- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1057-1058

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perislända ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

färg har en dragning i gult. I Central-Amerika
idkades af de forne mejikanske konungarna perlfiske
på vestkusten, af spaniorerna kring Antillerna. På
1500-talet minskades tillgången plötsligt, och 1683
sinade den ut, men 1888 har man å nyo gjort särdeles
rika perlfynd i Mejikanska viken. På senare åren
har perlfiske drifvits med framgång vid Australiens
kuster. Kineserna odla flodperlmusslor, i hvilka de
införa små lerkulor, perlemorgrand och buddha-bilder
af bly, som efter några år uttagas ur musslan,
öfverdragna med perlämne. – Konsten att tillverka
oäkta perlor uppfanns i Paris på 1680-talet. Man
använder dertill små ihåliga glaskulor, som fyllas
med smält vax eller gummi arabicum, sedan de först
invändigt ofyerdragits med perlessence (Fr. essence
d’orient,
af orient, perlglans). Perlessence
beredes af silfverbeläggningen på löjans fjäll,
hvilken består af guanin och kalk i form af
mikroskopisk-kristalliniska skollor. Mer invecklade
tillverkningssätt för oäkta perlor finnas äfven. Det
är ofta ytterst svårt att skilja konstgjorda perlor
från äkta. – Sönderstötta perlor, använda såsom
stoppande medel, hafva förr varit officinella,
äfven i Sverige, och finnas ännu på gamla apotek. –
Om glasperlor se d. o.

Perlslända. Se Bladluslejon.

Perlsot, veterinärv. Se Tuberkulos.

Perlstaf, detsamma som astragal (se d. o.)

Perlstickare kallades under medeltiden i Sverige
de handtverkare, som utförde broderier (för dukar,
antependier, mässhakar o. s. v.) med perlor (äkta
eller emaljperlor) och färgadt silke samt guld-
och silfvertråd.

Perlstil. Se Perl.

Perlsvulst, med., små, runda, hårda, hvita knölar
i huden, liknande hvita perlor och sammansatta af
koncentriskt lagrade platta epitelceller, ett slags
hyperplastiskt epitel. F. B.

Perlugglan, Strix Tengmalmi, zool., af
nattuggleslägtet (se d. o.), har ögonkretsarna
hvita, inåt försedda med en svart fläck och omgifna af
svartbruna, hvitfläckiga fjädrar. Iris är gul. Fogeln
är ofvan mörkbrun, med hvita, runda fläckar, under
hvit och brunfläckig; vingarna och stjerten äro
mörkbruna, med parställda, hvita fläckar. Längden
är 24 cm. Ungarna äro mörkbruna, med smutshvit,
mörkfläckig haka samt hvita fläckar på ving- och
stjertpennorna. Arten förekommer sparsamt i mellersta
och norra Sveriges skogstrakter, för öfrigt i norra
och mellersta Europa, nordvestra Asien och Britiska
Nord-Amerika. Perlugglan är en ensligt lefvande
fogel, som håller sig noga gömd om dagen och är
mycket känslig för dagsljuset. C. R. S.

Perlväxt. Se Canna.

Perm. 1. Guvernement i östra Ryssland, på ömse
sidor om Uralbergen. Areal 332,054 qvkm. Ehuru
det i administrativt hänseende helt och hållet
tillhör europeiska Ryssland, är dess östra del (nära
hälften) belägen i Sibirien, i Obs flodområde. Det
genomskäres i n. och s. af Uralbergen, här en låg,
tätt skogbevuxen ås, 50–70 km. bred, med sina högsta
toppar, Denesjkin och Konsjakovski Kamen (1,500
m.), i den centrala delen (mellan 59° och 60° 30’
n. br.). Vesterut utbreder landet sig till en
långsamt sluttande slätt, men på östra sidan är
sluttningen mycket tvärare. P. är det förnämsta
bergverksdistriktet i Ryssland genom sin rikedom
på jern, silfver, platina, koppar, nickel, bly och
guldförande alluviallager. Många sällsynta
metaller, såsom iridium, osmium, rodium, rutenium,
äro funna tillsammans med de förra samt ett
stort antal ädelstenar, såsom safirer,
hyacinter, beryller, alexandriter, smaragder, topaser,
ametister m. fl. Saltkällor förekomma i v., och
mineralkällorna, ehuru ännu föga bekanta, förtjena
också nämnas. Guvernementets vattendrag tillhöra
Petsjora, Tobol (biflod till Ob) och Kama, hvilkens
stora, segelbara bifloder Tjusovaja, Sylva och
Kolva äro af stor vigt för transport af jerngods till
Ryssland. Öfver hälften af arealen är skogbevuxen,
och endast 32,000 qvkm. äro odlad jord. Åkerbruk och
boskapsskötsel äro hufvudnäringar. Omkr. 100,000
pers. äro sysselsatta i bergverksindustrien. 1879
var produktionen af guld 5,950 kg., af koppar
556,000 kg., af tackjern 226,4 mill. kg., af
stål 30,4 mill. kg. och af salt 190 mill. kg. Den
öfriga industrien (företrädesvis qvarnindustri,
bränvins- och lädertillverkning) producerade
s. å. för 21 mill. rubel. Folkmängden uppgår till
omkr. 2,5 mill., deraf flertalet är storryssar;
omkr. 100,000 äro basjkirer jämte mesjtjerjaker och
teptjarer, omkr. 65,000 permier, 25,000 tatarer, 8,000
tsjeremisser och 2,500 voguler. – Ryssarna inträngde
ganska tidigt i detta område (en del af det forna
Bjarmaland), som i 13:de årh. blef en del af Novgorods
område och efter denna stads fall (1470-talet)
annekterades af storfurstendömet Moskva. En kraftig
väckelse till kolonisation och grufdrift gaf familjen
Strogonov, som i 16:de årh. erhöll ofantliga områden
vid Kama och Tjusovaja och sedermera utbredde sin
verksamhet. Den växande handeln med Sibirien gaf en
ny impuls åt landets utveckling. Denna handel hade
sin medelpunkt i städerna Perm och Solikamsk. Äfven
Kungur blef en framstående handelsplats. I 17:de
årh. blef marknaden i Irbit en centralpunkt för
handeln mellan Ryssland och Sibirien. – 2. Hufvudstad
i ofvannämnda guvernement, ligger på venstra stranden
af Kama, vid den stora vägen till Sibirien och är
genom jernväg förenad med Jekaterinburg. Omkr. 32,000
innev. Biskopssäte. Bredvid staden finnes en statens
ammunitionsverkstad, som sysselsätter omkr. 1,600
pers. Handeln är liflig, enär P. är mellanhand mellan
den sibiriska och ryska varuomsättningen. Ett nybygge
vid det nuv. P. fanns redan 1568, grundadt af en
Strogonov. 1781 fick orten officielt namnet P.

Perma. Se Tjära.

Per mandatarium, Lat., genom bemyndigadt ombud.

Perman, Hans. Se Olivecrona.

Permanens (af Lat. permanere, förblifva, fortvara),
fortvaro, varaktighet, beständighet.

Permanent (af Lat. permanere, förblifva, fortvara),
förblifvande, ständig, fortgående, oafbruten, fast,
stående. – Permanenta (l. fria) axlar, mek. Om en
fast kropp, som är fritt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free