Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pegasos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stundom räknas, och med Hermes, tänkt såsom
vältalighetens gud. Åt henne helgade tempel funnos
i Athen och i Sikyon. Hos romarna motsvaras
den grekiska P. af Suada eller Suadela.
A. M. A
Pejla, sjöv. 1. Med kompassens tillhjelp iakttaga
riktningen, väderstrecket, hvaruti ett föremål synes
från en viss punkt. Jfr Pejling. – 2. Pejla pumpen,
att medelst pejlstocken, en i längdmått uppgraderad,
med snöre försedd käpp, som nedsläppes i pumpen
eller en särskild ränna, undersöka huru högt vattnet
står i fartyget. Benämningen härleder sig från
Holl. peil, en märkestång, hvarmed vattenstånden
vid ebb och flod uppmättes (jfr Pegel). Deraf
äfven det gamla uttrycket »pejla djupet»,
d. v. s. loda, undersöka vattnets djup. Jfr Plikta.
R. N.
Pejling (bäring, azimut), sjöv., riktningen från en
punkt till ett föremål, angifven af den horisontala
bågen från meridianen (d. v. s. från nord eller syd)
till vertikal-planet genom föremålet. Se Kompass. –
Kryss-pejling, samtidig pejling af tvänne föremål,
utlagda i sjökortet. Uppdrages genom de båda punkterna
de motsatta kompass-strecken, så blir liniernas
skärningspunkt fartygets ställe i kortet. R. N.
Pejlqvadrant, afdriftsqvadrant, sjöv., en i
kompass-streck uppgraderad qvadrant af bly l. dyl.,
hvarmed man pejlar kölvattnet för att utröna huru
mycket fartyget under segling drifves åt lä. Se
Afdrift 2. R. N.
Pejlskifva, sjöv., ett instrument, som vid pejling
nyttjas i st. f. pejlkompassen (se Kompass), består
af en vridbar, graderad, cirkelrund skifva eller
ring, indelad i kompass-streck eller grader på såväl
öfverkant som innerkant. Den lodräta graderingen,
som belyses af nakterhuslampan, är afsedd att nattetid
afläsas. Kring medelpunkten rör sig äfven, oberoende
af ringen, en lineal med dioptrar eller klykor för
kikare, hvilka genom pendeltyngder ständigt hållas
lodräta. Pejlskifvan är ovedersägligen ett praktiskt
och nyttigt bihang till styrkompassen och har på sista
tiden kommit i allmännare bruk. Sådana instrument
hafva konstruerats af Arwidsson (i Sverige),
Olsen (i Norge), Tuxen (i Danmark) och nu senast
af kapten J. Hägg vid svenska flottan (se fig. i
art. Nakterhus). R. N.
Pekah, konung i Israels rike 758–728 f. Kr., svingade
sig upp på tronen genom att lönmörda konung Pekahja
(760–758), för hvilkens lifvakt han var anförare. I
förbund med Syriens konung inföll han i Juda rike och
belägrade Jerusalem. Men konung Ahas i Juda kallade
Assyriens konung Tiglatpileser till hjelp. Denne
infann sig med en här och besegrade de förbundne
konungarna, hvilket var begynnelsen till riket Israels
undergång genom assyrerna. Kort derefter mördades
P. af Hosea, som derefter uppsteg på tronen. J. P.
Pekanen, fiskmården, Martes pennanti, zool., hör
till familjen vesledjur (Mustelidae) inom rofdjurens
ordning (Ferae) och däggdjurens klass. Färgen är
mycket mörk, nästan svart, endast på hufvudet,
i nacken och på ryggen med inblandadt grått; dock
gifves det mycket ljusa, kastanjbruna eller ljusbruna,
t. o. m. gulaktigt hvita exemplar. Kroppens längd
är 60 och svansens 30–35 cm. – Arten är hemma
i hela Nord-Amerika. Djurets vanliga boningar
utgöras af hålor, som det gräfver i närheten af
flodstränderna. Dess föda består till största delen
af däggdjur, som vistas i närheten af vatten. Skinnet
skattas för sina täta, fina, glänsande stickelhår
och sin mjuka bottenull ganska högt i pelsmarknaden.
C. R. S.
Pekarin. Se Nafvelsvinen.
Pekarskij, Peter Petrovitj, rysk
literaturhistoriker, f. 1827, var adjunkt vid ryska
vetenskapsakademien i Petersburg och dog 1872. Hans
hufvudarbeten äro Nauka i literatura v Rossiji
pri Petre velikom (Vetenskap och literatur under
Peter den store, 2 bd, 1862), ett genom grundlig
och omfattande forskning synnerligen utmärkt verk,
samt ryska vetenskapsakademiens historia. Bland
hans mindre skrifter (de flesta i Vet.-akademiens
»Zapiski») må här ytterligare nämnas Upplysningar
till Lomonosovs biografi (»Zap.» VIII, 1865), Om
kejsarinnan Katarina II:s publicistiska och literära
verksamhet (»Zap.» III, 1863) samt Representanterna
för den kievska lärdomen i 17:de årh. (»Otetj. Zap.»,
1862). Lll.
Pe-king, kinesiska rikets hufvudstad och kejsarens
residens, ligger i prov. Pe-tsji-li på en stor
alluvialslätt och står genom den kanaliserade
Ta-hung-ho i förbindelse med floden Peiho. Staden
består af tvänne delar: Nui-king (inre staden), af
främlingar vanligen kallad »tatar- l. mandsju-staden»,
och Wai-king (yttre staden), oftast kallad
»kines-staden». Dessa benämningar äro dock
missledande, enär den inre staden ej omslutes af den
yttre, utan stöter intill den senares norra mur. De
yttre murarna omkring den dubbla staden omsluta en
areal af omkr. 65 qvkm. och hafva en längd af 48 km. I
olikhet med vallarna i de flesta kinesiska städer äro
P:s i godt skick. De, som omsluta tatarstaden, den
äldsta stadsdelen, äro 15 m. höga och 12–18 m. breda,
medan de omkring kinesstaden, hvilka byggdes 1543,
hafva 9 m. höjd och 4,5–7,5 m. bredd. Vallgången
är stensatt och skyddas af ett kreneleradt
bröstvärn. Yttersidorna af vallarna äro förstärkta
med qvadratiska stöd, uppförda på ett afstånd af 50
m. från hvarandra, och på toppen af dessa stå vakttorn
för de tjenstgörande trupperna. Hvar och en af stadens
16 portar skyddas af en halfcirkelformig enceinte,
och öfver dem resa sig höga torn, rikt försedda med
skottgluggar. – Folkmängden anslås till omkr. 1 mill.,
ett oproportionerligt litet antal i förhållande till
stadens areal, beroende derpå att stora sträckor,
i synnerhet i kinesstaden, äro obebyggda. Sedd från
vallarna, har P. nästan utseendet af en trädgård. –
Inom tatarstaden ligger Hwang-king (kejsarestaden),
som i sin ordning omsluter Tzse-kin-king (den
förbjudna purpurstaden), i hvilken det kejserliga
palatset ligger. På norra sidan af Tzse-kin-king och
skild från den genom en graf ligger en konstgjord
upphöjning, kallad King-sjan (utsigtskullen). Denna
jordvall, som bildar ett framstående föremål i
utsigten öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
