Print (PDF) - On this page / på denna sida - Persbergs odalfält, gammalt grufvefält i Fernebo socken, Värmlands län - Per se, Lat., i och för sig, i och genom sig sjelf - Persea Gærtn., bot., farmak., ett slägte af vackra tropiska träd - Persedel. 1. Något särskildt plagg eller föremål, som hör t. ex. till en persons klädförråd, till en soldats utrustning o. s. v. - Persedel. 2. Kamer. Se Jordebok och Jordebokspersedlar - Persefone, Grek. mytol., underjordens drottning - Perseider, astron., den meteorström, genom hvilken jorden passerar hvarje år d. 10 Aug., och som uppenbarar sig genom på den dagen inträffande stjernfallsregn - Persepolis, den grekiska benämningen på hufvudstaden i det gamla persiska riket och konungarnas nekropol - Perserkrigen. Se Grekland, sp. 1533 o. f. - Perseus, Grek. mytol. Se Persevs - Perseus, astron. stjernbild, belägen mellan Kassiopea och Oxen - Perséus, Edvard - Persevant. Se Härold - Perseverans, ihärdighet, ståndaktighet, uthållighet - Persevs (Lat. Perseus), Grek. mytol., var son af Zevs och Danaë
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1071
Per se-Persevs.
1072
ton. - Grufvefältet står genom en 0,4 mil lång
jemvägslinie i förbindelse med Nyhyttans station
å Östra Värmlands jernväg. P. har äfven post- och
telegrafstation. Th- N-m.
Per se, Lat., i och för sig, i och genom sig sjelf.
PeYsea Gsertn., bot., farmak., ett slägte af
vackra tropiska träd inom nät. fam. Laurinece
Veni, kl. Enneandria L. En art af detta slägte,
P. yratissima, kallas af fransmännen avocatier och
heter på flere andra språk »advokat-trädet», ett namn,
som uppkommit genom folketymolo-gisk förvrängning af
det karibiska aouikåt. Blommorna äro oansenliga,
såsom ofta hos Lau-rinese, men den päronlika
frukten (»advokat-päron») innehåller ett mildt,
fast fett och är ytterst välsmaklig samt således en
värderad b ordsfrukt. Äfven andra i Vestindien och
Mejico växande arter hafva liknande frukter. Andra
åter lemna ett vackert möbelvirke, vinatico-holz,
som täflar med mahogni i fasthet och skönhet. *
o. T. s.
Persedel (af Fr. parcelle, Ital. particella,
af Lat. parti’cula, smådel). 1. Något särskildt
plagg eller föremål, som hör t. ex. till en persons
klädförråd, till en soldats utrustning o. s. v. -
2. Kamer. Se Jordebok och Jorde-bokspersedlar. -
Persedelränta kallas, till skilnad från
penningränta, den grundskatt, som blifvit bestämd i
(jordeboks-)persedlar.
Persefofne (Lat. Prosérpina), Grek. mytol,
underjordens drottning, Plutons gemål. Se De-meter.
PerseTder, astron., den meteorström, genom
hvilken jorden passerar hvarje år d. 10 Aug.,
och som uppenbarar sig genom på den dagen
inträffande stjernfallsregn. Benämningen härleder
sig från det förhållandet att dessa stjern-falls
radiationspunkt är belägen i stjernbilden Persens.
