- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1113-1114

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persona, Lat., skådespelaremask (jfr Larvæ), en skådespelares rol - Personage ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedd, omtyckt person. – P. ingrata, illa omtyckt,
misshaglig person.

Personage [-nasj], Fr. personnage, person, som
förefaller besynnerlig eller misstänkt.

Personal (Fr. personnel), flock af betjente, samlingen
af de personer, som äro anställda i en affär, i en
inrättning, ett ämbetsverk, vid en teater el. dyl.

Personalier, de likpredikningarna åtföljande
framställningarna af de aflidnas personligheter (lif
och verksamhet).

Personalunion. Se Union.

Personatae Lin. (Scrophularineae R. Br.), en
nat. växtfamilj, omfattande örter och äfven några
buskslägten, hvilka hafva blomfodret 4–5-flikigt,
stundom 2-bladigt med 2 klufna blad. Blomkronan
är mer eller mindre oregelbunden, vexlande från
maskeradt läppformig (corolla personata) till vidgadt
klocklik (t. ex. hos Digitalis) eller stundom
hjulformig (Verbascum, Veronica), med 5 eller 4
olikformiga flikar. Ståndarna äro i de flesta fall
4 (en felslagen), tvåväldiga (kl. Didynamia L.),
stundom 5 (Verbascum) eller 2 (Veronica). Frukten
är en 2-valvlig kapsel med vanligen 2 rum och
många frön. Familjen lemnar åtskilliga droger, af
hvilka de flesta ega bittra och skarpa egenskaper,
derjämte stundom narkotiska och verkande på hjertat
(Gratiola, Digitalis). Andra äro mera aromatiska
och dertill slemförande eller garfämnehaltiga.
O. T. S.

Personel (Fr. personnel), personlig.

Personifiera (Fr. personnifier), framställa
ett liflöst föremål eller ett abstrakt begrepp
såsom utrustadt med menskliga känslor, språk,
menniskoskepnad o. s. v.; lekamliggöra; i sin
person förete en verklig och lefvande bild af. –
Personifikation (prosopope), poetisk bild (trop),
som består deri att någonting opersonligt framställes
såsom en personlighet, d. v. s. att ett naturföremål,
en naturföreteelse, en naturkraft, en verksamhet
eller ett tillstånd hos menniskosjälen upphöjes till
personligt väsende och får sig vissa lifsyttringar
tillagda (införes såsom talande eller handlande,
tilltalas o. s. v.). Så personifieras t. ex. Tibern
till flodgud, Sverige till modern Svea, nordanvinden
till Bore, döden till liemannen samt dygden, hoppet
och rättvisan såsom gudinnor. Genom personifikation
hafva snart sagdt alla mytologiers gudar tagit form,
likaväl som poesiens och den bildande konstens
allegoriska och symboliska skepnader. Jfr Allegori.

Personlig eqvation, astron., den olikhet,
som uppenbarar sig i resultaten af åtskilliga
mätningsarbeten, tidsbestämningar m. m. och
är beroende af skilda observatörers skiljaktiga
uppfattning af samma företeelse. Den personliga
eqvationen är vanligen olika för äldre och yngre
personer (derför hos samma individ föränderlig) samt
för öfrigt beroende af tillfälligt helsotillstånd,
kanske äfven af temperaturen m. m. Visserligen låter
det sig göra att genom jämförande observationer
bestämma den relativa pers. eqvationen hos två
eller flere observatörer (skilnaden mellan deras
eqvationer), men det absoluta beloppet synes nästan
oåtkomligt. Endast
i precisionsarbeten är det af nöden att fästa
afseende vid den personliga eqvationen, men den
utgör då äfven en af de svåraste stötestenarna.
E. J.

Personlig fattigvårdsafgift stadgades i lag först
genom stadgan för fattigvården i Stockholm af d. 1
April 1843 och förordningen angående fattigvården
i riket af d. 25 Maj 1847 samt fastställdes genom
fattigvårdsförordningen af d. 9 Juni 1871 till
högst 50 öre för man och 25 öre för qvinna, som är
mantalsskrifven inom fattigvårdssamhället och fyllt 18
år. Afgiften upphäfdes genom k. förordn. af d. 1 Juni
1883. Dess belopp utgjorde vid denna tid omkr. 800,000
kr. Se Fattig. J. H.

Personlig folkskoleafgift medgafs redan i 1842 års
folkskolestadga och fastställdes, i enlighet med
1876 års riksdagsbeslut, genom k. kung. af d. 30
Nov. s. å. till minst 6, högst 50 öre att utgöras
af hvarje skattskyldig person i församlingen för att
»bereda tillgång till kostnaderna för skolväsendet»,
der ej andra medel funnos tillgängliga; hvarutöfver
en årlig afgift af högst 50 öre finge upptagas af
hvarje barn, som bevistade skolan, likvisst med
befrielse för dem, som åtnjöte fattigunderstöd,
eller hvilkas föräldrar fått årets kronoutskylder
afkortade. Genom k. kung. af d. 1 Juni 1883
bestämmes, med upphäfvande af ofvannämnda förut
gällande stadganden, att behöfliga tillskott till
bestridande af kostnaden för skolväsendet skola
inom hvarje distrikt tillskjutas efter de grunder,
som för kommunala utskylders utgörande i allmänhet
äro stadgade. Dock är det skoldistrikt medgifvet att,
såsom bidrag härtill, upptaga en särskild afgift af
hvarje mantalsskrifven person till belopp af högst 50
öre af man och hälften af qvinna. Se vidare Folkskola.
J. H.

Personlig sjukvårdsafgift (Allmänna personliga
sjukvårdsafgiften
). Se Kurhus.

Personlig skatt kallas hvarje efter hufvudtalet,
utan hänsyn till klass eller förmögenhet, utgående
skatt af medborgare, som uppnått en viss ålder. Denna
skatteform är tydligen en af de enklaste eller så att
säga råaste samt tillhör egentligen staternas barndom,
då den personliga kraften ännu gäller allt samt ingen
eller ringa olikhet inträdt i de enskildes ekonomiska
lefnadsvilkor. Användandet af denna beskattningsform
har derför ock i mån af kulturens fortskridande och
utvecklingen af samhällets inkomstkällor alltmera
inskränkts, så att densamma numera alldeles
försvunnit ur många staters budgeter (Norges,
Danmarks, Englands, Belgiens, Bajerns, Österrikes,
Italiens m. fl.). I Sverige fortlefver den ännu under
följande former: a) till staten: mantalspenningar
(se d. o.); b) till länet (eller dess motsvarighet):
personlig sjukvårdsafgift (se Kurhus), och
c) till kommunen: personlig folkskoleafgift (se
d. o.), samt d) de i gällande lönekonventioner
fastställda personliga afgifterna till presterskap
och kyrkobetjening. De personliga skatternas antal
var dock ännu för kort tid sedan vida större. Men
på förslag af Skatteregleringskomitén upphäfdes år
1883 skatteformerna personlig skyddsafgift, personlig
fattigvårdsafgift och vinören. Genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free