Print (PDF) - On this page / på denna sida - Persevs (Lat. Perseus), Grek. mytol., var son af Zevs och Danaë - Persevs (Lat. Perseus), Macedoniens siste konung - Persevs, grekisk matematiker - Pershytte grufvor, omkr. 5 km. v. om Nora stad i Nora socken af Örebro län - Persiani, Fanny (född Tacchinardi) - Persien (landets officiella inhemska namn är Iran), konungarike i vestra Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
Persevs--Persien (Orografi).
1074
afhögg han, bortvänd, gorgonens hufvud, medan han
skådade hennes bild blott i en medförd spegel. Han
stoppade derefter i en säck det afhuggna hufvudet
och undflydde skyndsamt de båda andra gorgonernas
förföljelse. På hemvägen besökte han Etiopien, der
han från ett hafsvidunder räddade och till gemål
erhöll konung Kefevs’ sköna dotter Andromeda (se
d. o.). Vid återkomsten till Serifos förstenade han
med tillhjelp af Medusahufvudet Polydektes, som ville
tvinga hans moder Danaé till äktenskap. Med henne
och Andromeda begaf han sig nu till sitt fädernehem,
Argos. Han af stod den efter hans morfader, Akrisios,
lediga tronen i detta land till sin möderneslägting
Megapenthes i utbyte mot Tiryns, hvarjämte han
grundlade städerna Mideia och Mykenai. P. dyrkades
såsom halfgud (heros) flerestädes i Grekland,
och en stjernbild fick efter honom sitt namn. Med
Audromeda hade han flere i fornsagan omtalade söner.
A. M. A.
Perse’V8 (Lat. Pdrseus), Macedoniens siste konung,
son af Filip V (III), hvilken han efterträdde år
179 f. Kr. Hans regering utmärkte sig i början genom
hofsamhet och nyttiga åtgärder, men urartade sedan
till grymhet och utpressningar. I förhållande till
romarna sökte han i det längsta bevara skenet af
fred och vänskap, medan han i hemlighet bedref
krigsrustningar och äfven sökte inleda förbund
med furstarna i Illyrien, Tracien, Syrien och
Per-gamum. I det 171 f. Kr. utbrutna kriget slog han
flere gånger de romerske fältherrarna, men skadade
sin sak genom vankelmod och snålhet. Slutligen
blef han af konsuln JEmilius Paullus i grund
slagen vid Pydna (168 f. Kr.) och kort derefter
tillfångatagen. Han medfördes till Kom, der
han måste smycka segrarens triumftåg, och dog
två år derefter såsom romersk statsfånge. f
A. M. A.
PerseVs, grekisk matematiker, lefde antagligen
omkr. 200 f. Kr. och är känd såsom uppfinnare af
de s. k. spiriska krokliriierna. Dessa kroklinier
bildas genom intersektionen af ett plan och en
rotationsyta, hvilken uppkommit derigenom att en
cirkel roterat omkring en i dess plan befintlig,
men icke genom cirkelns medelpunkt gående rät
linie. De spiriska krok-linierna hafva olika
utseende: några äro ovala, andra likna åttor.
G. E.
Pershytte grufvor, omkr. 5 km. v. om Nora stad i
Nora socken af Örebro län (Vestmanland), tillhörande
Pershytte grufvebolag, brytas å en tämligen rik malm,
hufvudsakligen blodsten. Grufvorna, af hvilka de
förnämsta äro Lock-grufvan, känd sedan början af
1600-talet, Kit-tel- och Yretgrufvorna samt Storr-
och Sjö-grufvorna, ligga i en fin glimmerskiffer
eller granulit samt afskäras ofta af mäktiga trapp-och
pegmatitgångar. Inom fältet hafva 1883-87 brutits i
medeltal 10,781 ton årligen. Th. N-m.
