- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1075-1076

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persien (landets officiella inhemska namn är Iran), konungarike i vestra Asien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

snart icke brist på vatten lägger hinder i vägen för
dess odlande. I dessa dalar löpa äfven handelsvägarna,
som äro ytterligt dåliga, i synnerhet då de vinkelrätt
skära bergskedjorna, ty perserna sky icke att med
sina tungt lastade hästar och mulåsnor passera de mest
halsbrytande och i våra ögon otillgängliga branter.

Hydrografi. Man kan indela P. i tre stora
flodområden: Kaspiska hafvets, Persiska vikens och
det inre, som saknar utlopp. På grund af landets
konfiguration och höjdförhållanden (randberg af
4–5 tusen m. höjd) blir nederbördens fördelning
högst olikartad. Så är den särdeles ymnig på Elburs’
norra sluttningar och framkallar der såväl som på de
nedanför liggande slätterna i Gilan och Masenderen
den rikligaste och frodigaste vegetation. I det inre
af landet och utmed dess södra kust är förhållandet
ett helt annat, ty der regnar det ytterst sällan. Af
floder, som höra till Kaspiska hafvets område, må
nämnas Aras (Araxes), biflod till Kura, Sefîd-rud,
som uppkommer genom sammanflödet af Kisil-usen
och Sjah-rud samt Gjurgen och Atrek, utmynnande
vid Kaspiska hafvets sydöstra hörn. Dessutom
strömmar en otalig mängd mindre vattendrag ned
från Elburs’ sluttningar för att utmynna i Kaspiska
hafvet. Persiska vikens flodområde är, som nämndt,
vida fattigare än Kaspiska hafvets. Blott floderna
Kercha, Karun, Sedfîd-rud och Mund äro af någon
betydenhet. Af dessa utmynna Kercha och Karun
i Sjatt-el-arab. Karun är segelbar en betydlig
sträcka af sitt nedre lopp, och engelsmännen hafva i
senaste tid varit betänkta på att använda den såsom
en ny och beqvämare handelsväg till det inre P.,
emedan den nu använda handelsvägen öfver Farsistans
bergstrakter erbjuder stora svårigheter och betydlig
kostnad. Utom Karun är ingen annan flod än Aras
segelbar. Landets inre delar äro ytterst fattiga på
nederbörd, och det är blott de högre bergskedjorna,
som förmå att draga till sig någon fuktighet,
hvilken i form af kristallklara bäckar brusar ned
för klipporna. Nedkomna på slättlandet, blifva dessa
elfvar breda, grunda och grumliga, afdunsta småningom
i den torra atmosferen och försvinna slutligen i
öckensanden eller förlora sig i saltsjöar och sumpiga
kärr. Störst af dessa inlandets floder äro Karasu
vid Kum och Sajende-rud vid Ispahan. Den senare,
som om vårarna genom snösmältningen sväller upp
till en väldig och majestätisk, men ytterst grumlig
flod, tömmer, enligt nyaste underrättelser, sin
vattenmassa i en sjö, belägen s. ö. om Ispahan. Der
floderna träda ut ur bergstrakterna, finner man
oftast härliga oaser med frisk, helsosam luft och
yppig vegetation. Kum, Kasjan, Ispahan och Jesd äro
exempel på dylika oaser. Det är emellertid icke blott
afdunstningen, som beröfvar inlandets floder deras
vatten, utan befolkningen bidrager sjelf i icke ringa
mån dertill. Vattnet ledes nämligen från floderna i
öfverbyggda kanaler (kenât) milslånga afstånd till
vattenfattiga trakter, der det sprides i allt mindre
kanaler och rännilar öfver åkerfälten. Dylika kenater
spela en ytterst vigtig
rol i landthushållningen, och perserna äro mästare i
att bygga och anlägga dem. Det ligger i sakens natur,
att landets hydrografiska system i allo måste rätta
sig efter dess orografiska byggnad. Så rinna nästan
alla floder i n. v. – s. ö., med undantag af norra
Sefîd-rud, hvilken flod bryter sig en väg genom
Elburs-passen för att uppnå Kaspiska hafvet, Karun
och Mund m. fl. P. är särdeles fattigt på sjöar. Blott
Urumia, Niris och Hamun äro nämnvärda. Den sistnämnda,
på gränsen till Afganistan, är snarare ett stort
saltträsk.

Klimat. På grund af den olika höjden öfver hafvet är
klimatet i olika trakter af utomordentligt vexlande
karakter. (Ett persiskt ordspråk säger: »Iran har
sju klimat».) I höglanden är vintern synnerligen
sträng, sommaren deremot angenäm och tempererad,
men på slätterna, särskildt den sydliga kustremsan
och de östpersiska öckentrakterna, är vintern ljum
och vårlik, men sommaren glödande het och qvaf. På de
höga fjällen, t. ex. Elburs och bergen kring Dehbid
i Farsistan, ligger snön qvar under en god del af
sommaren. Redan i Okt. och Nov. sjunker temperaturen i
Teheran esomoftast flere grader under nollpunkten, men
i midten af April lider man der icke sällan af 28°–30°
C. För hela P., med undantag af höglanden, gälla
följande klimatiska lagar: en obetydlig nederbörd,
som faller blott under de tre vintermånaderna och
i sydvestra Persien sällan öfverstiger 25 cm. om
året, ytterlig sommarhetta och kalla vintrar. Det är
särskildt i södra P., i Gârmsir (»det varma landet»),
som sommarhettan uppnår en grad, som i intet ger efter
för de arabiska och afrikanska öcknarnas. Sålunda
ställde sig temperaturen i skuggan fem mil inåt landet
från Busjir d. 29 Maj 1877 på följande sätt:
kl. 5 f. m. 23,5° C.
» 9 » 37,4 »
» 10 » 41,6 »
» 1 e. m. 47,3 »
» 3 » 48,0 »
» 4 » 45,4 »
» 6 » 40,2 »


Vid södra kusten är luften, äfven om himlen är
fullkomligt klar, till den grad mättad af fuktighet,
att regelbundet hvarje natt den ymnigaste dagg
faller. Häraf kännes också hettan mycket starkare,
än den i sjelfva verket är, afdunstningen hindras,
men transspiration framkallas af minsta rörelse. Man
sofver derför hälst om. dagen, då solen minskat
luftens fuktighetsprocent. Helt annat är förhållandet
i det inre. Redan på 1,700 m. platåhöjd öfverstiger
sällan den vanliga sommartemperaturen kroppens
värme. På grund af luftens tunnhet plågas man till
följd af den hastiga afdunstningen alldeles icke
af transspirationen. Lyckligast lottade i den vägen
äro bl. a. följande trakter: Sjimran n. om Teheran
på Elburs’ södra sluttningar, dit en stor del af
hufvudstadens befolkning flyttar om högsommaren,
Kuhrud, s. om Kasjan och Dehbid, en högslätt i
Farsistan, dit nomaderna om sommaren vandra med sina
väldiga fårhjordar. I stort sedt kan P:s klimat sägas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free