- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1059-1060

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perislända ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rörlig åt alla sidor kring en orubblig punkt, far en
stöt, bringas han i rotation kring denna punkt. Den
geometriska axel i rymden, kring hvilken rörelsen
eger rum, förändras i allmänhet oupphörligt; men i
vissa fall kan kroppen, om han börjar rotera kring
en viss axel, fortsätta rotationen likformigt kring
denna, så framt icke några nya krafter verka på
honom. För att detta skall ega rum, måste rotationen
börjas kring någon af de tre tröghetshufvudaxlarna,
som gå genom nämnda punkt, och dessa axlar sägas då
vara permanenta (fria) axlar. Jämväl om kroppen är
fullkomligt fri samt börjar rotera kring en af de
tre genom tyngdpunkten gående tröghetshufvudaxlarna,
fortsätter han sin rörelse likformigt kring samma
axel. Jämväl denna är då en permanent (fri) axel. –
Om permanenta gaser och permanent magnetism se Gas
och Magnetism. G. R. D.

Permanenthvitt. Se Barium och Blanc fixe.

Permanganat, kem., öfvermangansyradt salt. Se Mangan.

Permebref. Se Pergamentsbref.

Per mille, Ital., handelst, för 1,000 stycken, på
tusendet. – Per-mille-afgift, afgift, som utgår med 1
af 1,000, d. v. s. 1/10 proc. – Om En-per-mille-fonden
se d. o.

Permiska folk- och språkgruppen omfattar
de tre små folken permier, syrjäner och
votjaker samt bildar den ena afdelningen
af den stora finska språkgrenen. (Den andra
afdelningen är den volga-baltiska, äfven kallad
vestfinsk-volga-afdelningen; jfr Finsk-ugriska
språk
.) Möjligen böra äfven tsjeremisserna hänföras
till den permiska afdelningen. De permiska folken äro
alla bosatta i nordöstra Ryssland, nämligen permierna
längst i ö. i guvern. Perm vid öfre Kama och till en
liten del i guvern. Vjätka, syrjänerna n. och n. v. om
dem i guvern. Vologda och votjakerna s. och s. v. om
de förre i guvern. Vjätka. Närmast befryndade med
hvarandra äro permier och syrjäner, hvilka derför
kalla sig sjelfva komi-murt, »kama-folket», under
det att votjakerna kalla sig ud-murt. Till gruppen
räknas enligt senaste uppgift (1886) omkr. 428,000
pers., af hvilka 67,000 permier, 85,000 syrjäner
och 276,000 votjaker. – I språkligt hänseende
kännetecknas den permiska gruppen deraf att den i
allmänhet stannat qvar på den ståndpunkt, som hela den
finska språkgrenen intog efter skilsmässan från den
ugriska systergrenen, under det att den volga-baltiska
afdelningen sedermera utvecklade sig på vidt skilda
vägar. De mest karakteristiska kännetecknen för den
permiska språkgruppen sammanfalla derför med dem,
som skilja den finska grenen från den ugriska, och
de specielt permiska egenheterna, såsom bortfall af
modus-karakteren k, g i imperativ och af ändelsen i
1 pers. pres. samt upptagandet af den hårda (ryska)
ï-vokalen o. a., äro jämförelsevis obetydliga. Af de
tre hithörande språken, permiskan, syrjäniskan och
votjakiskan. betraktas det första numera rättast
såsom blott en dialekt af det andra och är också
minst literärt behandladt. Man eger en
öfversättning af Matteus’ evang. af Popov (1866),
en grammatika (på ryska) af Rogov (1859) samt af
samme författare en permisk-rysk och rysk-permisk
ordbok (1869). Den bästa framställningen af såväl
den permiska dialektens som hela gruppens språk
finner man i Wiedemanns »Gramm. d. syrjän. sprache
mit berücksicht. ihrer dialekte und des wotjak.»
(1884). – Om syrjänsk och votjakisk literatur
se Syrjäner och Votjaker; om hela den permiska
folkgruppens äldre namn och historia se Bjarmaland.
H. A.

Permiska systemet (permiska formationen) l. dyas,
geol., det yngsta af de paleozoiska systemen, har
erhållit namnet permisk med anledning af sin rika
utveckling i guvernementet Perm i Ryssland, hvaremot
namnet dyas (Grek. dyas, tvåtal) syftar på de två
olika hufvudafdelningar, under hvilka det uppträder
i Thüringen m. fl. st. Permiska systemet är mindre
utbredt än de flesta andra och betraktas stundom
icke såsom ett sjelfständigt geologiskt system, utan
endast såsom den yngsta delen af stenkolssystemet
(permo-karbon). De sedimentära bergarterna äro
hufvudsakligen sandstenar, konglomerat, skiffrar och
mer eller mindre dolomitiska kalkstenar äfvensom salt
och dess ledsagare anhydrit, gips och lera. Eruptiven,
som på flere ställen spela en mycket vigtig rol,
utgöras mest af porfyrer och melafyr. Utom salt
innehåller detta system af ekonomiskt vigtiga mineral
mest koppar. På de flesta ställen, der permiska
systemet uppträder, är faunan fattig i jämförelse med
såväl de föregående paleozoiska som de mesozoiska
systemens, och detta gäller särskildt de uppträdande
typerna, hvaremot arternas individantal ofta är
ganska betydligt. Faunan omfattar såväl marina
som landt- och sötvattensformer. Af ödlor finnas
Proterosaurus, Protiton m. fl.; batrachierna utgöras
hufvudsakligen af stegocefaler (Archegosaurus
m. fl.). Af fiskarna äro de flesta heterocerka
ganoider (såsom Palaeoniscus, äfven förekommer
en sötvattenshaj (Xenacanthus). Leddjuren
utgöras hufvudsakligen af insekter (blattider),
egendomliga kräftdjur (Grampsonyx) och ostrakoder,
hvaremot trilobiterna nästan h. o. h. utdött. Af
cefalopoder (hufvudfotingar) finnas endast
några få arter af Nautilus och Orthoceras,
hvaremot gastropoder (snäckor) förekomma tämligen
talrikt. Bland lamellibranchiaterna (musslorna)
märkas slägtena Schizodus, Monotis, Gervillea,
Aviculopecten
m. fl. äfvensom sötvattensformen
Anthracosia. Brachiopoderna (armfotingar»a) utgöra
jämte föregående den vigtigaste djurgruppen med
talrika arter af Productus, Spirifer, Strophalosia,
Retzia
m. fl. Geologiskt vigtiga äro några bryozoer
(mossdjur), särskildt Fenestella, som på flere
ställen bildat verkliga ref, hvaremot såväl koraller
som krinoider (sjöliljor) och foraminiferer äro mycket
sällsynta. Floran i de äldre bildningarna sluter
sig på det närmaste till stenkolssystemets, hvaremot
den i de yngre permiska lagren har en mera utpräglad
mesozoisk karakter. Sigillaria och Lepidodendron
finnas i några få former och utdö under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:30:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfal/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free