Persiäni, Fanny (född T a cchin ar di), italiensk
operasångerska, f. i Rom 1812, d. i Passy vid Paris
1867, fick sin utbildning genom sin fader. Hon gifte
sig 1830 med operakompositören Giuseppe P. (f. 1804,
d. 1869), debuterade i Livorno 1832 med utomordentlig
fram-
gång och var efter få år en af de ryktbaraste
sångerskor i Europa. I London och Paris glänste hon i
synnerhet 1837-48, senare sjöng hon äfven i Ryssland,
Holland m. fl. land. A. L.
Persien (landets officiella inhemska namn ar Iran),
konungarike i vestra Asien mellan 25° och 39° 40’
n. br. samt 44° och 63° 25’ ö. 1. fr. Gr. Det gränsar
i n. till Kaukasien - naturliga gränsen utgöres af
floden Äras (Araxes) - Kaspiska hafvet och Turkmenien,
der den naturliga gränsen delvis utgöres af floden
Atrek, i ö. till Afganistan, der floden Heri-rud till
en del bildar den naturliga gränsen, och Belutsjistan,
i s. till Arabiska hafvet, Ormussundet och Persiska
viken, i v. till turkiska provinsen Irak Arabi
(Mesopotamien), turkiska Kurdistan och armenska
höglandet. Areal omkr. 1,647,070 qvkm. (enl. Bebm
och Wagner).
Orografi. Terrassformigt höjer sig denna väldiga
landmassa från Kaspiska hafvet. Persiska viken och
Mesopotamiens lågland och bildar en väldig högplatå
med en medelhöjd af 1,300 - 1,600 m. I stort sedt är
denna högplatå omgifven af mäktiga randberg, men äfven
i det inre genomkorsas den af väldiga bergskedjor, som
icke blott bilda öfvergångar mellan de efter hvarandra
följande terrasserna, utan äfven genomlöpa platåns
högsta delar. Kedjornas hufvudriktning är par-allel
ined Persiska viken, d. v. s. de löpa från n. v. till
s. ö., och endast få undantag finnas från denna skarpt
utpräglade regel i landets orografiska byggnad. Sådana
undantag bilda Elburs, som löper från ö. n. ö. till
v. s. v., Talisj (vid Kaspiska hafvets sydvestra hörn)
i n. och s. samt kedjorna i sydöstra P., Lari-stan och
Mekran, bland hvilka märkas Siane-kuh, Kuh bagarbend,
Samirän och Daran-Tcuh, löpande i v. och ö. Denna
regelbundna parallellism mellan de olika bergskedjorna
utgör ett af de mest slående exemplen på den af tyska
geologer s. k. faltenbildung, eller den mer eller
mindre regelbundna veckning, som jordskorpan måste
bilda på grund af jordens af-svalning. Landets östra
och sydöstra delar äro ännu alltför litet utforskade,
för att man skulle kunna fälla något omdöme om de
orografiska förhållanden, som der råda, inen det
är troligt, att samma lagar herska äfven der, blott
med den skilnad att, såsom ofvan är sagdt, kedjorna
i dessa trakter få eri mera utpräglad riktning i
ö. och v. Mellan bergskedjorna utbreda sig slätter,
af hvilka somliga uppnå en ofantlig utsträckning,
under det att andra bilda oändliga längddalar. Dessa
slätter och längddalar äro dels bevuxna med gräs
och ega sålunda en mera steppartad karakter, dels
äro de betäckta med lera, grus eller salt och antaga
då ett mera öckenlikt utseende. Sålunda utgöres det
inre af de båda nordöstra provinserna Irak Adjmi och
Korasan af en ofantlig saltbetäckt öckendepression,
Desjt-i-kivfr, som utan allt tvifvel visar tillbaka
på en förgången geologisk period, då denna del af
jorden var betäckt af haf. Jordmånen i längddalarna
deremot och der slätterna öfvergå i högland utgöres af
alluviala bildningar med en otrolig alstringsförmåga,
så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
