Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perislända ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Boa Vista, den moderna staden på fastlandet midt
emot Sant’ Antonio. Bland offentliga byggnader må
nämnas guvernörens palats, biskops-palatset, Pedro
II:s hospital, hittebarnshuset, det nya dårhuset,
universitetet (18 professorer och 530 studerande
1879), normalskolan och provinsbiblioteket. Förnämsta
exportartiklarna äro socker och bomull; hela exporten
hade 1880 ett värde af omkr. 36 mill. kr. Hamnen
besöktes s. å. af 1,047 fartyg om 674,000 tons. Staden
ligger lågt och omgifves af en sumpig landsträcka. Den
plägade förr anses för den osundaste af alla
brasilianska hamnar, men sundhetsförhållandena
äro nu betydligt bättre, till en del beroende på
verkställda torrläggningsarbeten. Med Olinda och
Caxanga är P. förenadt genom spårvägslinier, och till
Garanhuns i det inre af landet går en jernväg.
Pernau, grefskap i Livland, som d. 16 Okt. 1627
förlänades åt grefve Franz Bernhard von Thurn.
Pernau, 1. Flod i Livland, uppstår genom förening
af floderna Fellin och Fennern samt faller nedanför
staden P. ut i Pernaubukten, som bildar nordöstra
delen af Riga-viken. Fellin är vestra afloppet för
Virzjärv, hvilken åt ö. utsänder Embach till Peipus. –
2. Hamnstad i rysta guvern. Livland, vid venstra
stranden af floden P., straxt ofvanför dess mynning,
250 km. n. om Riga. Omkr. 13,000 innev. Staden
är regelbundet anlagd samt har tvänne offentliga
parker och ett hafsbad. På högra sidan om floden
ligger förstaden Bremerseite. Hamnen är liten och
föga djup. Exporten, som hufvudsakligen består af
lin, linfrö och spanmål, hade 1880 ett värde af 8,2
mill. silfverrubel. – Staden anlades på högra sidan
af floden 1255 af en af Ösels biskopar samt befästes
med vallar och en borg. 1599 flyttade polackerna
staden till flodens venstra sida. Svenskarna,
som innehaft den sedan 1617, befäste den 1642,
men förlorade den i Aug. 1710, då fästningsverken
förstördes. 1699 flyttades universitetet från Dorpat
till P. (det invigdes i P. d. 28 Aug. 1699), men
dess verksamhet afbröts med stadens eröfring af
ryssarna. Akademiens arkiv och bibliotek räddades
till Stockholm.
Perniciös (Lat. perniciosus), förderflig, skadlig;
elakartad (om sjukdomar). – Perniciös anemi
(progressiv, essentiel, idiopatisk anemi) är en
höggradig blodbrist, som träffas mest hos qvinnor,
vanligen mellan 30 och 60 år gamla, i synnerhet hos
dem, som blifvit försvagade genom täta barnsängar,
lång digifning, långvarigt diarré, ymnig blödning,
dålig näring m. m. Denna sjukdom skiljer sig från
vanlig bleksot (se d. o.) genom den öfvermåttan
stora mattigheten, den vaxgula hudfärgen, blödningar
i retina och andra organ, ofta äfven genom feber
och slutligen jämväl genom den vanligen inom några
månader eller högst inom ett eller ett par år dödliga
utgången. De röda blodkulorna minskas i antalet
till 1/6–1/10 af det normala, aftaga äfven i storlek
samt blifva skrumpna och oregelbundna. Fettvandling
inträder nästan alltid i hjertat, ofta äfven i lefver
och njurar. I många fall af perniciös anemi har man
på senaste åren träffat
intestinaldjur såsom den egentliga orsaken, så t. ex. hos
arbetarna i S:t Gotthardstunneln och hos tegelbrännare
vid Bonn. Både i Dorpat och i Finland har man botat
mången s. k. perniciös anemi genom maskkur, som
affört binnikemask eller spolmask. I de fall, der
maskkur icke hjelper, bör man försöka arsenik, som
i denna sjukdomsform visat sig verksammare än jern.
F. B.
Pernini. Se Vesphokar.
Perno (F. Pernaja). 1. Härad i Nylands län, Finland,
utgöres af 7 länsmansdistrikt och omfattar Perno,
Mörskom, Lappträsk, Artsjö, Strömfors, Elimä, Anjala,
Iittis, Jaala och Orimattila socknar samt Liljendals
kapell. Areal 4,002 qvkm. Befolkningen, öfver
tredjedelen svensktalande, 48,753 personer (1885). –
2. Socken i ofvannämnda härad, Borgå domsaga,
bildar med Liljendals kapell ett imperielt pastorat
af 1:sta kl., Borgå stift och domprosten. Areal 534
qvkm. Befolkningen, till största delen svensktalande,
7,554 personer (1885). A. G. F.
Peroneus (»som hör till vadbenet», Grek. perone),
anat., benämning på några från vadbenet utgående
muskler, af hvilka musculus p. longus, brevis och
tertius äro af vigt för fotens styrsel och rörelser.
G. v. D.
Péronne [-rå’nn], stad och fästning af tredje klassen i
franska depart. Somme, vid floden Somme och jernvägen
Paris–Cambrai. 3,994 innev. (1881). Staden är omgifven
af vallar och en våt graf samt har ett slott i en af
enceintens bastioner, hvilket delvis förstördes genom
en eldsvåda 1877. Det har ännu fyra stora torn från
medeltiden, af hvilka ett säges hafva varit Ludvig
XI:s fängelse, när han hade sitt ryktbara möte med
Karl den djerfve af Burgund (1468). Staden omnämnes
redan på merovingernas tid och hörde i 9:de årh. till
grefvarna af Vermandois. Grefve Heribert II höll Karl
den enfaldige fången derstädes, och denne dog der
som fånge 929. 1465–77 tillhörde staden hertigdömet
Burgund. I fransk-tyska kriget 1870–71 kapitulerade
staden d. 9 Jan. 1871 efter 13 dagars bombardement.
Peronospora Cda., bot., ett parasitiskt svampslägte,
som inom oosporéerna är typen för en egen grupp,
Peronosporaceae, till hvilken äfven den bekanta
potatessjukans svamp (Phytophthora infestans)
hör. Dessa svampar lefva i andra växter, i synnerhet
i deras klorofyllförande delar, som af parasiterna
mer eller mindre förstöras, svälla onaturligt
upp eller vissna o. s. v. Deras mycelium är en
enda, ofta oerhördt lång och förgrenad cell, som
utbreder sig i cellmellanrummen samt skickar in
sugtrådar (haustorier) i cellernas inre och sålunda
upphemtar näring ur dem. Fortplantning sker dels
könlöst genom bildning af knoppceller (konidier,
förökningsceller), dels hos några också genom
s. k. oosporer (äggsporer). Af slägtet P. gifvas
många arter, som äro snyltgäster hos olika växter,
t. ex. P. gangliformis hos Synanthereae, P. nivea
hos Umbelliferce, P. effusa å hafsstrandsväxter,
P. alsinearum hos flere Alsineae, o. s. v. O. T. S.
Perov, Vasilij, rysk målare, f. 1834 i Tobolsk,
studerade i Moskva och vardt 1866
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
