Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pepton ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Per (Lat. och Ital., genom, för), handelst. Se An.
Per, sammandragen form för Peter.
Per, S:t. 1. Socken i Stockholms län, Erlinghundra
härad. 1,275 har. 254 innev. (1887). Annex till
Sigtuna, Upsala stift, Erlinghundra kontrakt. –
2. Socken i Östergötlands län, delad å Aska härad
med 902 har, 338 innev., och å Dals härad med
648 har, 233 innev., tillsammans 1,550 har, 571
innev. (1887). Annex till Vadstena, Linköpings stift,
Dals kontrakt. – 3. Se Börrum.
Pera. Se Konstantinopel, sp. 1235.
Peractis peragendis, Lat., »sedan det, som skall
verkställas, blifvit verkstäldt».
Per ambages, Lat, på omvägar, med omsvep, med
undflykter.
Perambulator (Lat., »kringvandrare»), hvarfräknare,
ett instrument, som är medelst ett urverk så
inrättadt, att det, fäst vid ett hjul, angifver huru
många gånger hjulet svänger omkring, hvarigenom man
kan uppmäta en tillryggalagd vägsträcka. Äfven
å mekaniska väfstolar har man anbragt dessa
hvarfräknare. Ett dylikt, för velocipeder afpassadt
instrument kallas cyklometer.
Perameles. Se Punggräflingarna.
Per angusta ad augusta, Lat., »genom trångmål till
höga äreställen», genom mödor till heder.
Per asp era ad astra, Lat., »uppför branter till
stjernorna», genom möda och lidande till seger och
salighet.
Perater, peratiker (af Grek. peran, tränga igenom,
d. v. s. igenom sinlighetens verld fram till det eviga
lifvet), namn på en gnostisk sekt, stiftad i 2:dra
årh. af Eufrates och Kelbes från Eubea. Peraterna
förete mycken öfverensstämmelse med naassenerna
l. ofiterna (se Gnosticism, sp. 1322) samt i viss
mån med kainiterna. De tänkte sig Kristus, den
förlossande principen, såsom den stora verldsormen,
hvilken sätter allt i rörelse och slingar sig genom
stjernverldarna.
Per aures, Lat., »vid öronen», i uttrycket: »taga
någon per aures» (på stående fot, utan förberedelser
förmå någon till något).
Perca. Se Abborre.
Per capita. Se Caput.
Perception (Lat. perceptio), förnimmelse;
föreställning.
Perceval. Se Parcival.
Perceval [pö’rseväll], Spencer, engelsk statsman,
f. 1762, slog sig 1786 ned i London såsom advokat,
vann Pitts mäktiga skydd genom en uppseendeväckande
flygskrift i målet emot Warren Hastings och trädde
1796 in i underhuset, der han snart gjorde sig
bemärkt såsom ministèrens ifrige försvarare. Vid
Pitts död, 1806, öfvertog P. i underhuset
ledningen af tory-oppositionen. I April 1807 blef
han skattkammarkansler i Portlands ministèr och i
Okt. 1809 Englands premierminister. P:s politik var
starkt aristokratisk och högkyrklig samt energisk
i striden emot Frankrike. Det kungliga prerogativet
hade i honom en beslutsam förkämpe, och sjelf njöt
han ock Georg III:s fulla
förtroende. Den 11 Maj 1812 träffades P. – i sjelfva
underhusets sidohall – af en lönnmördares (mäklaren
Bellingham) kula.
Perceval. Se Caussin de Perceval.
Perch, pearch (pörtsj; Eng., af Lat. pertica,
mätstång), äldre engelskt längdmått = 5 1/2 yards
= 5,08 m. – Perche [pärsj], Fr., äldre franskt
längdmått, som vid fältmätning gällde. = 18 fr. fot
och vid mätning af skogsmark = 22 fot.
Perche [pärsj], fordom landskap och grefskap i norra
Frankrike, hade Mortagne till hufvudstad och gränsade
i n. till Normandie, i v. och s. till Maine, i ö. till
Orléanais och Ile-de-France. Vestra delen hör nu till
depart. Orne, östra delen till depart. Eure-et-Loir
och ett litet stycke i n. till depart. Eure. 1584
förenades det definitivt med franska kronan. – I
P. uppfödes en hästras, som kallas percheronhästen
(se d. o.).
Percheronhästen [pärsjörå’ng-], en grof arbetshäst,
som uppfödes i landskapet Perche (se föreg. art.). Af
gröfre hästraser i Frankrike, såsom boullonnaise-,
flamandska och bretagneraserna, uppköpas till Perche
föl under 1 års ålder och uppfödas der rikligt samt
användas, under det de äro af 2–4 års ålder, till
jordbruksarbeten, hvarefter många af dem säljas
såsom omnibus- och spårvagnshästar till Paris,
London m. fl. stora städer. Djuren äro höga, breda
och grofva samt hafva stort hufvud, grof hals och
stupande kors. Färgen är vanligen grå. Af detta
hästslag infördes i slutet af 1840-talet ett antal
djur till Nerike. Afkomlingar af dessa hafva sedan
blifvit spridda till åtskilliga delar af Sverige.
C. A. L.
Percidae (Percoidae), zool., en familj bland de
taggfeniga benfiskarna, för hvilken vanliga abborren
(Perca) kan betraktas såsom typ. Den innefattar
en mängd såväl salt- som sötvattens-arter från
alla trakter af jorden. Till Skandinaviens fauna
höra följande slägten af denna familj: Perca,
Labrax, Acerina, Lucioperca och Polyprion.
R. L.
Percier [pärsie’], Charles, fransk arkitekt,
f. i Paris 1764, d. derst. 1838, studerade först
i Paris, sedan i Rom (1786–91), der han slöt ett
vänskapligt konstnärsförbund med Fontaine, hvilket
efter deras återkomst till Paris fortsattes i ett
helt lifs konstnärliga samarbete. P:s betydelse för
den moderna arkitekturen i Frankrike är den, att han
efter införandet af de nyklassiska formerna vid slutet
af förra och början af vårt årh. bildar öfvergången
från en strängare till en friare användning af
dessa former. Han och hans samarbetare inverkade
på utvecklingen både genom arkitektoniska verk och
genom stora publikationer. Det förnämsta bland de
förra är utbyggandet af Louvres gård, som börjades
under Napoleon 1805 och fullbordades 1817. Några af
P:s i förening med Fontaine utgifna konsthistoriska
verk äro nämnda i art. P. F. Fontaine.
Percival [pö’rsiväll], James Gates, nord-amerikansk
skald, f. 1795, tjenstgjorde i sin ungdom såsom
militärläkare, fick 1835 i uppdrag att undersöka
staten Connecticuts geologiska förhållanden och utgaf
en redogörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
