- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1005-1006

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pension, årligt underhåll, i synnerhet det årliga underhåll, som staten, arbetsgifvare eller husbönder gifva sina tjenare, då de till följd af ålderdom eller andra omständigheter blifva oförmögna att sköta sin tjenst eller förrätta sitt arbete - Pensionär, den, som åtnjuter pension - Pensum, plur. pensa, Lat., egentl. »det utvägda»; förelagdt arbete; lexa - Pentadesma R. Br., bot., farmak., ett slägte af resliga träd - Pentaglott, en bok på fem olika språk - Pentagon, matem., regelbunden femhörning - Pentagram l. pentalfa, en uråldrig mystisk figur - Pentagynia, bot. - Pentakosiomedimner kallades i det forna Athen efter den af SOlon genomförda klassindelningen den förmögnaste klassen af medborgare - Pentalfa. Se Pentagram - Pentamera, zool., benämnes af Latreille en afdelning bland skalbaggarna - Pentamerus, paleont., fossilt slägte bland armfotingarna - Pentameter, metr.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enke- och pupillkassan, Artisternas och literatörernas
pensionsförening, Handelsflottans pensionsanstalt

(se dessa ord). – En detaljerad redogörelse för
pensionsväsendet lemna i den på grund af k. br. d. 19
Sept. 1879 i Statistiska centralbyrån under utgifning
varande »Aflönings- och pensionsstatistik» (utgörande
Lit. X. af »Bidrag till Sveriges officiela statistik»
1881, 1883, 1886–87).

De vigtigaste pensionskassorna i Finland äro
Civilstatens enke- och pupillkassa (se d. o.), Finska
militärens enke- och pupillkassa (inrättad d. 11
Okt. 1849) samt Ecklesiastik- och skolstatens enke-
och pupillkassa (stiftad d. 1 Maj 1842). – I Danmark
är pensioneringen ordnad enl. lag af d. 5 Jan. 1851
(med vissa tillägg genom lag af d. 24 Febr. 1858). Om
de i Danmark och Norge vigtigaste pensionskassor för
ämbets- och tjenstemäns enkor se Enkekasse.

Pensionär [pang-; se Pension], den, som åtnjuter
pension; den, som undervisas i en pension,
lärjunge; med visst arvode försedd extra läkare vid
Fältläkarekåren (se d. o.), likställd med löjtnant.

Pensum, plur. pensa, Lat., egentl. »det (åt någon)
utvägda»; förelagdt arbete; lexa; noga bestämdt
kunskapsmått, som fordras för någon examen.

Pentadesma K. Br., bot., farmak., ett slägte af
resliga träd, hörande till nat. fam. Guttiferae
Juss., kl. Dodecandria L., och nära beslägtadt
med de gummigutta-gifvande slägtena Garcinia
och Gambogia. P. butyracea Don., »smörträdet»,
i Sierra Leone lemnar ur sin frukt vid insnitt en
ymnig, tjock, gul, smörliknande mjölksaft, som af
infödingarna begagnas i deras matlagning, men icke
gerna fördrages af européer på grund af sin starka,
terpentinliknande smak. O. T. S.

Pentaglott (af Grek. pénte, fem, och glossa
l. glotta, tungomål), en bok (t. ex. en bibel) på
fem olika språk.

Pentagon (af Grek. pente, fem, och gony, vinkel),
matem., regelbunden (liksidig och likvinklig)
femhörning. Hvarje vinkel i femhörningen är 108°,
och om sidan antages vara a,
så är ytan a2/4 [rot]25 + 10 [rot]5. – Stundom nyttjas ordet
pentagon i vidsträcktare bemärkelse och är då
liktydigt med plan rätlinig femhörning i allmänhet.
G. E.

