från enskilda och
depositioner från myndigheter. Biblioteket har
dessutom skaffat sig vidsträckta förbindelser inom
de flesta europeiska land och i de nord-amerikanska
staterna, hvarigenom afdelningen för utländsk
literatur riktats så hastigt, att dea numera utgör
en tredjedel af hela boksamlingen. Vid 1887 års
slut hade biblioteket omkr. 8,000 band, omfattande
pedagogiska arbeten och afhandlingar, kortare och
utförligare läroböcker, vetenskapliga arbeten,
in- och utländska tidskrifter, referensböcker,
vidare skolprogram, skolstatistik, lagar,
förordningar, betänkanden, riksdagsförhandlingar,
böcker för ungdom m. m. Jfr Pedagogiska museer.
J. M-r.

Pedagogiska blad, en af lektor G. Sjöberg
1875–77 i Stockholm utgifven »tidskrift för
elementarläroverken», med uppgift att kritiskt
behandla frågor rörande dessa läroverks organisation
och läroboksliteratur ämte undervisningsmetoder
i olika läroämnen, att meddela underrättelser om
det svenska och grannlandens skolväsende samt att
i öfrigt uppmärksamma alla angelägenheter af vigt
för elementarlärarna.

Pedagogiska föreningen i Stockholm bildades 1846,
på förslag af lektor J. Elfving, med ändamål att
bereda sina medlemmar tillfälle till ett lifligare
utbyte af tankar och åsigter i ämnen, som röra
uppfostran och undervisning. Denna förening bestod
såväl af offentliga och enskilda lärare som af
läroverks styresmän och andra för uppfostringsväsendet
nitälskande personer. Hon hade haft till föregångare
det på 1830-talet (sannolikt 1832) i hufvudstaden
stiftade »Pedagogiska sällskapet», hvilket dock ej
lemnat efter sig några spår af större lifaktighet. Det
nya sällskapet omfattades, med så mycket större
intresse, som vid tidpunkten för dess stiftande
genomgripande reformer inom skolväsendet förelågo till
afgörande. Föreningen föranstaltade de första allmänna
svenska läraremötena i Stockholm (1849 o. f.) samt
ett lokalt möte af skolmän från hufvudstaden och
dess omgifningar. Pedagogiska föreningen upplöstes
i midten af 1850-talet, och i dess ställe uppstod
»Stockholms läraresällskap». J. M-r.

Pedagogiska museer (skolmuseer, permanenta
skolutställningar
), samlingar af skolmateriel samt
böcker och andra skrifter, som behandla eller stå
i samband med uppfostran och undervisning. Den
äldsta inrättningen af detta slag torde vara museet
(»The educational museum») i Toronto (Canada),
grundadt 1856, som dock utom egentligen pedagogiska
samlingar innehåller äfven naturhistoriska samlingar,
modeller till åkerbruksredskap m. m. Dernäst i ålder
kommer skolafdelningen (»The educational division»)
af South

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free