E. j.
Perse’pOlis, den grekiska benämningen på
hufvudstaden i det gamla persiska riket och
konungarnas nekropol. Den låg i det egentliga
Persis (nuv. persiska prov. Farsistan), några och
60 km. n. ö. om det nuv. Sjiras, ej långt från
floden Pelwars förening med Kur (Araxes). Sannolikt
grundlades staden af Darius I (6:te årh. f. Kr.) och
betraktades som rikets hufvudstad, ehuru Susa, Babylon
och Ekbatana voro de vanliga residensstäderna. Darius
och de följande achsemeniderna anlade flere präktiga
palats, hvilka på Alexander den stores befallning
uppbrändes (330). De storartade ruinerna, för hvilka
benämningen Tsjihil mindre (de 40 minareterna) kan
följas tillbaka ända till 13:de årh., äro nu kända
under namnet Takht-i-Djemsjid (Djemsjids tron). Nära
dem ligga tre i klippan uthuggna grafvar, hvilkas
fasader äro rikt prydda med reliefer, och omkr. 13
km. n. n. ö. derom, på andra sidan Pelwar, reser sig
en lodrät klippvägg, i hvilken fyra liknande grafvar
äro uthuggna på betydlig höjd öfver dalbottnen. De
nuv. perserna kalla detta ställe Naksh-i-Rustam. En af
dessa grafvar förklaras uttryckligen i sin inskription
vara Darius’ (I:s), och de andra anses tillhöra Xerxes
I, Artaxerxes I och Darius II. De vid Takht-i-
Djemsjid skulle då tillhöra Artaxerxes II och III
samt Arses (eller Darius III). En annan liten grupp
af ruiner ligger vid byn Hadji-åbåd, vid Pelwar, en
timmes väg ofvanför Takht-i-Djemsjid. Dessa ruiner
voro för 900 år sedan en moské i staden Istakhr
(Istakhar eller egentl. Stakhr), hvilken efterträdde
det gamla P. och på sin mest blomstrande tid under
de sasani-diske herskarna torde hafva varit lika
stor som P. varit, hvars ruiner utan tvifvel lemnade
materialet till dess hus. Ännu under islams första
århundraden var Istakhr en betydande stad, men dess
glans fördunklades snart af den nya hufvudstaden
Sjiras. I 10:de årh. var det en mycket obetydlig ort,
och under de följande århundradena försvann det. -
Af stor historisk betydelse äro P:s ruiner genom sin
kilskrift (se d. o.).
Perserkrigen. Se Grekland, sp. 1533 o. f.
Pe’rseil8, Grek. mytol. Se Persevs.
PeYseilS (med Medusas hufvud), astron. stjernbild,
belägen mellan Kassiopea och Oxen. Om den
föränderliga stjernan fi i Perseus se Algol.
E. j.
PerséllS, Edvard, historie-och genremålare, född i
Lund d. 23 Dec. 1841, fick undervisning i teckning af
akademiritmästaren Körner, blef sedan målarelärling
och antog vid sin ui-skrifning till gesäll sitt
nuvarande namn (han hette förut Persson). 1861
begaf han sig till Stockholm och blef elev vid
konstakademien samt genomgick dennas skolor till 1867,
då han genom kamraters välvilliga understöd kunde
resa till Dilsseldorf. Derifrån hemsände P. 1869
sin första historiemålning, Katarina Månsdotter
besöker Erik XIV i fängelset, hvilken tillskyndade
honom ett resestipendium, som han sedan åtnjöt i
sex år. Hösten 1869 for han till Mtln-chen, der
han sökte sin utbildning under Pilo-tys ledning,
och hvarifrån han hemskickade Katarina Månsdotter
pä Liuksiala. 1871 blef han agré af Akademien för de
fria konsterna. 1872 reste P. till Italien, vistades
sedermera !*/§ år i Paris, återvände 1874 till
Dusseldorf och återkom i Aug. 1875 till Stockholm. Der
har han utställt ett par genrer, såsom Läsande gubbe
och Parisisk tjensteflicka, men företrädesvis varit
verksam såsom porträttör. Hans senaste mera bekanta
arbete är ett stort helfigurs-porträtt af Oskar II,
måladt 1887 för danska statens galleri. P. har under
några år förestått en målningsskola, som om somrarna
vistats å Gripsholm. Han var några år föreståndare
för Oskar II:s konstsamlingar och erhöll 1882 titel af
hofintendent. -m.
Perseva’nt. Se Härold.
Persevera’ns (Lat. perseverantia\ ihärdighet,
ståndaktighet, uthållighet.
Perse’vs (Lat. Fersens), Grek. mytal., var son af Zevs
och Dana£ (se d. o.). Då han med sin moder kommit
till ön Serifos och der uppvuxit till en kraftfull
hjelteyngling, fick han af öns herskare Polydektes,
som ville bereda hans förderf, i uppdrag att hemta
gorgonen Medusas (se G o rg o n er) allt förstenande
hufvud. Med gudarnas bistånd samt utrustad med vingade
sandaler och Hades’ osynliggörande hjelm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
