- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1117-1118

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perspektivpump ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Perspektivpump benämnes en af Althans först
konstruerad vattenpump, i hvilken den vanliga
kolfven är ersatt med rör, i hvilkas inre en ventil
finnes. Ventilerna skjutas upp och ned genom de
med packningsdosor försedda ändarna af sugröret
och stigröret. G. R. D.

Persson, Matts, riksdagsman, bondeståndets kanske
mest ansedde ledamot vid 1809 års riksdag,
föddes d. 23 Juni (19 April?) 1754 i Utsund,
Folkärna socken, Kopparbergs län. Han hade redan
vid 1786 och 1800 års riksdagar varit fullmäktig i
bondeståndet samt sedan sistnämnda riksdag haft plats
i Riksgäldskontorets styrelse. Vid 1809 års vigtiga
riksdag, som grundlade det nya statsskicket, satt
han i Konstitutionsutskottet och Hemliga utskottet
samt var synnerligen mån om att främja bondens och
värna bergsmannens speciella intressen, men nödgades
se riksdagshändelserna utveckla sig så raskt, att
böndernas fordringar delvis skötos åt sidan. Han
dog under riksdagens lopp, d. 20 Dec. 1809, och fick
till följd deraf en mindre sedvanlig jordafärd. Hans
ståndsbröder slogo en minnespenning öfver honom.

Persson (Pehrsson), Nils, riksdagsman, talman i
bondeståndet, föddes d. 3 Jan. 1798 i Hornaryds
församling af Kronobergs län. Tidigt gift, fick han
genom sin hustru frälsehemmanet Kingstorp i Sjösås
socken af Uppvidinge härad, hvarest han derefter
bodde, med undantag af åren 1825–31. Fyra gånger
var P. riksdagsfullmäktig, första gången 1844, då
han påyrkade modifikationer i 1842 års stadga om
folkundervisningen i riket, enär denna stadga vore
alltför betungande för socknarnas ekonomi, uppställde
öfverdrifna kunskapsmått och innehölle sväfvande
föreskrifter. Vid sin andra riksdag, 1850, utnämndes
han till bondeståndets talman, hvartill han var väl
egnad genom sin goda talgåfva. Vid riksdagen 1853
tog han en framstående del i ståndets öfverläggningar
samt yrkade bl. a. att det skadliga öfverflödet på
bränvin skulle hämmas icke genom att undertrycka
husbehofsbränningen, utan genom att hindra den stora
bränvinsindustrien att utveckla sig. 1859 var han
för andra gången talman. P. egde klart förstånd
och mycket aktningsbjudande sjelfstudier. Efter
landstingsinstitutionens uppkomst (1862) hedrades
han af K. M:t med ordförandeskapet i Kronobergs
läns landsting år 1864 och var 1865–68 tingets vice
ordförande. I hemorten anlitades han mycket såsom ett
slags fredsdomare. Död på Ringstorp d. 8 Aug. 1871. –
P. var systerson till professoren Per Sjöbring i
Upsala, och dennes namn har upptagits af en son
till P., biskopen i Kalmar stift doktor P. Sjöbring.

Perstorp, socken i Kristianstads län, Norra Åsbo
härad. Areal 5,296 har. 943 innev, (1887). Annex till
Oderljunga, Lunds stift, Norra Åsbo kontrakt.

Persvadera (Lat. persuadere), intala, öfvertala.

Pert (T. pert, paard, Holl. paard, egentl. häst),
sjöv., fottåg, som hänger ungefär en meter nedom rår
och bommar samt tjenar till fotfäste för sjömännen,
då de göra loss eller
beslå segel, refva m. m. På det folket under arbetet må få bröstet
i höjd med rån, och för att perten må blifva mera
jämnlöpande med denna, uppbäres han på vissa ställen
af tåg, som äro fästa till rån och kallas ridare.
hvar sin sida om ridaren lägges rund perten ett slags
knop, pertkunta (se Knop), som hindrar ridaren att
förfara sig. En kort pert, som sitter ytterst på
rånocken, benämnes nockpert. R. N.

Perth. 1. Grefskap
i mellersta Skotland, skildt genom Grampian-bergen i
v. och n. från Argyll, Inverness och Aberdeen, genom
Ochil hills och Firth of Tay i s. ö. från Kinross,
Clackmannan och Fife, genom floden Forth på en längre
sträcka i s. från Stirling och i n. ö. utan naturlig
gräns stötande till Forfar. Areal 6,547 qvkm. 129,007
innev. (1881), deraf 14,505 pers. i norra delen
tala gaeliska. Beläget på gränsen till Höglanden,
omfattar P. nästan allt, som är karakteristiskt för
Skotland och erbjuder en rik omvexling af hög- och
lågland. Mellan Grampianbergen i n., som med sina
åsar och isolerade höjder fylla omkr. 4/5 af landet,
samt Ochils i s. och deras fortsättning mot n. ö.,
Sidlaws, ligger ett mer eller mindre bredt lågland,
hufvudsakligen bestående af floddalar: Strathtay,
Strathmore, som sträcker sig in i Forfar, Strathearn
och Menteith, mellan Teith och Forth, samt Carse
of Gowrie, mellan Sidlaws och Firth of Tay. Nästan
utan undantag flyta floder och strömmar mot ö. och
s. ö. och nå hafvet genom hufvudfloderna Forth
och Tay. I allmänhet utgå de från långsträckta
sjöar (lochs), hvilka bildats i fördjupningar
vid foten af bergen, och af hvilka många, såsom
Loch Ericht, Rannoch, Dochart, Tay, Earn, Voil,
Katrine och Lomond, utmärka sig för sin storlek och
sina vackra omgifningar. Omkr. 1/5 af arealen är
odlad jord. Industrien lemnar företrädesvis gröfre
linnevaror, bomullsväfnader, sjalar o. d. Grefskapet
genomskäres af flere jernvägar, af hvilka en går
öfver Grampianbergen vid Drumonchterpasset (453 m.). I
Skotlands historia har P. ett klassiskt rykte. Der
lågo de genom Ossians sånger förevigade platserna,
Macbeths slott samt den genom W. Scotts »Lady of the
lake» berömda Loch Katrine. – 2. Hufvudstad i nämnda
grefskap, vackert belägen vid foten af Kinnoul Mil,
hufvudsakligen på högra stranden af Tay, öfver
hvilken en stenbro för till förstaden Bridgead på
andra sidan. 28,949 innev. (1881). Med undantag af
kyrkan S:t John, som till hufvudsaklig del härstammar
från 13:de årh., eger P. få byggnadsminnen qvar från
medeltiden och har nu ett modernt utseende. P. har
ett berömdt gymnasium och en 1760 stiftad akademi
för filosofiska, matematiska och naturvetenskapliga
studier. I stadens parker stå statyer af Walter
Scott och prins Albert. Industrien sysselsätter
sig hufvudsakligen med tillverkning af linne-
och ylleväfnader. Staden är utgångspunkt för flere
jernvägslinier (bl. a. höglandsbanan till Forres),
och fartyg om 200 tons kunna gå upp till staden med
last. Handeln är dock tämligen obetydlig. Omkr. 3
km. n. ö, om P., på venstra sidan af Tay, ligger
Scone

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free