- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
985-986

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pendel, fys. - Pendelfotometern. Se Kemiska fotometern - Pendentiv, svickel, hvalfsvickel, byggnadsk. - Pendjab, Penjab, Pandjab, Panjab l. Punjab (Pers., »de fem flodernas land», på Pendjabispråket Pantjanada) kallas i geografisk bemärkelse det triangel formiga område i nordvestra Indien, som begränsas af Indus, Satledj och nedre Himalaja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

menar den reducerade pendellängden, d. v. s.
längden af den enkla pendel, som svänger lika
hastigt som den sammansatta. Den reducerade
pendellängden är lika med afståndet mellan
upphängningspunkten eller upphängningsaxeln och
en dermed parallel linie inom kroppen, hvars alla
materiella punkter svänga såsom enkla pendlar,
oberoende af de omgifvande materiella punkternas
accelererande eller retarderande inflytande. Denna
med upphängningsaxeln parallella linie kallas
svängnings- l. oscillationsaxel; dess skärningspunkt
med ett vertikalplan genom pendelns tyngdpunkt kallas
svängnings- l. oscillationspunkt. Matematisk kalkyl
visar, att oscillations- och upphängningsaxlarna äro,
reciproka, d. v. s. att, om man låter en sammansatt
pendel svänga omkring sin oscillationsaxel, hans förra
upphängningsaxel varder oscillationsaxel. Kater
har tillämpat detta vid konstruktionen af sin
s. k. reversionspendel, medelst hvilken man kan
bestämma den reducerade pendellängden hos en
sammansatt pendel. Reversionspendeln består af en
pendelstång, försedd med tvänne fasta stålaxlar,
som hafva eggarna vända mot hvarandra, en större,
likaledes fast cylindrisk vigt samt två mindre på
stången flyttbara vigter, af hvilka den ena består af
två delar, hvilka för finare inställning äro förenade
med hvarandra medelst en mikrometerskruf. Har man
genom upprepade försök lyckats placera de flyttbara
vigterna så, att pendeln gör lika många svängningar
på tidsenheten, på h vilkendera af eggarna han
upphänges, så är hans reducerade pendellängd på
denna ort bestämd; och med tillhjelp af denna pendel
och pendellagarna kan man sedan lätt bestämma andra
pendlars reducerade pendellängd på samma ställe. –
Galilei anses vara den förste, som upptäckte, att
en och samma pendels svängningar äro isokrona; men
det är tämligen säkert, att Huygens var den förste,
som (1656) tillämpade isokronismen till reglering af
gången hos ur.

Pendel-urens drifkraft är antingen en elastisk fjäder
eller en fallande vigt (lodet, a; se fig.), som sätter
valsen m och derigenom hela urverket i rörelse. Men
emedan lodet verkar fortfarande och således förorsakar
en i hastighet tilltagande rörelse, måste man använda
en hämmande kraft, som inskränker den tilltagande
rörelsen inom korta tidsperioder, och dertill användes
pendeln, be. Denna är förenad med ankaret, de, hvilket
omvexlande ingriper än på den ena, än på den andra
sidan i tänderna på det vid valsen m fästa steghjulet
nn,
så att detta hjul under en dubbel pendelsvängning
icke kan vridas omkring längre än 1 tand. Om pendeln
på en sekund gör en svängning fram och en tillbaka
samt hjulet har 60 tänder, så vrider det sig omkring
ett hvarf på en minut. En sekundvisare kan således
anbringas vid m och en minutvisare fästas vid valsen
af ett annat hjul, som är på det sätt förenadt med
nn, att det vrider sig 1 hvarf, under det att nn
gör 60 hvarf. Vigten eller vigterna återgifva åt
pendeln den förlust i rörelse, som friktionens och
luftens motstånd förorsaka. Pendel-urets hastiga
eller långsamma gång beror endast på
pendelns längd, hvilken kan förändras genom
pendelskifvans flyttning.

Pendlar begagnas äfven för flere andra såväl praktiska
som vetenskapliga ändamål, t. ex. inom
artillerivetenskapen (se Ballistik), för taktmätning
(se Metronom), för bestämmandet af jordens
form och täthet (jfr Jorden 1) samt till ett
noggrant bestämmande af tidslängden af en sekund
och tyngdkraftens acceleration (g) på olika orter
(se Fall-lagar och Fallmaskin). – En pendel, som
gör en enkel svängning på en sekund, kallar man en
sekundpendel. Dess längd måste vara olika vid olika
latituder, ty lagen för den enkla pendeln gifver oss,
om vi sätta t = 1, l = g/[pi]2. Längden är således lika
med tyngdkraftens acceleration, dividerad med
[pi]2. Sekundpendelns längd är derför minst vid eqvatorn
och störst vid polerna. På grund af J. Svanbergs
och Cronstrands pendelförsök skulle i Stockholm,
hvars latitud är 59° 20’ 35", g vara 9,8183 m. och
sekundpendelns till hafsytan reducerade längd 994,80182
mm. – Om pendelplanets vridning och detta fenomens
användning såsom bevis för jordens rotation se
Foucaults pendelförsök. A. Bi-n.

Pendelfotometern. Se Kemiska fotometern.

Pendentiv (Fr. pendentif, af Lat. pendere, hänga ned),
svickel, hvalfsvickel, byggnadsk., det buktiga,
till sin hufvudform tresidiga fält, som uppstår
vid sidan af eller mellan kupor, hvilka skära
in i ett hvalf. Pendentivet begränsas uppåt af en
horisontal eller buktig linie samt å de båda sidorna
af båglinier; spetsen är riktad nedåt. Särskildt
kallar man pendentiv de fyra tresidiga, kupiga fält,
som uppstå i hörnen af ett fyrkantigt, kupoltäckt rum
öfver de bärande pelarna, mellan gördelbågarna och den
på dem hvilande horisontala krans, från hvilken den
egentliga kupolen tager sin början. Se Hvalf, sp. 135.

Pendjab, Penjab, Pandjab, Panjab, l. Punjab (Pers.,
»de fem flodernas land», på Pendjabispråket
Pantjanada) kallas i geografisk bemärkelse det
triangelformiga område i nordvestra Indien, som
begränsas af Indus, Satledj och nedre Himalaja, men
omfattar såsom administrativ enhet ett vida större
område, som i v. sträcker sig till Afganistans gräns
och i ö. till Djamna samt in. omfattar vasallstaten
Kasjmir i Himalaja. Arealen utgör 368,942 qvkm., deraf
276,176 qvkm. äro omedelbart britisk besittning. Sitt
namn har landet af de fem floder, hvilka alla upprinna
på Himalaja och slutligen, förenade till en ström,
utgjuta sin vattenmassa i Indus. Dessa äro från
v. till ö. Djelam l. Behat (forntidens Hydaspes),
Tjinab (Akesines) Ravvi (Hydraotes), Vjasa l. Bejas
(Hyfasis, Bibasis l. Hypasis) samt Satledj l. Gara
(Hesidros). Genom dessa floder delas landet i fem
större afdelningar, doáb (af do, två, och ab, vatten)
d. v. s. trakter mellan två sammanflytande floder,
nämligen Sind Sagar mellan Indus och Djelam, Chadj
mellan Djelam och Tjinab, Rechna doáb mellan Tjinab
och Rawi, Bari doáb mellan Rawi och den förenade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:30:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfal/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free