- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1085-1086

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persien (landets officiella inhemska namn är Iran), konungarike i vestra Asien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Inrättandet af bostaden beror naturligtvis på egarens
förmögenhet. Husen i byarna hafva blott en våning,
bestående af två eller tre rum, samt äro uppbyggda af
soltorkade jordtegel eller ler och sten. Stadshusen
äro inrättade på följande sätt. Åt gatan vettar
en kal och naken mur, utan fönster. Hvarje hus
är deladt i två skarpt skilda afdelningar: birûn,
männens, och enderûn, qvinnornas rum. Rundt omkring
den parallelogramformade gården ligga rummen, som
icke stå i samband med hvarandra på annat vis än genom
gården. Dessa rum äro kaffe-, te- eller rökkabinett,
magasin eller kök. Midt emot hufvudingången ligger
stora salen (talâr), der herrn i huset tager emot
gäster. Denna sal är rikt prydd med väggmålningar
och dyrbara mattor. Dess främre vägg upptages af ett
stort fönster (urusi). På detta fönster offras ofta
stora summor. Dörren, hvars båda flyglar äro prydda
med eleganta arabesker och målningar, är så låg,
att man måste böja sig, då man går genom den. Möbler
saknas i rummen. Förnäma perser skaffa sig väl för
att härma européerna stolar, men kunna ej använda
dem sjelfva, emedan det pinar dem att sitta på
europeiskt vis. Man sitter nämligen direkt på
golfvet, som alltid är belagdt med tunga, mjuka mattor,
och har benen i kors under sig, eller ock sitter
man på hälarna med knäna i golfvet. Sängkläderna
stufvas om dagen in i nischer (tachtsje), som äro
anbringade i väggarna samt omgifna med arabesker och
färgrika målningar. Öfriga tillhörigheter bevaras i
kistor. I salen står en kamin. Under salen befinner
sig ett källarrum (sir-semîn), der man uppehåller
sig under de heta sommardagarna. På sidorna om salen
leda tvänne smala, branta trappor upp till två rum
(balachäne), der man vistas om våren. På taket, som är
platt och belagdt med ett tjockt lager af halmblandad
lera, sofver man ofta om sommarnätterna. På gårdens
midt finnes en murad bassäng med springvatten och
guldfiskar. Rosenbuskar, jasminer, plataner, cypresser
samt andra buskar och träd göra gården till en angenäm
och skuggrik uppehållsort. Gatorna i de persiska
städerna äro trånga, smutsiga och osunda. Afskrädet
från hushållen kastas ut på gatan. Kadaver af djur
ligga och multna i hettan, utan att någon bryr
sig derom. En olidlig stank blir följden. Namn af
verkliga gator förtjena blott basargatorna i de större
städerna, särskildt Ispahan, Teheran, Sjiras och
Tebris. De äro smakfullt och väl uppförda hvalfformiga
passager, prydda med fajanser och målningar. Här
finner man den persiska handelsverlden i all dess
brokiga vexling. I det nya Teheran äro äfven gatorna
och torgen jämförelsevis snygga och spolas dagligen
med vatten, men äro ej stenlagda. Badstugor finnas
i öfverflöd och anlitas mycket. I hvarje stad och
by finnas karavanserajer och likaledes på de större
karavanvägarna. Många städer skyddas af jordmurar
och torn, så Teheran, som dessutom är omgifvet af en
graf. Persern är måttlig i mat och dryck. De flesta
näringsämnen hemtas ur växtriket. Brödet bakas i
långa, tunna skifvor af hvete. Vidare
äter man ris (lagadt till en pudding, pelav, blandad
med russin och finhackadt kött, samt öfvergjuten med
fårtalg), får och höns, tillagade på flere olika
sätt, ägg, sur mjölk, smör och ost, ärter, gurkor och
andra grönsaker. Drycker, förutom vatten, äro sjerbet,
emulsioner af sur mjölk samt te och kaffe. Tidigt på
morgonen dricker man ett glas te, kl. 11 äter man
frukost, gör derefter middagsbönen och sofver ett
par timmar. Efter solnedgången ätes den egentliga
hufvudmåltiden. Man sitter dervid på golfvet,
och duken är likaledes utbredd på golfmattan. En
brödskifva tjenstgör som tallrik. Rätterna serveras
på kopparfat, och i porslinsskålar bjudes sjerbeten,
som fortares med skulpterade träskedar. Efter
måltiden frambäras vattenpipor af betjeningen, och
konversationen börjar. Vid besök måste åtskilliga
etikettsregler följas. Man stannar vid dörren och
helsar genom att föra högra handen till venstra
sidan af bröstet och böjer något hufvudet. Värden
bjuder då gästen att träda in, vattenpipa och
te serveras. Fester äro: neurûs (nyårsdagen, vid
vårdagsjämningen), den enda fest, som qvarstår
från den förislamitiska tiden, då solåret användes,
vidare profetens och Alis födelsedagar, offerfesten,
som firas till minne af Abrahams offer, fastehögtiden
i månaden ramadan samt fredagen i hvarje vecka. I
månaden muharrems tio första dagar tillställas
passionsspel till minne af alidernas besegrande
vid Kerbela.

Författning och förvaltning. All makt ligger i
sjahens händer, och denne, hvars officiella titel
är sjahinsjah (»konungars konung»), hvars banér
är solen, den helige, höge och store monarken,
den oinskränkte herskaren och kejsaren öfver alla
Persiens stater», regerar absolut despotiskt. Vid
sjahens sida står sedan 1858 en ministèr, f. n. 9
medlemmar (en konseljpresident, krigs-, utrikes-,
inrikes-, finans- och pressministrar, hof- och
tullministern, ministern för undervisning, handel,
bergverk och telegrafer, ministern för konst). Hvarje
provins förestås af en hakîm (generalguvernör),
oftast medlem af kungliga familjen. Då denne vanligen
uppehåller sig i hufvudstaden, styres provinsen af
en ställföreträdare (vesir). Landet sönderfaller
f. n. i följande 20 guvernement (ihakimnesjin
l. vilajet): Aserbejdjan, med hufvudstaden Tebris,
Kamseh,
med hufvudstaden Sendsjan, Hamadan, Kasvin,
Teheran, Kum, Kasjan, Ispahan, Sjiras, Jesd, Kirman,
Maläir-tusirkan, Korasan,
med hufvudstaden Mesjhed,
Arabistan, med hufvudstaden Sjusjter, Kirmansjah,
Kurdistan,
med hufvudst. Senne, Asterabad, Gilan,
med hufvudst. Resjt, Masenderan, med hufvudst. Sari,
samt Burudsjird. Hvarje guverneinent sönderfaller
i kretsar eller områden. I hvarje stad finnes en
kalanter (polismästare) och i hvarje by en
kedsjodâ med samma myndighet. Alla dessa styresmän
använda sin ställning och makt till de skamligaste
utpressningar. Någon kontroll eller makt, som kunde
stäfja detta oskick, gifves icke, ty de högste
ämbetsmännen äro också de störste tjufvarna. Den
stora massan af folket blir lidande på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free