Pentagram (af Grek. pente, fem, och gramma,
inristadt tecken) l. pentalfa (d. v. s. ett femfaldigt
A), en uråldrig mystisk figur, sammansatt af fem
kring en liksidig femhörning ställda likbenta
illustration placeholder

trianglar. Pentagrammet, som äfven kallas »konung
Salomos sigill», var hos pythagoréerna tecken
för helsan (det kallas derför ock på latin salus
Pythagorae
), hos israeliterna sinnebild af 5 Mose
böcker, eljest äfven af de 5 sinnena o. s. v. samt
anbragtes t. ex. på s. k. amuletter) under medeltiden
för att skydda menniskor och husdjur mot trolldom.

Denna figur, hvilken, som bekant, kan uppritas med
fem linier i ett enda drag, kallas på tyska drudenfuss
eller alpenkreuz, på svenska alfkors (se d. o.).

Pentagynia (af Grek. pente, fem, och gyne, qvinna),
bot., Linnés namn på den bland ordningarna i de
13 första klasserna af sexualsystemet, hvilken
igenkännes derpå att pistillernas antal är fem.
O. T. S.

Pentakosiomedimner (Grek. pentakosiomedimnoi,
af pentakosioi, femhundra, och medimnos, ett mått
för torra varor; se Medimn) kallades i det forna
Athen efter den af Solon genomförda klassindelningen
den förmögnaste klassen af medborgare, hvilkas
jordegendom ansågs gifva en afkastning, som i värde
motsvarade minst 500 medimner säd. Enligt den solonska
författningen voro pentakosiomedimnerna, hvilka äfven
hade att vidkännas de drygaste skattebördorna,
ensamma valbara till högre statsämbeten,
hvilket företräde dock sedermera afskaffades.
A. M. A.

Pentalfa. Se Pentagram.

Pentamera, zool., benämndes af Latreille en
afdelning bland skalbaggarna (Insecta coleoptera),
som har alla benens tarser 5-ledade, till skilnad
från Tetramera och Trimera, med 4- och 3-ledade
tarser, samt Heteromera, som har de 2 främre
benparens tarser 5-ledade, men 3:dje parets
4-ledade. Latreilles indelning användes numera
mera sällan för de större afdelningarna, men
begagnas inom dessa till skiljande af vissa grupper.
O. T. S.

Pentamerus, paleont., fossilt slägte bland
armfotingarna (brachiopoderna), utmärkt derigenom
att från det större skalets innersida utgår en vägg,
som sedan klyfver sig i tvänne något divergerande
skifvor, hvilka nästan sammanstöta med två liknande,
som utgå från det mindre skalet, och genom hvilka
åtminstone partiet närmast låset nästan delas i fem
rum. Till det yttre vexla Pentamerus-arterna ganska
mycket. Vanligen äro de tämligen stora, glatta eller
försedda med längsribbor. De förekomma hufvudsakligen
i silursystemet, särskildt i de yngsta undersiluriska
och de öfversiluriska lagren, men finnas äfven i
devonsystemet. Stundom förekommer en art i stor mängd,
t. ex. P. borealis och P. esthonus i Estland. Det
yngsta fossilförande silurlagret i Jämtland, som
omedelbart öfverlagras af Sevegruppen, innehåller
P. och kallas derför pentameruskalk. B. L-n.

Pentameter (af Grek. pente, fem, och metron, mått,
versfot), metr., är den vanliga, ehuru fullkomligt
oriktiga, benämningen för slutversen i ett elegiskt
distikon (se d. o.), hvilken är sammansatt af två
trefotiga daktyliska versleder (kola), åtskilda af
metrisk cesur (diaeresis) och båda med katalektiskt
slutfall, enligt schemat

– v v – v v – || – v v – v v –

Att sammandraga eller mot spondéer utbyta daktyler är,
såsom schemat utvisar, tillåtet i första vershalfvan,
men icke i den senare. Till följd af den kraftigt
verkande cesuren och versens derigenom starkt
framträdande symmetriska byggnad skulle pentametern
i fortlöpande följd lätt blifva enformig och tröttande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0509.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free