- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1051-1052

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peringskiöld ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

e. Kr. stort anseende och var mycket talrik samt
fortlefde ännu mycket längre fram i tiden. Så
vidt vi känna – ty flere för kännedomen om skolan
vigtiga skrifter hafva gått förlorade –, vidtogos
under de första århundradena efter mästarens död
(322 f. Kr.) inga väsentliga eller principiella
förändringar i dennes läror, hvilka ofta framställas
nära nog med hans egna ord. Hvad som åstadkoms
är egentligen dessas utförande i en del detaljer,
särskildt på det logiska, etiska och framförallt
naturvetenskapliga området. I detaljer företogos
dock i dessa afseenden ej så alldeles ovigtiga
modifikationer. För metafysiken intresserade man
sig mindre. – Om redan dessa omständigheter i viss
mån röja en ännu starkare dragning åt det empiriska
hållet än hos Aristoteles, så är detta i ännu högre
grad fallet under skolans senare skeden.
I allmänt filosofiskt afseende närmade man sig
allt bestämdare en materialism, som i flere afseenden
påminner om den moderna, i etiskt afseende utfördes
den evdemonistiska tendensen, särskildt läran om
yttre omständigheters vigt och nödvändighet för
lycksaligheten. Skolan råkade då särskildt
i sistnämnda afseende äfvensom i fråga om
viljans frihet i en skarp polemik med stoikerna.
Om denna strids detaljer ega vi dock ej
närmare kännedom. – Skolans huvudrepresentanter äro
bl. a. Theofrastos, Evdemos, Aristoxenos, Straton.
L. H. Å.

Peripeti (Grek. peripeteia), plötslig omkastning,
oväntadt inbrytande förändring till ondo eller godo,
lyckoomkastning, den afgörande vändpunkten i ett
drama.

Periplus, Grek., egentl. »kringsegling», titel på
åtskilliga arbeten (beskrifningar öfver kustland)
af forngrekiska geografer. Jfr Periodos.

Peripteros (Grek., af peri, omkring, och
pteron, vinge, kolonnräcka), tempel, som på alla
sidor omgafs af kolonner.

Perischoëchinidae, paleont., den vigtigaste af de
3 ordningar, som bilda palaeechinidernas underklass
af sjöborrarna. De hafva flere än
2 plåtrader i inter-ambulakralfälten och
ofta äfven i ambulakralfälten, så att antalet
plåtrader alltid öfverstiger 20, hvilket antal
deremot alltid finnes hos underklassen Euechmidae.
I motsats till dessa senare äro palaeechiniderna,
bland hvilka märkas Archaeocidaris och Melonites
(se dessa ord), ganska fåtaliga (omkr. 15 slägten)
och tillhöra uteslutande de paleozoiska systemen.
B. L-n.

Periskopisk (af Grek. peri, omkring, och skopein,
se), fys. De linser, som användas till glasögon,
hafva vanligen en bikonvex eller bikonkav form:
det förra för att korrigera långsynthet, det
senare för att korrigera närsynthet. Dessa slag
af slipning medföra emellertid den olägenheten att
man kan se väl och tydligt endast de föremål, som
ligga i riktning af linsernas axlar, men ej föremål
på sidan om dessa. Wollaston sökte afhjelpa denna
brist genom införandet af menisker, d. v. s. linser,
som begränsas af en konvex och en konkav yta. Dessa
s. k. periskopiska linser fästas i glasögonbågen,
med den konkava ytan inåt ögat. De hafva
dock icke lyckats uttränga de vanliga linserna,
emedan de framkalla störande spegelbilder af
föremål, som ligga på sidan och bakom hufvudet.
R. R.

Perissodactyla. Se Hofdjuren.

Peristaltisk rörelse. Se Antiperistaltisk rörelse.

Peristedion cataphractum. Se Pansarfisken.

Peristrof (Grek. peristrofe, omvridning), retor.,
vändning, genom hvilken motståndarens skäl göres till
ett vapen mot honom sjelf.

Peristyl (Lat. peristylium, Grek. peristylon, af
peri, omkring, och stylos, pelare), kolonnrad, som
invändigt omgifver ett rum eller en gård (t. ex. i
de gamla egyptiska templen, i den fornkristna
kyrkans atrium). I det mera utvecklade grekiska
och romerska boningshuset fanns under detta namn en
inre, af kolonngångar omgifven gård, åt hvilken de
flesta af rummen i huset utmynnade. Jfr Bostad,
sp. 943. – I den nyare terminologien betyder
peristyl äfven en kolonnad framför en byggnad.
A. M. A.

Perithecium, sporhylserum, sporhus. Se Cordyceps
och Erysiphe.

Peritoneum, bukhinna. Se Bukhåla.

Peritonit. Se Maginflammation.

Perkal, ett slags från Ostindien härstammande,
synnerligen tätt och fint hvitt bomullstyg, väfdt
såsom lärft. Af gröfre garn tillverkas äfven tryckt
perkal, som liknar kattun. Den indiska varan är numera
nästan undanträngd af den i Europa förfärdigade.

Per kassa. Se Kontant.

Perkele och Piru, Finsk mytol., finska benämningar
på den onde, användas i de finska trollrunorna ofta
såsom parallelord till Hiisi och Lempo. Vanligen kan
man dock å de ställen, der dessa namn förekomma, märka
spår af den katolska religionen. De synas vara lånade
från det litaviska perkunas och det slaviska perun,
hvilka ursprungligen beteckna åskan och åskans gud.
O. G.

Perklorat, kem., öfverklorsyrans salter, äro i
allmänhet lösliga i vatten och sammansatta efter
formeln MClO4, om M betecknar en
en-atomisk metall. P. T. C.

Perkolation (af Lat. percolare, sila). Se
Extrakt.

Perkunas, mytol. Se Perun.

Perkussion (Lat. percussio, slag, stöt). 1. Med.,
en af den fysikaliska diagnostikens metoder,
bestående deri att man genom knackning eller
anslag mot någon del af kroppsytan af ljudet
och motståndet sluter till underliggande organs
eller kroppsdels beskaffenhet. Redan i äldre
tider knackade man på buken för att bedöma dess
innehåll af gaser o. d. Auenbrugger (1722–1809) i
Wien utbildade metoden och tillämpade den äfven på
bröstets organ. Sedermera har den blifvit alltmera
fullkomnad af Corvisart, Laënnee, Piorry, Skoda,
Wintrich m. fl. Perkussionen sker antingen omedelbart,
genom att man knackar på kroppen med ett eller ett
par fingrar, eller medelbart genom knackning på en
mellanlagd skifva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free